2020-03-01

Mars ett och två

Jag blinkade och så var nyår förbi, jag blinkade en gång till och så var januari förbi, jag blinkade en tredje gång och plötsligt stod mars utanför dörren. Hur kan man fortfarande bli förvånad över att tiden så fort när man konstaterar det var och varannan dag? Nåväl, jag är det, förvånad. Men glad för det här är en av mina favoritmånader, som två gånger i mitt liv mest handlat om förväntningar och längtan eftersom båda barnen är födda i början på april.

För två år sedan väntade jag på Signe. Jag sov knappt eftersom jag låg vaken på nätterna och grät över klådan som kom ihop med Hepatos, som drabbade mig rätt hårt. Hela den här månaden handlade mest om att stå ut, räkna ner och att ta mig igenom dag för dag.

Det mest kretsade kring graviditeten, min kropp och barnet däri.  Jag, som hatar att sy, fick dessutom en sorts sömnadshybris och sydde hängslebyxor till Ebbe-Lou, som han inte tyckte om och fick bli ett par byxor istället. Och jag, jag uppvaktades med en babyshower, la ut små bebiskläder på sängen, drack bara syrligt och satte tulpaner i vas.

             

Mars 2019, var de två i vårt liv. En som snart skulle fylla 1 och en som snart skulle fylla 4. Vi hade precis gått från tanken på att vi skulle bli fem i familjen till att fortsätta vara fyra. Jag hade ett konstant påslag av otillräcklighet främst mot mig själv. Men jag njöt samtidigt så mycket av den här tiden och hade ständigt vänner på besök. Det var en fin tid, svettig, men fin. Nu ser jag fram emot vad de här 30 kommande dagarna har att bjuda på.

 

 

 

13

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.