2020-12-27

Min julafton

Jag hade egentligen inga förväntningar på julafton i år. Jag var ganska trött och regnet utanför fönstret hjälpte inte till med julkänslan.

Vi pyntade en kungsgran, jag gjorde kola med havssalt och wienernougat. Tomtar ställdes fram och de röda gardinerna hängdes upp. Men det gjorde ingen skillnad för mig. Hade det inte varit för barnen hade jag nog struntat i julen i år. Låtit den passera.

Men att vila och spendera tid med barnen var i vilket fall något jag längtat efter att göra, jul eller ej, och efter att ha arbetat fram till långt efter midnatt bestämde jag mig för att ta en riktig paus. Så när jag gick och la mig natten till den 23:e december lovade jag mig själv att inte plocka upp datorn på ett par dagar. Vilket jag heller inte gjorde.

Istället för att slå upp datorn åt jag och Hugo frukost på Nygrens med barnen och köpte de sista klapparna. Barnen fick välja kläder att ha på julafton och när de somnat hyrde jag Love actually, öppnade en Aladdin-ask och slog in deras julklappar. Det var så välbehövligt att sjunka in i familjelivet. Att se samma film man sett innan julafton, de senaste tio åren.

På julafton lät vi ungarna öppna alla paket från oss och sen varvade jag pärlande och skelettbyggande med att nästla mig ur krångliga frågor om tomten från Ebbe-Lou.

Runt eftermiddagen kom min familj på middag och jag hade dukat bordet med äpplen som Signe gick och tog en tugga av närhelst det behagade. Tänkte att om det var priset så var det väl okej.

Bäst av allt var nog ändå att jag lyckades hålla mig ifrån det typiska stresspåslaget och varje gång jag var på väg åt det hållet påminde jag mig själv om att det viktigaste är att barnen är nöjda, att maten är god och bordet är fint dukat. Resten får ordna sig ändå.

Vilket det också gjorde.

15

Kommentera

Ohh så mysigt ni hade det och söta de är

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.