2021-05-02

Böcker jag läste i april

Små katastrofer av Sarah Vaughan och American dirt av Jeanine Cummins och råmanus till Drömma vaken av Ulrika Nettelblad. I ett fönster i solljus, lite motljus.

I april läste jag tre böcker: Små katastrofer av Sara Vaughan, American dirt av Jeanine Cummins och Arbetet på jobbet av Anders Rydell. Den sistnämnda bara som pdf eftersom det fysiska recensionsexemplaret aldrig kom fram i posten och jag hade deadline på en recension för Affärsmagasinet Forum. Den har jag inte så mycket att säga om, det blir så med böcker jag måste stressläsa och på skärm, så jag kommer att prata omd de andra två.

Jämfört med mars läste jag alltså mycket färre böcker. Det har att göra med olika saker: i mars läste jag ut en massa böcker jag påbörjat under andra månader, i april påbörjade jag nya. I mars tillbringade jag ett dygn på hotell och läste i timtal, i april gjorde jag det inte. I mars skrev jag mindre, i april skrev jag mer, och någonstans måste tiden tas ifrån.
Var det en dålig läsmånad? Nej, för det var en månad då jag läste, någonting varje dag läste jag, det är vad jag vill och det var vad jag gjorde.

Läs mer:

Små katastrofer av Sarah Vaughan, uppställd i ett fönster.

Små katastrofer av Sarah Vaughan

Psykologisk spänningsroman om ett gäng mammor som träffades på föräldrautbildningen när de väntade sina första barn. Nu, tio år senare, kommer en av mammorna – Jess – in på barnakuten en sen kväll med sin yngsta flicka som slagit huvudet och skadat sig. Liz, en av de andra mammorna, hör att hennes beskrivning av skadan inte går ihop med vad man skulle förvänta sig, och en anmälan till socialtjänsten görs om misstänkt barnmisshandel. Men det går inte alls ihop med den Jess hon trodde sig känna. Samtidigt tränger sig obehagliga minnen från hennes egen barndom på.

Var inte alls såld på den här boken och rekommenderar den inte. Möjligen om man skriver och funderar kring perspektivval; bitarna om Liz är skrivna i jag-form och jag tror de hade gjort sig så mycket bättre i tredje person. (Hon reflekterar kring sig själv och sina erfarenheter på ett sätt som för mig känns krystat – folk talar sällan kring sig själva på det sättet – och hon saknar nog mycket ton och egen röst för att vara skriven i jagform). Men jag tycker att den saknar tillräcklig psykologisk skärpa, att vändningarna känns krystade och stundtals ganska förutsägbara, samtidigt som det finns många obehagliga scener och mycket mörker. Jag har inget problem med mörker i litteraturen, dras ofta till det, men jag vill att det ska vara befogat och bottna i berättelsen. För mig blir Små katastrofer en bok fylld av hemska scener men utan ett tillräckligt berättande för att göra dem till en del av en större historia. Dock glimmar det till lite i skildringarna av förlossningsdepression och tvångstankar.

Läs mer:

American dirt av Jeanine Cummins, uppställd i ett fönster.

American Dirt av Jeanine Cummins

En medelklassfamilj i Mexiko. På en släktfest blir alla ihjälskjutna av en av drogkartellerna, utom en mamma och hennes son. Men hon vet att kartellens ledare är ute efter dem, och deras möjlighet att komma undan blir att fly norrut, med målet att ta sig till USA. Boken berättar om deras långa och strapatsrika resa men också om människorna de möter på vägen.
Här är ett exempel på mörker när jag tycker det bärs upp av historien som helhet. Naturligtvis finns många hemska inslag i den här romanen, det är av naturliga skäl ingen feel-good. Men det blandas det med ljusglimtar – mänsklig värme, humor, de små stunderna av lättnad. Och framförallt: det är relevant för en större berättelse som håller en kvalitet, ett episkt berättande av klassisk äventyrssort. En bok att försjunka i, och sträckläsa. Några grejer kändes lite krystade för mig och överflödiga och gör att den inte får full pott i min värld, men en riktigt bra läsupplevelse. Dessutom är även denna bok väldigt intressant att studera ur ett berättarperspektiv (den är skriven i ett slags allvetande berättande-perspektiv där man i samma scen kan röra sig in och ut i olika karaktärers perspektiv, något som man sällan ser idag och ännu mer sällan ser gjort väl). Men jag har tänkt återkomma till den här med en längre recension. (Det sa jag om typ alla böcker förra månaden med, och här gapar det ännu tomt, men ni vet ju att allt är lite på sparlåga tills mitt eget bokprojekt är klart).

Utskrivet bokmanus på A4-papper, i ett fönster i motljus.

ett bokprojekt. av mig.

Jamen det var ju ett jäkla tjat om det där bokprojektet, kanske ni tänker. Och det har ni rätt i, kanske jag tänker. MEN DET ÄR MIN BLOGG och i rant if i want to. Att vara i det här projektet är en förälskelse, det är något att fastna i timtal i om man bara får chansen, det är något att längta till. Jag kan komma på mig själv med samma känsla i kroppen som när jag läser en riktigt spännande bok, att jag går och längtar efter att få lägga mig på soffan och läsa så att jag får befinna mig i den världen igen. Och sedan inse att det är ingen annan bok jag längtar efter, bara min egen. I april har jag läst stycken och skrivit dem på nytt, ord för ord befäst min nya struktur för den här berättelsen, med ord målat den vacker. Normalt behöver jag läsa mycket för att hålla mitt skrivande vid liv, men när jag är så här djupt in i slutskedet av en lång process kan andras litterära världar nästan bli för påträngande.
Nu befinner jag mig i det allra sista arbetet med det här; jag har satt sista maj som deadline för att vara klar med den här omarbetningen. Det ska bli skönt att kunna släppa in mer av andras ord snart igen.

Läs mer:

Eller alla mina inlägg om skrivande.

Igår av Agota Kristof, Eufori av Elin Cullhed och Familjelexikon av Natalia Ginzburg, i ett fönster i motljus.

Böcker jag vill läsa i maj

Hur mycket majläsningen får ta plats beror helt på hur romanprojektet fortskrider. Jag hoppas bli klar före min egen deadline, men jag tror alltid att jag ska bli klar före deadline, för att jag inte inser hur mycket tid saker tar. Men hinner jag läsa som jag vill längtar jag efter att hinna läsa de här böckerna. Igår av Agota Kristof, eftersom jag älskar omslaget och eftersom jag är fascinerad av hennes avskalade exakta språk och de skickliga gestaltningar det ger upphov till. Elin Cullhedens Eufori, en fiktionalisering av Sylvia Plaths liv eftersom jag tyckte experimenterandet med språket i Cullhedens debut gudarna var intressant och själva grundidén för den här romanen låter spännande. Och Familjelexikon av Natalia Ginzburg eftersom en person i min bokklubb talade så varmt om den.

Läs mer:

Här hittar du alla mina inlägg om böcker och här hittar du mina bästa inlägg i alla kategorier. Följ mig gärna på Facebook eller Bloglovin’ för att inte missa nya inlägg, gillar du det här inlägget så tryck gärna på hjärtat.

3

Kommentera

Vaknade precis efter att ha somnat för tredje dagen i rad, på soffan. Det efter att ha läst den mycket bra, men lilla sömnpillret: Den oändliga historien. Jag är djupt gripen av denna, men somnar ändå. Du kommer säkert ihåg Bastian från filmen värld, om du inte har läst boken.

Ah kul att du ska läsa Elin Cullheds bok. Måste säga att det inte låter alls som min smak. Jag tänker dundersnark när jag läser om den. Den låter tung. Mycket tung. Förmodligen finns det för mycket igenkänning där och då vill jag bara gå och gömma mig i garderoben, rädd för min egen spegelbild, kanske.

Jag har läst något otroligt mycket under april, vissa böcker påbörjade jag nog en tidigare månad, men avslutade dem i april i alla fall. 15 stycken! herrejisses när jag tänker efter. Men mycket är nog barn och ungdomslitt, det jag läser nu utifrån den kurs jag studerar och ja mitt intresse. Böcker jag hade mycket behållning av är: Muminpappans memoarer, Korpens sång av Per Nilsson, Landet som icke är av Kristina Sigunsdotter, Alla orden i mig Karin Erlandsson + hennes Fågeltämjaren och Bergsklättraren (tack för tips om både Pärlfiskaren och Alla orden i mig, läst som besatt), Harry Potter 1 och 2, Människoätande människor i Märsta (en poesiroman), Kings Att skriva (läs om du inte gjort) och Under månen av Hanna Rajs Lara.

Såg att vi anmält oss båda till tisdag, ses in real-zoom-life, eller vad man kallar det. Until then, tada eller vad Hannibal sa när han kilade ut genom dörren.

Åh, vad spännande att du är i slutfasen av skrivprojektet. Jag läser för övrigt Eufori just nu. Har precis påbörjat den men hitintills är den fantastisk!

Åsa

Vi läste Amerikansk jord i vår bokdcirkel nyss och jag lägger nog den bland mina topp 5 böcker faktiskt! Kan ha lite att göra med att jag ihärdigt pluggat spanska ett år och var så himla nöjd med att jag faktiskt förstod de spanska meningarna 🙂 Men jag tyckte den var fantastisk, nånstans mellan reportage och roman.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.