2020-02-26

PMS, vardagsrum och nya målbilder

Satan i gatan vad PMS:en slagit till. Jag känner hur det riktigt bränner till i mig för allt möjligt. Ena stunden är jag glad och positiv för att i nästa dyka ner i en grop av dåligt självförtroende och att vilja gömma mig under täcket. Det är dock en tröst i sig att veta att det är kemiskt, att det går över.

Önskar så mycket att någon hade tagit sig tiden att förklara för mig som tonåring om just PMS och vad det innebär. Är det inte konstigt att vi pratar så lite om det? Mer än på nivån att löst folk häver ur sig harumenseller ? Mina kids ska få veta allt om det – Signe för att hon ska kunna känna igen signalerna och Ebbe för att han ska ha förståelse och aldrig prata om det som en tjejgrej. Det ska tas på allvar och respekteras.

Jamen visst hör man i tonen, vilket humör jag är på. Jag brukar tycka att man kan läsa sådant mellan raderna, att det är svårt att dölja. Så därför försöker jag inte ens, det är som det är och det här är vad det är.

Men istället för att gå ner mig totalt i känslolivet så hänger jag mig åt kommande och lyxiga samarbeten jag har på gång varav ett innefattar en makeover för vardagsrummet. Visst är det inte helt svårt att gissa vad det är…? Jag kan inte säga något än, men snart.

Så just nu jobbar jag på en plan, som jag alltid gör i början och hoppas att det ska bli bra i slutändan. Jag har ju försökt så mycket med vardagsrummet att jag målat om det två gånger och möblerat om kanske tio. Det är verkligen ett svårt rum. Främst för att det är avlångt. Kvadratiskt är ju att föredra, som vi hade det innan.

Min målbild är fortfarande The apartment men en lite annorlunda version av hur jag tänkte tidigare och här är inspirationsbilderna jag hittat hos Elsa. Så just nu har jag ett gäng nyanser framför mig att välja mellan, jag jobbar på att Hugo ska gå med på att sälja våra fåtöljer och funderar på vart vår kelimmatta med mörkblå bas finns.

13

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.