Vi är i Arild i ett par dagar. Vi bokade ett rum i slutet på juni när vi insåg att tanken att utgå från lägenheten hemma i Malmö var god, men allt för förknippat med jobb och plikt. Inte minst eftersom jag jobbar hemma typ alla dagar på året och Anton som dessutom fick ett jobbuppdrag mitt i sommaren. Pallade inte att köksbordet bara skulle vara jobb. Kanske blir man tillräckligt bra på mindfullness senare i livet, så man kan koppla bort allt ändå, men nu är nu och då får man jobba med det. Ett miljöombyte krävdes. Försökte även boka något längst kusten när vi åkte från Lerkil / Kungsbacka men  a – l – l – t  var bokat. Helt sjukt, so much för spontanitet sommaren. I alla fall, frågade efter lite tips om saker att göra och se i Arild på Instagram och här är det som trillande in i en snabb lista utan inbördes ordning. Vi kommer såklart inte hinna göra allt, men en lista (tack för hjälpen!!) tycker jag alltid är bra för att färska upp minnet när man väl är iväg. Fyller såklart på listan om det ramlar in fler tips, eller om vi hittar något kul! Kram!

Tips på saker att göra kring Arild på Kullahalvön

Tips på saker att göra kring Arild på Kullahalvön

– Flickorna Lundgren
– Krabbfiske i Arilds hamn
– Holy Smoke bbq
– Höganäs Saluhall
– Bada i Farhult (långgrund strand och superfint)
– Picknick i Mölle
– Nimis – Kullaberg
– Möllekrukmakeri (god pizza m.m)
– Hallands väderö
– Sötvattenspol en bit upp från havet (bra till barn, annars mycket klippbad i Arild)
– Arilds vingård (boende, mat, glass och vin)
– Josefinlust (en ravin och strandmal inom Kullabergs naturreservat)
– Krapperup Slott
– Helena Staffas i Arild (konstnär)
– Promenera & bada mellan Mölle och Kullens fyr
– Blå Hallen i Höganäs
– Ransvik (bad och god mat!)
– Poolen & havet i Solvik
– Keramikcenter
– Höganäs Musem
– Tumlarsaferi med Kullabergsguiderna
– Heta perenner vid Krapperup
– Hyra kajak!

 

 

20

Ramlade över detta fantastiska hemmet när jag letade inspiration till ett stylinguppdrag senare i höst. Det tar jag definitivt med mig till inspirationsbanken uppe i huvudet. Intensiva färger, mönsterkombinationer och djärva materialval i en personlig mix – utan att bli för bohochic. Och så får det mig att längta akut till Italien. Har liten förhoppning att hitta en liten ledig vecka senare i höst och åka antingen till Puglia eller någonstans nära Comosjön. Även om det också varit fantastiskt att åka tillbaka till Capri och amalfikusten som vi åkte till under vår bröllopsresa för 5 år sen. Har hört att september är absolut bästa månaden där. Men antar att jag mest längtar efter samma injektion av härligt som vi fick uppleva i Bosa när vi var på Sardinen när Algot bara var 1 år. Älskar Italien helt enkelt. Kommer definitivt ta in lite av det hela i inredningen hur som helst och färglägga vardagen igen så småningom.

23

Vi är i Lerkil, nära Kungsbacka, och hälsar på vänner och bekanta. Mina fadderbarn för att vara exakt. Dom har ett ljuvligt sommarhus där.

Vi kom upp igår och Algot är pepp för här finns en 15 åring, en 14 åring, en 13 åring och en 12 åring som badar med honom och hoppar på den enorma studsmattan. Igår ville han inte gå och lägga sig utan bestämt fortsätta leka med en entusiastisk övertalningskampanj, “jag orkar hela natten mamma jag lovar“.

Här är mysigt, stökigt och sommarlovsfeeling överallt. Vilket såklart är härligt. Även om jag måste erkänna att denna sommaren är…..ljummen. Gravidhormonerna spökar hos mig, jag blir lite deppig, och det i kombination över att man helt klart är tröttare som gravid gör att sommaren inte känns så intensiv härlig som den brukar. Jag undviker sociala medier när folk hyllar semestern och deklarerar hur fyllda med energi, inspiration och kreativitet dom är. Här går dagarna mest utan någon livsomvälvande insikter och det är lite skönt, lite tråkigt.

Fast man kan ju ta härliga bilder för det. För om det är något denna ungen kan så är det att ha sommarlov. Det är faktiskt helt fantastiskt att se. När jag får prestationsångest över sommaren, som blev trist oplanerad i år, tittar jag faktiskt bara på Algot. Han behöver väldigt lite för att ha det gött. Och så lägger jag mig bredvid honom och bara är. Försöker vila i tanken att allt går i perioder. Vilket går rätt bra ändå för det mesta, trots deppet. Förra året var jag så sjukt social, aktiv och i fullgång medan denna sommaren vill jag typ bara vara själv eller med Algot och Anton. Allt är okej och det är väl egentligen bra att man vill olika saker vid olika tidspunkter. Full fart framåt kommer tillbaka.

När jag kommer hem ska jag gå på kepsjakt, fick många bra tips när jag frågade på Instagram. Så slipper jag sno och töja ut Algots. Annars har jag fått tillbaka lite av utslagen jag hade i våras, men när jag väntade Algot fick jag gravidacne så är glad att huden hållit sig någorlunda schack.

Utsikten från huset är som en tavla, men ser ändå annorlunda ut varje dag beroende på väder och tid på dygnet. Älskar det med havet. Vi stannar en natt till sen åker vi vidare.

30
Källa: här

Tack för ert fina support! Igen! Visst har det varit en knäpp vår? Jag vet inte varför men jag var ängslig inför att gå ut med graviditeten. Mest pga att jag blir otroligt skör när jag är gravid, det känns stundvis som jag är totalt hudlös. Men blir så glad för era fina kommentarer och när ni dessutom skriver om era erfarenheter. Det är inte alltid lätt att skriva (och publicera) texter som ligger nära själen, men jag gör det för jag tycker det är viktigt och för jag själv längtat så desperat efter det när jag känt mig som mest ensam så många gånger.

Jag börjar äntligen må lite bättre. Första tiden har jag varit så brutalt trött att det går knappt att beskriva i ord. Hela kroppen har gjort ont, men nu börjar det ordna upp sig. Jag kommer såklart skriva lite om graviditeten och tankarna kring allt efterhand. Tillsammans med allt annat som är livet, som vanligt. Även om det nog också var en del av ängsligheten, att jag skulle reduceras till att bara vara gravid. Omodernt, jag vet, men tyvärr något som spökar hos många ändå tror jag. Samtidigt är föräldraskapet en väldigt levande del av mitt liv, så som jag vill att det ska få lov att vara. Jag vill att så mycket som möjligt ska få plats här, att det ska få vara en mänsklig plats med många nyanser. Jag älskar mitt jobb och jag älskar min fritid och livet som inte är jobb. Min dröm är att allt ska få plats.

När vi berättade för Algot sa han “kul, han (alla är han enligt Algot) kan få bo i mitt rum men nu vill jag åka med gräsklipparen“. Och i det, tillsammans med himlastormande känslor, känner jag igen mig. Let the show go on.

hörs snart igen <3

 

 

56

Jo, men det verkar som att Algot får ett syskon ändå för precis samtidigt som allt annat hände i slutet av våren så upptäckte jag att jag är gravid. Till vår stora glädje förstås, för någonstans i höstas landade jag i att, om det går, så vill vi – jag – gärna försöka få fler barn. Att få barn har varit den enskilt största upplevelsen i mitt liv, nästan en mångdimensionell upplevelse eftersom kärlek har blandats med smärta många gånger. Medan någon annan “inte tyckte det varit så jobbigt”  (den upplevelsen finns också!) så kämpade jag. För att få barn handlade inte bara om att få ett barn för mig, utan att bli mamma var en inre resa jag inte räknat med. Som om det hela tiden varit tre historier som utspelat sig parallellt; jag som barn – nuet – framtiden med Algot. Det tog mig lång tid att reda ut vilka känslor som hörde hemma var. Vilket varit oerhört ångestfullt periodvis, även om Algot varit helt jäkla lifechanging fantastisk. Men det gjorde att jag länge inte visste om jag ville försöka få fler barn. Om mitt hjärta skulle orka.

Men sen när säsongen skiftade från sommar till höst förra året och jag äntligen hade frisk luft i lungorna så blundade jag och stannande upp. När jag tänkte på livet i sin helhet så såg jag fler barn. I drömmen fanns fler och där landade jag. Så om allt går som det ska, blir vi fyra lagom till att säsongerna skiftar igen. Nytt år, en till bebis.

 

 

136

Hallå! Tack för alla Skånetips i detta inlägg. Så mycket precis under näsan men antar att det är mänskligt att behöva bli påmind ibland. Läs gärna tipsen i kommentarerna, mycket bra grejer! Vi bokade två nätter i Arild om två veckor. Jag är ju uppvuxen åt Helsingborg-Höganäshållet så kändes mysigt att åka ditåt. Kanske tar vi en tur till Österlen också. Och Wanås! Hur som, tack igen ni är bäst! Ett litet tips tillbaka från mig är stranden i Magnarp. Det är egentligen Antons familjs tillhåll som jag ärvt, hehe. Medan jag spenderade somrarna i Domsten (också mysigt, eller var då iaf) så var Anton mycket i Magnarp. Som jag kommit att tycka mycket om. Charmig badplats, enkel hamn och nu med fisk- och skaldjursresturang! Påminner mig jättemycket om när man var liten. Restaurangen är väldigt enkelt ihopbyggd, nästan lite tacky på sina håll  – och jag älskar det. Visst kan jag uppskatta trendiga och konceptstraka caféer i stan men detta känns så sjukt härligt enkelt och opretentiöst fantastiskt. Så som sommaren ska va, tycker jag. Och om det inte sa sig själv så har dem väldigt god och klassisk mat från havet (och en liten vanlig barnmeny som man som småbarnsförälder uppskattar väldigt). I Magnarp finns dessutom lite halvhemlig rosträdgård som är jättefin (kanske överblommad nu dock) och i närheten ligger min favoritloppis Vejby loppis. Håll även ögonen öppna påväg hem för på vägen ligger även en mysig gård där man kan köpa potatis, bullar och annat somrigt.

22

Så lång tid det tar att känna sig hemma. I alla fall för mig. Kanske är det därför vi snart bott i vår lägenhet i tio år, jag letar efter mina äventyr någon annanstans än i lägenhetsbyten och renoveringar. Hemma är där jag skyddar mig själv och bunkrar upp. Så har det alltid varit. När mina föräldrar skildes och min pappa försvann satte jag all min trygghet i huset jag växte upp i. Ibland drömmer jag fortfarande om mitt barndomshem i detalj. Jag grät hysteriskt de gånger min mamma nämnde att vi kanske skulle flytta, ändå fram tills jag också kände det i hjärtat och vi flyttade sommaren när jag skulle fylla 17. I en värld där jag ofta känt mig sviken och övergiven, har jag försökt kompenserat med att bygga eget bo. Så som man gör när man försöker överleva utan att dö för mycket på insidan. Så det kanske inte är så konstigt att det tagit lite tid att bo in sig här detta underbara lilla hus. Det kanske låter konstigt, men i år är första året jag känt mig hemma här på riktigt. Jämför rosornas blomning från föregående år, vet vad det kostar att lagar gräsklipparen, äter pizza från ett av tre ställen som vi kommit fram till är det bästa och tycker inte det är läskigt att gå på toaletten mitt i natten längre. Kanske är det de största, att jag är mindre rädd. Inte bara för att tiden gått, utan också för jag vågar lita på Anton även här. Att han hjälper mig. Vilket kanske också låter konstigt, efter tio år ihop. Men det betyder även att jag vågar lita på att saker inte kommer gå åt helvete, och att det är mitt fel om det gör det. Och det en livslång känsla att jobba med. Anton gör absolut mest i huset, kring huset och om huset. Låter såklart som en bra deal men att släppa kontrollen är något av det jobbigaste ibland. Växer man upp i något slags trauma vågar man knappt något annat än att klara sig själv. Så djupt rotat i en att det kan gro in i även sånt som är friskt, om man inte är vaksam. Det pratade vi mycket om i parterapi i förra våren och jag fick upp ögonen för det. Det var ganska jobbigt här ute i början för jag kände mig inte självständig. Jag kunde inte allt och mycket var nytt. Kände mig utsatt, skör och otrygg. Alla mina varningssignaler gick igång. Ville fly och bort. Fram tills jag lärde mig att våga blunda och släppa taget ännu lite mer. Det hjälper att öva på känslan att jag inte är ensam.

 

 

56

En fredag på en måndag och så vet man att det är sommarlov. Igår vaknade Algot upp och sa lättad “jag har fortfarande sommarlov idag“. Visst har jag svurit över detta evighetslånga sommarlovet som verkade som en jättebra idé i mars, men någonstans i lättnadens suck påminde Algot mig om varför vi har långa sommarlov när vi kan. Men som frilans blir det lite pussel vissa veckor när semestern (inte att förväxla med sommarlovet dårå) blir upphackad. Även om slutet av våren blev annorlunda och jag har tagit det så lugnt som möjligt. Men vissa jobb i höst måste nämligen börja planeras nu.

Jag hade möte med Sanna eftersom vi har en del av projekten ihop och gick igenom det som behövdes göras innan semestern. Vi fick så himla mycket gjort, ganska nöjd över det. Känns bra i magen, lättare att ha semester om man inte känner att man har kniven vid strupen direkt efter semestern är slut.

Vi hade också möte med Folkuniversitetet eftersom vårt samarbete fortsätter och utvecklas till hösten. Så sjukt roligt! Dels har vi ju vår workshop och vår stora kurs i höst om digital kommunikation och varumärken. Vi hade en workshop i våras om personligt varumärke som blev himla uppskattad att Folkuniversitetet satte in ett till tillfälle den 10 september. Sen fortätter vi med den stora 5 veckors kursen där vi verkligen nördar ner oss och där en av de stora grejerna är att vi ger direkt feedback till era befintliga kanaler och idéer osv. Hojta gärna om ni undrar något om ni funderar på att kursen. Svarar gärna! Ska iaf bli så himla kul!

Dessutom håller vi på att planera ett mysigt event tillsammans med Folkuniversitetet inför lanseringen av alla deras nysatsningar och ett ännu roligare kursutbud. Vi ska vara i en av deras nya lokaler (hint på bilden!). Väldigt rolig höst alltså.

Men det är då och nu är nu och efter sista mötet mötte jag upp Anton och Algot. Det var äntligen fint väder igen efter flera dagars regn. Jag sprang runt i ny favoritklänning från Zara. Fick en del frågor kring storleken. Jag köpte L men hade kunnat gå upp till XL om jag velat ha den ännu lösare. Vissa butiker och deras storlekar alltså.

Algot tog denna bilden på mig. Sne men gullig och den funkar. Brukar tänka så kring hela mitt liv “lite snett men det funkar“.

Och så ringde några kompisar och sa att de blåst upp en pool på deras gård, så vi sprang dit med Algot i högsta hugg. Men snart flyttar de ut till Lomma. Roligt för dem men måste erkänna att jag kommer sakna det spontana stan-hänget. Tycker alltid det är lite jobbigt när livet går vidare och saker förändras även om jag vet att snart har man vant sig vid det också.

Vi åt pizza och cyklade hem med en glad unge. Knäppte denna extremt vardagliga bilden, upp och ner på cykeln. Det är typ i dessa ögonblicken livet händer, hehe. Man svär över det nu men kommer sakna det sen.

Och det var första dagen på länge då jag haft energi nästan en hel dag även jag bröt ihop i hallen hemma och sa “min energi tog slut för ungefär 35 minuter sen”. Så var det värt det. Härlig fredag hemma i stan.

31

Inser ju nu att vi hade sån himla tur under tiden vi var i huset kring midsommar. Sol varje dag och över 20 grader. Det är ju ändå härligt och vår sista kväll var en riktig sommarklassisker. Vindstilla, varmt och vi var uppe länge.

Vår närmsta badplats från huset är den här lilla underbara hamnen, i Kattvik. Påminner mig om där jag växte upp fast det är någon helt annanstans. Jag tänkte alltid att jag skulle flytta tillbaka till där jag växte upp, men med så mycket bagage är jag glad att vi valde något nytt att göra till vårt. Med en flört till allt det man faktiskt tyckte var tryggt och skönt när man var liten. Kattvik är en pittoresk liten hamn men en lite kiosk där man kan köpa nygräddade våfflor. Ett tips på härligt utflykt anyday solen skiner faktiskt!

Just denna kvällen åkte vi ner för att fiska krabbor. Anton och Algot hade varit nere någon kväll tidigare medan jag var för trött. Så vi gjorde om allting för det kändes för mycket som att barndomsögonblick med Algot för att missa. Det går knappt att hjälpa men när man får barn tänker man mycket på hur man själv hade det som barn. På gott och ont och detta, att fiska krabbor i sommar solen, är helt klart något som ligger mig varmt om hjärtat. Men nog dags att skaffa flytväst för jag höll krampaktigt i Algot hela tiden. Också något som händer när man får barn: rädslan.

Jag såg ut såhär! I sommarklänning med lite för varm tröja, men jag var trött och behövde något att burra upp och in i.

Vi hade inte tänkt bada men havet var spegelblankt så vi var ju tvungna. Hämtade badkläder och plumsade i. Kan va top 5 av bästa känslor i livet.

Längtar lite tillbaka när Malmö är grått, regnigt och ganska kallt. Hoppas sommaren kommer tillbaka.

Algot älskar att bada men helst från stranden och blivit lite mer försiktigt när det känns för kallt, hehe. Så han satt mest vid kanten och räknade ner till mig och Anton när vi doppade oss. Fint moraliskt stöd.

Lagom till att det var allt för sent att lägga sig i tid så åkte vi hem igen. Satte scrunchien på handleden och kände klänningen bli blöt på ryggen när håret torkade.

24

Vi försöker semestra i vår egen stad, går väl egentligen sådär då lite jobb har knackat på dörren denna vecka. Och så är det något i stan som gör det svårt att koppla av. Måste jobba på det, för min egen skull. Kunna hitta semesterkänslan hemma är väl viktigt hela året dessutom. I alla fall, en dag åt vi frukost på ett ganska nytt café nära oss, Nostra Café. Himla fint i alla fall och riktigt efterlängtat med ett vettigt och härligt café vid triangeln.

Dagarna går hur som – upp och ner. Att komma tillbaka till stan kanske inte gjorde under med semesterkänslan som sagt, det tar lite längre att komma in i ett härligt lunk här. Samtidigt som jag känner mig som ett obstinat barn. När folk pratar om sommarprojekt har jag mest lust att sätta mig med händerna i kors och muttra “nej, vill inte“. Så det är väl ungefär det jag gör. Ingenting. Min inspiration är som bortblåst just nu. Försöker känna att det är ok, även om prestationsdrottningen i mig sätter kaffet i halsen och gör sig påmind ibland. Min terapeut va lyrisk över att jag inte gör något, medan jag oroar mig för vad fan jag håller på med.

Härlig frukost med min lilla familj. Bra start på dagen, jag låtsades att vi var i London eller något. Jag vet inte, ibland är bara ett miljöombyte lättare för hjärnan helt enkelt.

Sen spenderade jag och Algot förmiddagen ute i ett ganska så svinkallt Malmö. Men inget stoppar den här glassätaren.

Och så fikade vi hos en kompis idag. Tyckte rosorna var så fin mot ingången, speciellt mot det rutiga. Fin kontrast mellan det strama och det blommiga.

Och så blommar stockrosorna. Tycker det är helt magnifik blomning i år på många ställen. Även i stan. Vi kommer utgå mycket från Malmö nu under juli månad men vill så gärna göra små utflykter. Kanske med en eller två dagarnas övernattning. Men huvudet står helt still (som sagt, ingen inspiration). Ville så gärna besöka Heleneskilde Badhotell i Tisvilde, men såna ställen har inga utrymmen för spontanitet tydligen eftersom det var uppbokad i en evighet. Har ni några tips & idéer på härliga turer? Detta trötta huvud tar tacksamt emot!

33