2020-12-31

Ett väloljat maskineri

Jag sitter i sovrummet. Det är fullt med flyttkartonger. Signe kryper omkring och jamar. Just nu är hon katt. Ibland är hon bebis. Ganska ofta är hon SINNE. I vardagsrummet spelas Maggio och Hugo gör kaffe. Ebbe-Lou sitter förmodligen på sitt rum och plussar. Häromdagen plussade han ihop 6 plus 6 genom att räkna på hans och mina fingrar. Matematik. Tänk att det var något han skulle tycka om.

Det blir bara vi idag och ikväll. Vi ska äta tunt hyvlad mandelpotatisoch jag ska försöka mig på att göra kronärtskocka. En Brillat Savarin och en rejäl bit Gruyere väntar till efterrätt vid sidan om ingredienserna till barnens marängsviss.

För första gången på flera år vill jag verkligen fira. Jag vill tacka av året som har varit för det var fint, för oss. För mig. Som prövade vingarna och flög ganska högt. Nästa år blir också spännande – det börjar omedelbart på ett sätt som aldrig tidigare.

Men mest hoppas jag att det nya året ska handla om balans och gränssättning för mig som är så intensiv och gärna gör flera saker samtidigt. När jag jobbar ska jag jobba, när jag är med barnen ska jag vara med barnen och när jag har tid för mig ska jag lägga tiden på mig. Det håller inte riktigt i längden, att låta allting flyta ihop. Jag håller inte. Jag vill inte vara ett slitet kugghjul. Jag vill vara ett väloljat maskineri som rör sig i en alldeles lagom snabb takt.

Drömmen för mitt 33:e nyår blir alltså det. Att vara ett väloljat maskineri. Snacka om att nyårsönskningarna förändras.

11

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.