2018-09-06

Post-onsdag, en självhjälps podd och att tuffa på

Morgonen och förmiddagen är verkligen min bästa tid på dygnet. Jag började detta inlägg igår, men fick stänga ner och gå och lägga mig. Har alltid varit en morgonperson och kommer nog alltid vara, även om rutinen fick sig en törn i sisådär 3 år efter vi fick barn. När jag pluggade på universitet gick jag alltid upp 5.30, satt vi köksbordet 6.00 och stängde ner allt kl 14. För efter kl 14 blir allt lite mer trögflytande för mig. Och på kvällen ska vi inte ens prata om. Hela våren jobbade jag många sena kvällar, vilket i längden nog inte är så bra för mig. Så jag går upp tidigt igen och blir, faktiskt, desto gladare. Lyssnade på ett avsnitt från podden Good Life Project, efter tips från Maria. Om man bortser från att den kategoriseras som “självhjälp” (alltså; dags för ett annat ord än detta massakrerade uttryck) och stundvis väldigt amerikansk, så är den bra! Ett avsnitt (ska leta upp när att-göra-listan inte är lika akut) handlade om att vi borde strukturera upp våra dagar på ett medvetet sätt. Att arbetsuppgifterna borde anpassas efter oss, snarare än vi ska anpassa oss enligt systemet, hehe. Som att jag är som bäst mellan 8-14. Då borde arbetsuppgifterna anpassas därefter. Typ svara på mejl efter kl 14 (eftersom det inte kräver så mkt av mig alltid) istället för det första jag gör på morgonen, osv. Nu kan jag göra det eftersom jag är egenföretagare, men en intressant tanke för alla människor och således alla företag.

I alla fall. Hade en bra dag igår ändå. Gick från att vilja ställa in dagen till att få gjort massor. Eller, fick himla mycket inspiration och fokus vilket ofta leder till att jag bara sätter igång och gör. Vilket för övrigt är mitt bästa råd i allt; bara gör (om du kan). Vänta inte på perfekt (there is no such thing). Har fått höra så fint från er på senaste tiden hur ni vågat satsa på era grejer efter vi lanserade JWHF. Att få hör det och veta att vi inspirerat en och annan till att bara göra = värt varenda jobbtimme och nervösa-kan-inte-sova-nätter.

Fick alltså ny energi efter lunch med Lina. Thank god att vi är två! Även om vi inte båda jobbar operativt i företaget så är det ovärderligt att få ha en kompanjon där idén är lika tydlig för henne som för mig och där vi kan hjälpa varandra komma vidare och i fas. Brainstorma och kläcka idéer. Det är sjukt svårt att göra ensam.

Hela våren handlade om bygga och lansera, ett akuttillstånd som är både kul, spännande, nervkittlande, dränerande och beroendeframkallande. Topparna och dalarna är så höga och djupa vid en lansering av ett helt nytt koncept – som man konstigt nog vänjer sig vid. Så när det inte är lanseringsfester i dagarna i ända så kan man plötsligt känna sig lite vilsen.  Men båda lämnade lunchen med armarna uppkavlade. Typ världen bästa känsla ändå.

Och kul har vi verkligen. Och hjälper varandra tar outfitbilder, såklart. Högt och lågt. Receptet för en bra vänskap, tänker jag.

20

Kommentera

Glada härliga bilder! 🙂 Tack själv för att du finns.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.