En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Jag lever fortfarande på helgen. Den var så himla mysig. Lånade ju min brors hus som ligget en kort cykeltur från Köpehamn, tio minuter från Nørrebro. På köksön låg en lista på en perfekt lördag till oss. Vi började den här, på Grød som ligger på Jægersborggade.

Öppnar klockan nio och det är nog bra att komma lite i tid. Eller det var mycket folk den här lördagen i alla fall.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

På rekommendation från Helle beställde jag den här gröten nr1, med Vahlrona choklad och hemmagjord karamellsås. Smakade som paj och godis på samma gång. Otroligt god och sjukt mäktig.

På samma gata ligger också The Coffee Collective och andra mysiga butiker som Adelie. Kanske lite lättare att utforska utan chokladhög unge men ändå, mysig.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Vi tog en kaffe to go och gick över gatan till lekplatsen. Som Algot briljerade och jag fattade varför han älskar förskolan. Skolgården är hans och det är full fart. Love him. Ända sättet att locka honom vidare var att fjäska med ytterligare en lekplats.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Vi började gå och ja ni ser ju, ganska mysigt område.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Jepps!

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Tio minuter promenad och vi kom hit, till den röda platsen och superkilen.  Den röda delen renoverades tyvärr lite. Men ändå. Fattar inte varför sånt här inte finns mer, på fler ställen. Man blir ju så himla glad.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Alltså färgmatchningen mellan den röda väggen och det djupröda trädet!? SÅ FINT! Detta är ju varför resor, långa som korta, är fantastiska. Öppnar liksom hela sinnet. Det heter ju inte “hemmablind” för intet.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Say no more. Vill ha mer färg i världen eftersom = mer glädje.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Eller mönster för den delen. Precis efter allt det röda kommer den svarta parken. Var helt förundrad över hur lätt det kan vara med lite vita linjer. Algot skrek “jag vill ner” och började springa. Och det räckte. Fast alla vet ju att när det ser enkelt ut, så är det oftast svårt. Men älskar detta. Och Algot också.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Så fint, glöm inte take-away kaffet och låt tiden gå.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Fint för de vuxna och kul för barnen. Måste ändå vara bästa kombon. När alla mår bra.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Sen var vi hungriga igen. Så gick tillbaka till cyklarna. Alltså el-cykel? Så najs, fick låna min svägerska och alla tvivel jag eventuellt hade är borta. El- cykel är grymt.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn En lördag i Nørrebro i Köpenhamn En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Nu hjälpte visserligen det perfekta varm-kalla höstvärdret till men det hela kändes väldigt New York – Berlin – Köpenhamn- igt. Underbart. Kan verkligen rekommendera en dag här.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Vi cyklade vidare till Bæst som enligt The Guardian har världens 8:e godaste pizza. Den godaste enligt min familj. Allt här är för övrigt ekologiskt och mycket är närodlat. Very good, alltså.

Beställde nr 1 med stracciatella ost och herre min getabock vilken pizza. Har faktiskt aldrig smakat så god pizza. Inte ens när vi var i Neapel.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Efteråt cyklade vidare in till den klassiska shoppninggatan för ett ärende. Det var som en annan värld, så sjukt mycket folk. Inte alls min sinnesstämning efter vår härliga förmiddag. Men som plåster på (dom väldigt ytliga) såren så kunde jag i gengäld köpa blommor på torvehallerne.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Åt en jordgubbskaka och kände hur kroppen fylldes av trötthet. Men typ kärleksfull trötthet efter en kärleksfull och mysig dag. Det finns verkligen en miljon olika känslor, så även hundratals nyanser av trötthet.

En lördag i Nørrebro i Köpenhamn

Sen cyklade vi hem och jag sov i 2 timmar tills det ringde på dörren och Anton beställt mat. Fint. Tack Kelle för en finfin helg trots ni inte var hemma. Det var precis vad jag – vi – behövde. För efter helgen så känns denna hösten inte så pjåkig. Den kan bli lika färgstark som allt annat, om man bara låter den.

25

Hösten slösar ingen tid, det är mindre storm här, kallt och förskolan ringde precis innan jag hann äta lunch. Dessutom vaknade jag upp pangförskyld imorse. Så vi tittar på mina senaste pinnade bilder i min mapp “colorful interior”. Jag älskar ju att jobba med färg. Färger som får allt att kännas varmt och kul igen. Dessutom gillar jag Pinterest. Ligger alltid och scrollar där som det sista jag gör innan jag somnar. Inga lajks, ingen jämförelse, bara fint.

Färgstark inredning
Källa: här

Grönt, rött, gult och lila som samsas finfint med mörkare träinslag. Ett knep är att hålla det i samma ton, ton som i “mustiga färger”, “pastell färger”, “klara färger” osv.  Utgå från nyanserna i färgerna. Finns ju en miljon liksom.

Färgstark inredning
Källa: här

Synd att det är så vansinnigt dyrt att renovera kök för då kanske man vågat på sig djärvare val. Fast egentligen var min poäng att jag inspirerades av denna färgskalan till Algots rum. Fast det inte alls är ett kök och fast hans rum är helt gult. Men inredningen går i rosa och svartgrå och ljust trä. Det är det fina med inspiration. Naivt att tro att man är unik, snarare funkar det ju så att man ser något och lägger det någon annanstans = ens egen tolkning = mer inspiration.

Färgstark inredning
Källa: här

Denna bild gjorde att jag ville testa måla taket i hans rum också. Så det gjorde vi. I en härlig rosa, brun, beige färg som gick bra ihop med det gula. Ska visa någon dag snart. Ska bara.

Färgstark inredning
Källa: här

Ser ni? Pigga färger! Gult, orange och rosa skulle ett fantasi-sommar-hus i typ södra Italien ha.

Färgstark inredning
Källa: här

Vårt nya sovrum är sjukt opersonligt just nu. Har inte riktigt fått några bra idéer och plus att jag prioriterat annat. Men så ramlade jag över denna bild och har nog landat i att det nog ska bli rosa ändå. På något sätt.

Färgstark inredning

Älskar det för att det är crazy stuff och världens behöver mer sånt.

14
Långkjolen

Det man ger tid, det mår bra. Så enkelt och så svårt samtidigt (tydligen). Kreativitet behöver tid, relationer behöver tid, jobb behöver tid, man behöver tid. Bästa lösningen på allt egentligen – tid. Synd det är en sån exklusiv vara. Det går inte att borra djupare efter mer. Eller forska fram mer. Eller producera mer. Så man får välja. Vilket inte heller är så enkelt som det ser ut.

Långkjolen

Nyss hemkomna från en weekend i Köpenhamn, inser jag att jag vill lägga mer tid här. Även om “här” är något odefinierat. Familjen, miljöombyte, lust. Jag har alltid varit en drömmare. Så till den grad att det nog var tur att jag träffade någon lite mer nära jorden. Har alltid gjort saker på lust snarare än måsten. Sen fick vi barn och heltidsjobb vilket i sin tur blev något av ett lock på drömandet.  Man kan inte göra allt, man vill inte göra allt. Det blir fler måsten. Inga konstigheter. Men allt är inte måsten, inte ens i föräldraskapet. Det finns alternativ.

Långkjolen

Som att cykla runt i Köpenhamn i långkjol med en sovandes (väldigt instabil och tung) unge där bak. “Var du tvungen att ta långkjol”, frågar Anton. Och jag undrar när han ska sluta ställa såna frågor. För jag har alltid tagit långkjolen. Och kommer alltid ta långkjolen.

Älskar känslan att planera outfits, ta på dom, vara påväg någonstans och leva ut bilderna i mitt huvudet. Det är typ så jag tar mig framåt. Så jag producerar. Jag fantiserar. Och det är när den lusten dör, när bilderna försvinner, som det hela blir väldigt deppigt. Även om jag såklart fattar att ju mer vuxen jag blir, desto mindre kan jag ta ut svängarna. Men, lite svängigt måste ju det ju vara. För det är jag.

Långkjolen

Så jag tänker att jag ska ge fantasierna och drömmarna lite mer tid. Och alltid cykla i långkjol.

34
  • Just wanna view more of
  • Style

Veckorna flyger iväg. Vardagen. Därför är det extra härligt att bryta upp och göra något helt annat på helgerna, så den ena veckan skiljer sig från den andra. Jag försöker också landa i att det är okej att dra ner på tempot nu. Min dröm är inga 30 miljoners villa, min dröm är att kunna dra ner på jobb på hösten utan att det blir någon kris i paris. Eller att jag dör självhats-döden. Förra helgen var vi alla fall en snabb tur och retur i huset. Allt är panggrönt igen och vissa blommor fortsätter slå ut.

Jag fastnade inte på bild, men vårt sällskap gjorde. En del av det i alla fall. Min brorson Viggo och svägerska Helle. Någongång i livet ska jag få Helle till att starta en blogg. Hon är rolig, smart och kul. Och livsbejkande. När vi var på Bornholm tillsammans i somras fick hon min bror till att baka bullar varje morgon för hon ville ha bloggfrukostar för “det ser så najs ut!”.  Haha, så fint ju!

Gjorde inget speciellt, klippte gräset i full panik, åt mat och gick en kväll och la oss kl 21. Fint när man kan göra sånt tillsammans också.

Klämde och kände på det sista och lekte lejon så till den grad att alla vuxna blev hesa. Någonstans i mitt huvud lever jag ett coolt liv i New York, men i verkligheten steker jag fiskpinnar och äter spagetti & köttfärsås 3 ggr i veckan.

I helgen ska vi till en nygammal destination. Vi lånas ovanstående hus i Köpenhamn medan de är i Stockholm. Kommer sakna dom lite, men ser i alla fall framemot att få vara cool i Köpenhamn en stund, hehe.

Lämnar datorn hemma och hoppas på lugn och ro i bröstkorgen. Kram!

19
  • Just wanna view more of
  • Home
Piffa stöket

På Instagram pratar jag om “piffa stöket”. Tanken är att om man har grejer man gillar och saker i färg så kommer stöket ändå ser härligt ut. Förutom diskbänken och gammal disk – det är alltid bedrövligt. Även om jag gillar foto som konst och gillar att bygga små stilleben och ta bilder på det (skitbra övning för ögat och kreativitet + enkelt att göra hemma, det behöver inte vara så svårt) så är jag världen mest stökiga människa. Lämnar kläder prick där jag tar av dom, lägger aldrig saker på sin plats (även om dom har en plats i mitt huvud, hittar aldrig mina saker när det är städat) och skiter faktiskt i vilket. Stök stör mig nästan aldrig. Jag städar ofta när jag har ångest för något annat som ett sätt att försöka få kontroll över en situation jag är orolig över. Att vår lägenhet är ett bombnedslag har typ alla i vår närvaro accepterat som en del av charmen.

Piffa stöket

Här hade jag egentligen velat köpa en lite finare handduk än den Anton köpte på kreta som 14åring. För då stör det inte lika mycket att dörren står öppen osv. Det är hela idén bakom piffa stöket, hehe. Därför köper jag nästan alltid helst grejer med fina förpackningar. För att jag vet att det kommer ligga framme. Sladdar osv är mitt värsta. Jag köpte en designad lampsladd en gång för 6 år sen och folk tyckte jag var sjukt pretentiös och konstig. Jag tyckte mest att jag var smart, hehe, eftersom det är sjukt svårt att dölja dom (plus sex år senare kan man köpa en mängd olika varianter på sladdar). En annan fråga är varför grejer till barn måste vara så fula? Bamse-balsamet till Algot i den gröna skålen exempelvis, varför en ful gul och inte en fin gul (även om jag fattar att det är en smaksak)? Ett annat tips är att bo i en lägenhet med mycket solljus, då ser allt fint ut (förutom fönstren men dom skiter jag verkligen i).

Piffa stöket

På tal om gult. Algots nya rum! Går i gult, grått och rosa just nu. Det behövs lite hyllor osv på väggarna men trots det brukar jag gå in och lägga mig här och titta på alla fina grejer. Jag inredde det lite till mig själv också visade det sig. Känns för övrigt så lyxigt att ha olika rum att vara i nu. Hade helt underskattat den lyxen, att kunna stänga dörren om sig.

Piffa stöket

Och så fick vi en liten mini-hall mellan våra olika rum. Där har vi mest garderober. Men här hänger även en tavla på Anton och hans pappa (målad av en vän till familjen) och mormors gamla Y-stol. Tycker det är så fint och tycker så mycket om att få ta hand om dessa gamla fina grejer från våra familjer. Färgen i hallen fick Anton bestämma, han var övertygad över att en mörk färg skulle vara fint. Tur för honom att han hade rätt. Väldigt fin, matt mörkgrå som tillför det lilla extra till lägenheten.

17
  • Just wanna view more of
  • Home
bloggare i helsingborg

Började min dag här, i Helsingborg. I strålande sol och krispig höstluft. Havsdoften som slår mot en så fort man kommer av knutpunkten. Den känslan sitter liksom i huden på mig. Minnen i en doft. Känslor i minnena.

bloggare i helsingborg

Här hånglade jag och Anton för första gånger för över tio år sen! Fast då låg huset på andra sidan gatan. Men ändå; här började vi. Plus här hände en himla massa annat mellan 16-19 år. Huh.

Hade ett möte på förmiddagen, missade ett tåg med någon minut så satte mig på Chocolatte och jobbade en timme. Bästa pralinerna ever tror jag (plus min gamla arbetsplats, fast då gjorde dom inte egna praliner). Helsingborg är en enda throw back för mig.

bloggare i helsingborg

Tur i oturen att min mamma hann flytta, för här ryker havsutsikten. Anledningen till jag åker till Helsingborg är för att jag fortfarande har en del av mitt kontaktnät här. När min pappa dog kan man väl kortfattat sammanfatta det som att jag slängdes till vargarna. Jag var 21 och satt i ett rum med arroganta kontorsnissar. Jag lärde mig sjukt snabbt vad härskarteknik var och att jag behandlades annorlunda pga att jag var inte bara ung utan också tjej. Och att jag var tvungen att ta hand om mig själv. Så jag bytte ut alla gubbar mot härliga kvinnor och idag värnar jag extremt mycket om dom relationerna. Dom bar mig när jag behövde det som mest, gav mig skin på näsan och lärde mig lita på min magkänsla. Samma magkänsla som ofta fått och får mig att framstå som en “besvärlig tjej” pga vågar nästan alltid lyssna på den och säga ifrån (i arbetsrelationer, privata är en annan emotionell picknick).

bloggare i helsingborg

Drog av lappen från min nya fina kappa och stylade mina kostymbyxor med sneakers. Säkert kort, tänker jag.

bloggare i helsingborg

Kom hem, bytte om, jobbade det sista och hämtade ut ett paket. Kunde inte låta bli att klicka hem den här pga älskar modellen sen innan. Känner mig typ kul, cool och pigg i den.

bloggare i helsingborg

Hämtade Algot och ville njuta av eftermiddagen men vi var båda hangry så vi fick cykla hem igen. Men visst är han fin när han är arg?

bloggare i helsingborg

Rostade mackor och åt med smör i soffan medan solen strålade in i vardagsrummet. Lugn och ro och inget märkvärdigt. En sån dag man längtar efter när man dör av stress och ansvar och bara längtar efter att livet ska vara enkelt. Idag var en sån eftermiddag <3 Släppte all prestige och fångade dagen i soffan framför tv:n istället.

15
Källa: här

Ville liksom komma med något peppigt idag, att det skulle vara en bra, fartfylld dag. Men så hade jag en sån där natt i natt då jag inte somnade förrän 04.30 imorse. En sån natt som jag hade varje natt i flera månader för snart 3 år sen. Snart är det alltså tre år sen en odiagnoserad postförlossningsgrej tog fart i mitt liv. Minns att jag nös precis innan tolvslaget 2015 och det blev startskottet för en sjuk vår 2016.  Jag vet inte om jag någonsin skrivit så ingående om det, kanske för att det just förblev odiagnoserat. För att jag kämpade som ett djur för att hålla mig över vattenytan, för att komma vidare, även fast jag såg helt normal ut. Då har aldrig orken funnits att gå tillbaka, grotta ner eller förklara. För jag vet själv inte helt riktigt vad som hände. Men jag blev förkyld varannan vecka, ständigt sjuk och sen de eskalerande sömnproblemen. Ångesten, rädslan, paniken. Jag somnade aldrig innan kl 4 på morgonen i flera månaders tid. Det var först i april jag sökte vård, när jag förstod att jag inte kan “skärpa mig” ur det. När jag var på en resa i Nice med kompisar och grät mig igenom nätterna på badrumsgolvet medan alla andra sov och var vaken 48 timmar i streck. Satt panikslagen på en vårdcentral och skrek “hjälp mig” och läkaren tittade på mig och sa “vad vill du att jag ska göra”. Så värdelöst. Jag hade turen att ha möjlighet att kunna hjälpa mig själv, att ha råd att söka behandling på andra sätt. Och sen dess är jag mycket bättre. Och det är mer än 1 år sen jag hade sån här natt. Men min kropp kommer fortfarande ihåg det, så det tar ganska hårt. Nuförtiden tar alltid Anton de flesta nätter då Algot eventuellt vaknar eftersom jag måste sova för att orka.  Än idag är jag chockad över hur hårt det tog på mig. Men är så himla glad för att jag mår så mycket bättre idag, även om en sån här natt påminner mig om att fortsätta skynda långsamt och vägen framåt inte alltid är självklar. Även om det idag är självklart att avboka det som kan en sån här dag och ta det lugnt. Den läxan tog tid att lära sig. Att känna att man duger ändå.

Källa: här

Men för att pigga upp det hela tänkte jag boka flygbiljetter till England idag. Till London, där delar av min familj bor. Också en sån sak jag skjutit upp och ändrat hela året – för att jag inte orkat. En av de största vinsterna i år är att jag blivit bättre på att prioritera och upptäckt att världen inte går under om jag inte är tillräcklig på alla plan i mitt liv. I år har energin räckt till JWHF, jobb, mitt äktenskap och Algot. Alla andra delar har i princip blivit lidande. Men i alla fall; i november är det äntligen dags för England. Längtar så himla mycket. Dels för det på många sätt känns som en del av hemma och  för att jag är pepp på miljöombyte. Plus att jag vill leta upp den här väggen.

Källa: här

På tal om miljöombyte så blir det ett litet redan till helgen. Vi åker över till Köpenhamn på fredag och lånar min brors hus där medan dom är i Stockholm. Så gulligt av dom att bara självklart bjuda in oss i ett enkelt andetag, känns så himla omhändertagande på något sätt. Är i alla fall pepp på Köpenhamn – vi ska sikta in oss på Nørrebro denna gång!

23
Sommarhus i skåne

Hej fredag! Tänkte först att det helt enkelt inte hanns med ett blogginlägg idag, men så la sig kvällen som en varm filt över mig och here we are. I sommarhuset mer specifikt och väntar in min bror med familj. Algot sover, brasan är tänd och bara lite musbajs. Detta huset känns ibland nästan lika mycket deras. Min brors alltså, inte mössen. Eller, jag känner mig alltid så trygg när min bror med familj är här. Viggo var bara en månad när dom var våra första gäster. Kändes som jag och min lillebror lekte en jätteseriöst mamma-pappa-barn-lek. Tänk att vi är stora nu att vi delar sommarhus med våra respektive familjer.

Sommarhus i skåne

Från i våras när Algot fyllde 3 år. Vi firar alltid hans födelsedag här. Då var allt megagrönt och vi hade en supervarm sommar framför oss. Men det visste vi inte då. Känns som en halv livsstid sen dess.

Sommarhus i skåne

Två små gulliga livstider! Viggo och Algot, det bästa som finns!

Sommarhus i skåne

Och så fina Helle, min svägerska! Älskar hennes Nué Nué kjol här. Såg att den kommit i svart och blått i höst. Funderar på den efter att jag sagt “oj vad fin kjol” varje gång Helle haft den på sig. Bra måttstock.

Sommarhus i skåne Sommarhus i skåne

Sommarhushäng! Lite synd att det ska vara storm i helgen, när det var 23 grader nyss. Våren och hösten är min absolut favorittid i huset, även om det inte är lika badvänligt. Men det är lugnare på något sätt.

Sommarhus i skåne

Algot är sjukt pepp på att träffa Viggo. “Imorgon när jag vaknar är Viggo här Mamma”. Tänker att vad som än händer (eller inte händer) med fler barn i framtiden så har dom två alltid varandra.

Sommarhus i skåne

Och så trillade det in en sista tapper bokning till huset om ett par veckor. Tänkte att säsongen var över. Men så ville några optimistiska mysdanskar fira sitt höstlöv här. Så fint ändå, att huset används och älskas. Ska bunkra upp med ved till dom <3.

17
  • Just wanna view more of
  • Home
Skor och lekplats i Malmö

Jag har knappt varit utanför lägenheten denna vecka men de få gånger jag tog mig ut har jag sett ut typ såhär. Leopard och blommigt, utmärkt kombo. Leopard funkar nämligen till allt. Så fort jag känner mig….trist.. tar jag på något med leomönster, min Ganni väska jag köpte i våras har jag exempelvis använt så h- i- m- l- a  mycket!

Skor och lekplats i Malmö

Gick till lekplatsen med resten av Malmö, antar att 23+ grader gör så med folket. Men ändå trevligt häng. Får passa på innan 12 grader och snålblåst kackar på dörren och det känns som man bor i en konservburk.

Skor och lekplats i Malmö

Åt hamburgare här, på Casual som jag brukade högljutt deklarera har Malmös bästa burgare. Men jag vet inte länge. Även om jag inte kan sätta fingret på varför så har jag blivit besviken de senaste gångerna. Även om det är trevligt häng och Algot stod i kö själv (!) och ville beställa sin egen hamburgare. Lätt veckans gulligaste.

Skor och lekplats i Malmö

Och så har jag gått runt med den här hemma med prislappen kvar. Försökt känna igen den. En gång i tiden sa jag att jag inte passade i Leopard, men nu älskar jag det. Tänker försöka göra en favorit i repris och göra detsamma med rutigt. Denna är från Gesutz och är också typiskt bra för den passar till allt utan att vara… svart.

Annars är det sjukt svårt att skriva om en vecka då man knappt gjort något och tröttheten har totalt lamslagit en. Kanske därför dom så sällan syns i det digitala skyltfönstret?

20

Hej sommar-onsdag! Med gardinen fördragen och krasslig. Efter att ha mått ganska kasst måndag och tisdag och krampaktigt stirrat i datorn, försökt skärpa mig (classic) och kommit med det ena bortförklaringen efter den andra. Som att det är mycket, återhämtning, ansträngt mig för mycket på tränings osv osv kom jag på att det kanske bara är så att jag är… sjuk. Förskolebaciller snarare är hjärnkollaps. Allt behöver inte vara på liv och död. Det är lättare för mig att ifrågasätta mitt mentala mående, kriser och allt vad det är –  och klanka ner på mig själv snarare än vara…sjuk. Ibland är man så obs på alla sina känslor och tillkortakommanden att man glömmer bort att man kan vara helt normal ibland och bli sjuk. Sist jag sjukanmälde mig för vanligt virus var för 1,5 år sen. Då varken jag eller Anton tog mig på allvar förrän jag hade 40 graders feber trots febernedsättande. Just saying. Så med det sagt och mitt i årets tråkigaste vecka tittar vi på något annat.

Sonny Café i Köpenhamn
Sonny Café i Köpenhamn
Sonny Café i Köpenhamn

Ett köpenhamnstips! Sonny Café! Jag var där i somras med härliga Hanna. Ett av alla hypade caféer i Köpenhamn, spottade både en och två digitala it-girls där. Alla var dock så snygga att jag kände mig från kusinen från landet, typ. Men ändå; trevligt ställe ju!

Sonny Café i Köpenhamn

Mysigt och fina detaljer ända upp till taket!

Sonny Café i Köpenhamn Sonny Café i Köpenhamn  Sonny Café i Köpenhamn

Och ganska klassiska, old school danska mackor. Fast trendigt. Som kyckling med curry på mörkt bröd.

Sonny Café i Köpenhamn

Favoritlampan på plats dessutom. Ett av mina bästa köp till lägenheten ever.

Det var en underbar dag på stan med Hanna. Det är så kul att åka till Köpenhamn med olika människor, för alla har sina favoritställen, sina rundor och obligatoriska pit-stop.

Sonny Café i Köpenhamn

Har hört en del klag och stånk på hur dyrt Köpenhamn har blivit, men jag har inte velat se det pga älskar staden så mycket. Men när jag skulle betala 90 danska (typ 120ish) kronor för två cappucciono satte jag nästan kaffet i halsen. Så att säga.

Sonny Café i Köpenhamn

Och så valsade den här härliga tjejen in med sin barnvagn och både jag och Hanna glömde vad vi pratade om och började stirra pga sjukt snygg ju. Only in Köpenhamn att man kommer undan med en fiskarhatt, tänkte vi. Sen exploderade mode-veckan och tji fick vi.

15