är faktiskt otroligt ledsen dessa dagar. eller inte varje dag hela tiden men att bo i den här pandemin är så jävla jobbigt. mest att vara så långt ifrån sverige och inte kunna åka dit nu.

LA är så fint och jag tackar livet varje dag för att jag kan bo allt detta flotta jag har byggt, men det gör det faktiskt inte lättare alltid, för vad är guld och gröna skogar när man längtar hem. vet att sverige är kallt och slaskigt just nu men hade faktiskt kunnat ta det just detta år för att kunna flyga hem.

räknar ner dagarna tills vaccinet kommer, antar jag. kanske finns en ljus vår någonstans där bakom. men så svårt att se när det kommer notifikationer om att dom uppskattar upp mot en halv miljon döda i usa innan februari. det är en sådan ofattbar avgrund.

de flesta dagarna är jag glad, pepp och tacksam. det är en tjugofemgradig sol och jag tar roadtrips till vackra öknar (ska visa bilder från thanksgiving snart). men ibland snubblar man in i ett hål och så får det vara. så som livet är, ett evigt snubblande.

hoppas ni har det bra.

19

ok så i lördags hände ett äventyr! jo men som titeln antyder så tog jag mig en liten lätt promenad på 6,5h.

min helt nya kompis och granne som jag träffat för första gången kvällen innan ba ”jag ska gå på ett walkathon från downtown LA till santa monica, vill du hänga på?” jag ba EEEEH JA. älskar att gå : ) så klockan nio på morgonen startade vi ett block ifrån vårt hus, precis i början av den låååååånga gatan wilshire som sträcker sig hela vägen till santa monica i väst.

egentligen är det ett *event* men pga corona får dom egentligen inte annonsera det i år, så det var en liten grupp på typ 10 pers (tydligen vanligtvis 100-200), men man går ensam/i sin egen takt ändå. så jag och min nyfunna kompis cynthia knatade på för oss själva.

från downtown, genom westlake och koreatown. stannade kort för en liten frukostbagel och kaffe.

några timmar senare var vi vid la brea tar pits! där kan man läsa om dom här spännande tar pitsen och djuren som hängde där en gång back in the day.

fin blå agave finns med.

beverly hills nu!

och flotta rodeo drive ni vet, där alla lyxbutiker ligger.

vad juligt med nötknäpparen och sport-bh i 25-gradersväder lol. älskar LA.

ännu någon timme eller två och vi hade kommit till westwood som känns lite som honolulu på sina ställen. saknar honolulu nu 🙁

nu var klockan lunch! vi pekade på ett persiskt ställe och cynthia tyckte vi borde testa det för oss mest okända på menyn, traditionella persiska rätter och drycker. var det gott? …eee nej. förlåt!!! just våra sinnen var inte vana vid dessa smaker. men vi gjorde vårt bästa och utmanade oss själva iallafall heh!!

hur fina!! på kanten av vägen bara.

och riktigt klassiska LA-palmer, superlånga och smala med små kronor, inte som till exempel runt medelhavet ni vet där dom är korta och runda med tjocka plymer till kronor.

när vi närmade oss santa monica började solen gå ner. så nära nu!!

och av nån sjuk anledning hade vi otrolig timing och nådde havet för dessa magiska bilder precis typ fem minuter innan vi hade en bordsreservation för pastamiddag två block därifrån. EN OTROLIG DAG ändå. 27,5 km, 6,5 timmar och så många fina samtal med en ny vän.

33

jag har varit i en jättejättestor trädgård här i la. i pasadena närmare bestämt.

huntington library, art museum, and botanical gardens heter denna jättelika plats. åkte dit en helg med siri och sofia och det var sååå varmt och fint.

det fanns liksom massa trädgårdar i denna enorma park. en japansk bland annat! vi går dit vettja.

oj det var som att vara i japan plötsligt alltså. mmmmm harmoniskt.

näckrosor och koifiskar. och säkert tjugotre grader ute minst.

så fint med bambu och vågformade väggar i kinesisk stil.

finns ingen som inte tycker om bonsaiträd.

såhär såg man ut för dagen. off-shoulder, utsvängt blommigt och min blonda snedtofs. älskar fortfarande att vara blond btw.

hur fint tempel även?

allt var som en saga på denna plats. ett perfekt spindelnät i golden hour? lägg av liksom. förresten, hur bra var jag på att fota mina kompisar denna dag? sämst, helt klart. dom var iallafall där och vi vandrade igenom allt detta vackra tills vi blev hungriga och drog och åt mexikanskt på en varmmmm uteservering mmmm. älskar såna dagar.

12

sedan sist. så mycket som hänt ju. biden vann presidentvalet. ändå?! trodde ändå inte det. eller jag tänkte ju såklart aldrig att trump skulle vinna the popular vote men tänkte ändå att massvis med röster ”mystiskt” skulle försvinna och han skulle lura till sig fyra år till. men så blev det inte tack och lov.

jag och siri tog en eftermiddagsfirning på vogue-snygga marco polo med bubbel och ostron. i blått fluff, delvis pga kallt och så vill man ju inte klä sig republikan-rött en dag som denna hallå.

har även fått blommor av sofia samt varit på bottomless mimosa-brunch med discotema med siri! innan det blev så himla kallt här i LA. utomhus och socially distant såklart, det är ju pandemi fortfarande men ändå tacksam över att bo i en stad där det inte sjunker till minusgrader iallafall. fick äntligen använda discokuleklänningen från zara för första gången som jag köpte strax innan covid slog till. vi gillar glitter!

och så det bästa av allt såklart. fick äntligen träffa min T!!!! väntat på denna dagen i år. visade honom mina tatueringar av hans låttexter och han sa ”damn that’s sick”. mission accomplished. kan dö i lugn och ro nu : )

 

24

lite bakis e man från igår ja. jag och alla mina kompisar som bor nära hade en lägenhets-crawl där vi tog ett drinkstopp per lägenhet, i sex lägenheter. hade så otroligt kul. älskar fan kompisar!!!! förresten, låt oss kika på mina kostymer over the last 10 years, plus gårdagens längst ner. det blir kul:

2011.

spelkort!

2102.

död skolflicka!

samt clown. dubbelfirande detta år.

2013.

återanvände clownsituationen, sorry alla.

2014.

firefox! en favoritoutfit tbh.

2015.

major trouble! hehe. folk kanske tycker det e trött med ”sexy” kostymer men det kan va kul tycker jag. gud vad snygg jag var, fick absolut ligga denna kväll. heee

2016.

ganska sobert pga jobbdag men en vampyrtröja fick man på sig iallafall. matchade oktober i new york-blekheten hahah.

2017.

fearleader samt skelett.

malcolm x var där med!

2018.

sexy ior looool : )

2019.

harley quinn! har jag sett filmen? nej.

2020.

fattar ni denna? how about om jag länkar min insta reel? still no? haha det är en video som blev viral.

glad hallo-helg, hoppas ni hade det fint och kul. puss

16

har läst ut denna nu precis. fjärilsvägen av patrik lundberg, genom JWHFs bokklubb tillsammans med bonnier.

det är pariks egna självbiografiska historia om sin mamma, ingrid birgitta lundberg. vi får följa henne genom patriks ögon under hela hennes liv. om hur hon adopterar patrik och hans syster paula från sydkorea och hur de växer upp i sölvesborg under 80- och 90-talet.

det var smärtsamt att läsa om att växa upp i ett skilmässohem, uppväxten i denna typen av lägre medelklass där det var så viktigt att aldrig uppfattas av andra som att ens föräldrar inte har råd med nåt, socialdemokratins uppgång och fall (och hur det påverkade de som inte var rika eller kunde jobba), och denna typ ”snälla” och villkorade rasismen mot asiater. och så klassresan upp och ut därifrån. så mycket skam och smärta i hans berättelse som talar till mig. det är mycket som hits home kan man säga.

om ni har lyssnat på hans sommarprat så har ni fått ett smakprov på fjärilsvägen. boken går i samma ton (och större delen av manuset till sommarpratet är del av boken), fast mer utbroderat, och som sträcker sig över 175 sidor. kan varmt rekommendera.

12

man blinkade och så var det oktober. det är fortfarande utan jacka-väder för vi bor i LA men ibland ryser man till av en kall vind på kvällen och solen ligger så lågt nu att det är skugga över poolen nästan hela dagen.

har bokat resor till palm springs och miami beach. ledsamt att corona och visumlivet hindrar mig att åka utomlands men är tacksam och pepp för dessa stundande äventyr. känns långt bort men 2020 går snabbt, en blinkning så har ännu en årstid gått.

oktober till april var ett svårt halvår men jag tycker om denna halva av 2020. jag är tillbaka i LA, jag blir en fjäril här. jag äger downtown, det känns som mitt lilla, smutsiga, knäppa, oomtyckta kungarike. älskar dessa kvarter ändå.

det är tjugonde oktober och om fem dagar han ett år gått sedan mitt tunga halvår började. men jag är här, ett år längre fram och hundra steg minst. på en ljus plats. älskar mitt nu. ❤️

23

gjort en grej!!!

såhär har man ju sett ut i alla evigheter.

fram tills precis nyss då detta hände!! blond för första gången nånsin. hur nervös var man? mycket jo. men tack vare gulliga @taraschulzhair (gå dit om ni e i LA och hälsa från mig) gick det alldeles utmärkt, och till och med långt över förväntan. älskar mitt nya jag!!!! att jag skulle vara en blondin fast i en brunetts kropp, who would’ve thought. skoja men typ inte : )

20

élephante är en pärla i santa monica dit jag och siri tog oss en lördag. mkt pepp på att sitta på en terrass.

det är ett italienskt ställe och tydligen är deras whipped eggplant en grej. DET VAR DET! mmmm vet inte riktigt vad dom gör med den men en mjuk röra som silke med olivolja och serverat med en enorm brödpuff. vi gillar bröd.

till huvudrätt musselpasta med massa vitlök och olivolja eeeeeee ja.

två glas naturvin och en bästis på det så är man GOLDEN. en favoritsysselsättning på helgen ändå. typ vakna, träna, duscha, sminka sig och sitta på nåt trevligt tak och äta goda grejer i typ timmar. älskar detta liv.

hur mycket älskar man kolhydrater? menar det.

sen var det ju inte tråkigt att vi hade en snygg och flirty servitör med. bytte vi nummer? ja. var han skittråkig på sms sen? också ja. nåväl!! roligt ändå att leva sitt bästa liv i LA och stöta på olika muskulösa snyggingar med gott samvete hehe. där kanske man inte är om 10 år, eller vem vet helt ärligt det kanske man visst e

ok men ????? haha. vår sjuka efterrätt var en pavlova med vit chokladmousse och passionsfrukt. socker som fan but i’ll take it.

tack santa monica!

och tack élephante! tack kolhydrater. <3

23

tog mig en stund att komma hit men nu drar vi igenom sista chicago-dagen från min tripp ett tag sedan! det var måndag och labor day och jag ville spana in hipstriga logan square. denna plant-art påminde mig om min favvo tyler the creator som ju har en låt som går såhär.

åt förresten den mest amerikanska dinerbrunchen den här dagen. vändstekta ägg med veggies och hash browns samt french toast och bottomless coffee. så då vår jag tvungen att walk it off så jag inte fastnade i matkoma.

logan square var fint men ganska stängt denna labor day. fina moments här och där dock.

!! denna wow. robin williams finingen.

när jag spanat klart i det området hoppade jag på tunnelbanan in till stadskärnan, the loop, igen.

prommade längs med chicago river med min nya kamera som jag kanske inte fått till 100% än hmmmm varför detta gryn. aja.

mitt delmål var millennium park. men först spana lite arkitektur.

mmmmm mums fint. tror detta var ett radisson.

heeeeej bönan och hej millennium park! cloud gate aka the bean ni vet? det roliga med corona är att denna alltid brukar vara helt omringad av massa folk men nu hade dom satt upp ett staket så man skulle social distance. perfekt så bilderna ser tomma ut och inte som sist jag var där 4 år sedan.

här brukar dom hålla konserter och sånt. eller brukade, innan 2020 slapped us in the face. undrar verkligen när man kommer kunna gå på konsert igen.

gick vidare mot stadsdelen west loop för att spana in ett pizzaställe som folk tipsat om.

bonci! det är tydligen en pizza på focacciabröd och som man köper på lösvikt! jag testade tre olika. var gött!

mitt plan gick senare på kvällen så jag började ta mig tillbaka till river north där jag bodde. först en liten manikyr cause why not och så plocka upp mitt pick och pack från hotellet.

och innan planet gick tillbaka till la var jag ju SÅKLART tvungen att käka chicagos specialitet – deep dish pizza. som typ en pizzapaj. från en av deras absolut mest kända ställen, lou malnati’s. AH alltså dödennnn så gott. en perfekt avslutning på min ensamresa till chitown! tack gulliga staden.

25