2016-09-27

letter soup.

as you might already know, there is the creative initiative monthly makers in the swedish blogosphere. each month, anyone can contribute for the theme of that particular month. for september, the theme is letters and words and just like previous months (here’s june, for example), i interpreted it in a written way (i’m no DIY:er) and wrote a text. i skipped july and august because .. reasons, but now i’m on it again.

since the original is in swedish, i will post that version — along with my recording of me reading it — first. the english text and recording follows underneath.

i hope you enjoy it. (and more texts of mine can be found in the category texts. ♥)

14518531_10154447726961093_2044541885_n

livet är en bokstavssoppa den stockar sig i halsen, inuti huvudet är det ett kluster av frusen snö av grus av alla imorgon,
alla städer som dyker upp som rader på en skärm, koder som skriver sig själva och horisonter skyskrapor som streckkoder

hjärtat bankar i en oregelbunden alfabetstakt, tankarna virvlar i en dyslexi nu och jag hinner knappt med jag hinner inte andas jag har glömt hur man stavar hur man talar hur man håller käften

jag ska skriva nya ark fulla av meningar, blad som är tomma, ska elda upp dem som var du, ett utsuddat namn på ett papper, som bleknade kvitton av nekade transaktioner siffror som snurrar och nu har jag visst dyskalkyli med

men stormar och bokstavsorkaner kanske kan lugna sig till slut, de kommer ebba ut efter att ha blåst i två månader, efter att ha rivit upp träd med rötterna och lämnat ett slagfält mittemellan revbenen bakom lungorna

och det är då jag kan se en skärva av en sol igen dra sig uppåt, växa sig ljusare, det är då jag kan läsa horisonterna igen med fingertopparna, bokstavera en skyskrapa i taget

14469119_10154447726981093_1295328781_n

life is a letter soup it clogs in my throat, inside my head there’s a cluster of frozen snow of dirt of all tomorrows,
all the cities that come up like lines on a screen, codes that write themselves and horizons skyscrapers like barcodes

my heart is beating in an irregular alphabet rhythm, my thoughts are whirling around in a dyslexia now and i barely have time to breathe i’ve forgotten how to spell how to speak how to shut up

i’m gonna write new pages full of sentences, empty sheets, i’m going to light the ones that were you on fire, an erased name on a paper, like faded receipts of denied transactions numbers whirling around and now it looks like i have dyscalculia too

but storms and hurricanes of letters will maybe calm down at last, they will ebb away after having blown for two months, after having ripped out trees from the roots and leaving a barren wasteland in-between the ribs behind the lungs

and that’s when i can see a shard of sun pulling itself up, growing brighter, that’s when i can read the horizons with my fingertips again, spelling out one skyscraper at the time

0

Kommentera

Alltså. Åh. <3<3

Vicky, jag ORKAR inte hur fenomenal du är <3

finisar. tusen tack!! <3 <3

Så fint och så träffande med beskrivningen av livet som en bokstavssoppa!

tack snälla ni. betyder så mycket. <3

det är få förunnat att ha din talang. tack för att du använder den. <3

Briljant som vanligt! <3

men finis, tack!

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.