2016-06-22

Mammaledighet, depressioner och att ta igen

Mammaledighet Mammaledighet

Ibland önskar
jag att
jag fick göra om
göra om
min mammaledighet
vara den jag är nu
fast då

jag trodde att jag
kommit undan alla
varningssignaler
förlossningsdepressioner
hormoner

jag fick inget på
pappret
men hela graviditeten
var svår för mig
mentalt
jag var inte glad
och
första tiden efter
förlossningen
var
mer omtumlande än jag
någonsin
kunnat föreställa
mig
jag har svårt att beskriva
det
men jag kunde inte
acceptera
var inte beredd
på den gryta av
hormoner
som stormkokade
i min kropp
jag la locket på
ignorerade
tryckte ner
var inte snäll
mot mig själv
snarare
hård och kall

Slog på mig själv
genom hela
föräldraledigheten
hetsade
njöt såklart stundvis
men körde
mig själv så
hårt
att jag tappade
fotfästet
litegrann

när Algot var fyra
månader
tränade jag fem dagar
i veckan
ibland två gånger
om dagen
för det gjorde jag förr
och jag var stressad
att min kropp
inte verkade
vara lika fantastiskt
som alla andras
mina kilon rann
inte av mig
trots att det hela tiden
deklarerades att det
skulle
“försvinna på nolltid”
jag kände mig som en
besvikelse
jag vet hur det låter,
men ja
vad skall jag säga
jag är inget undantag
mot
samhällets ideal
förväntningar och
normer

jag minns hur jag
drog upp mig
själv och Algot
trots att båda sov
djupt
för att gå på
ett mammapass
där jag knappt orkade
stå upp
men körde på
ändå
nickade och log

läste om all tid som
blev över
när man fick barn
och var
ha! – ledig
ledig
till att starta verksamhet
komma på bra idéer
förverkliga sig själv
när man var hemma
med barn
fick ångest
när jag knappt orkade
slå på tv:n
slog lite till
jag var nästan helt
blå till sist
hade ont överallt

så dumt
men det är lätt
att vara efterklok
det är svårt
att se klart
i prestationsträsket

Allt var så nytt
och jag
visste inte vem jag
var i allt
det

det är bättre nu
faller ibland tillbaka
i gamla tankesätt
men är för
trött
för att
lyssna
och bra är väl det

för det är
annorlunda nu
sakta men säkert

därför ser jag framemot
hösten hemma
i väntan på en plats
på en föreskola
är det jag och Algot
igen
för
det är sant, som dom
säger
dom är små så himla
kort
och jag vill kunna säga
jag var där
jag och Algot
förtjänar det

Jag förtjänar 
det

9

Kommentera

Helle

Stærkt skrevet! Tak for din ærlighed<3

Christin

Tack Hells <3 puss!

Gud så fint <3

Christin

Tack, blir väldigt glad för din kommentar!

Så fint Christin, detta gjorde mig så rörd. Känner igen det så mycket. Hade så bråttom med att hitta Sandra igen när jag blivit mamma. Nu ska jag också vara hemma med Astrid i höst som du vet, det är jag så otroligt tacksam för. Då ska jag också släppa alla prestationskrav. Nu när jag vet skillnaden på att vara mammaledig och jobb känner jag att jag behöver inte ha så bråttom. Kan också ångra att jag inte riktigt gav Astrid det innan. Att jag inte bara omfamnade att bara vara mamma för ett tag, men det var liksom en för stor grej att ta in. Kram!

Christin

Det är en stor grej! Kanske låter konstigt men en mycket större grej än jag trodde det skulle vara, kände mig överrumplad. Tack för du också delar med dig. Blev glad för din kommentar. Det är stundvis läskigt att erkänna och lämna ut men alltid värt det när någon känner igen sig och man känner sig mindre ensam. Mot hösten – då hoppas jag vi ses! Stor kram!

enprunkandemorsa

Otroligt fint och ärligt. Du är stark du. Glöm inte det. 💕

midis

Kram, betyder ändå mycket att fö höra ibland <3

Sara

Du skriver så otroligt bra, det går rakt in.

midis

Tack snälla snälla du. Det värmer och är det som gör att skriva här är roligt och alltid värt det. Kram!

Elin

Oj så fint och sant och vad jag känner igen mig. Vi måste sluta slå på oss själva ❤️

midis

Det måste vi verkligen. Vi är brutala ibland. Tack för din kommentar, det är därför jag skriver. För ju fler vi är som säger stop och ser sig själv i någon annan, desto bättre förutsättningar tänker jag att vi får. Kram!

040internet

Väldigt rent och fint skrivet, Christin. Som alltid. Och målande.
Känner igen mig i mycket, förutom företagandet och träningen. Istället vandrade jag omkring som en ljudlös gestalt och lät dagarna passera, dag efter dag. Och försökte såklart “njuta”, så som man ska. (Det som alla säger att man ska göra)

Och det är ju först nu man, efter ett år, landat i att vara mamma. Det är ju en ny roll man får, och jag var verkligen inte beredd på hur man skulle axla den. Men det är okej, att det tar tid att komma in i sin nya roll. Som vilken annan roll som helst.

Tur att de små människorna inte minns den första tiden, utan bara kommer komma ihåg den säkra och roliga mamman som man faktiskt är nu. Då var då, och nu är nu. Och det enda man kan göra något åt.

/Måndagsväggen av text.

midis

Åh ja. Fattar verkligen precis, fint att vi är fler även om det var väldigt svårt och ensamt då. Var inte alls beredd på det. Men för varje år som går – även nu – faller jag mer in i rollen. Algot är 3,5 år nu och det är först nu vi nästan aldrig mer pratar om tiden innan han fanns. Ni finns han och har fyllt ut alla vrår i oss. Stor kram!!

sara

tack. för ord. som ungefär var som jag kände. tack.

midis

Fint att kunna vara tillsammans i det även om det var svårt just då. Kram!

E

Får man fråga varför ni ska byta förskola? Mitt barn ska börja om några månader och känner mig rätt stressad över att jag hör så många historier om att det inte funkar..

midis

Hej! Vi har aldrig bytt förskola utan varit supernöjda med vår hela tiden, älskar älskar älskar den och tackar staten varje dag för dom hjälper mig ta hand om mitt barn. Det var när Algot började förskolan som jag kunde börja ta mig tillbaka. Algot har fantastiska pedagoger och vänner på förskolan, såklart finns lite fallgropar här och där, men i det stora hela är det så bra. Man kan hitta fel på alla förskolor om man vill, men här är Algot glad och längtar dit varje dag. Och jag har bra kontakt med både hans kompisar och pedagoger. Såna historer finns också 🙂

e

Ok! Så skönt att höra:) tolkade texten som att du skulle vara hemma med Algot under hösten i väntan på en förskoleplats. Tänkte då att ni skulle byta! Men ser nu att texten är gammal!

midis

Aha, förstår! Har finfina erfarenheter från förskolan so far, kanske blir en text om det så småning om istället. Känslorna avlöser verkligen varandra som småbarnsförälder 🙂

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.