2019-08-04

Gravid – vecka 19

Igår gick jag in i vecka 19! Om inte BF ändras allt för mycket vid rutinultraljdet så är jag snart halvvägs!! Det känns bisarrt på ett sätt, jag förstår det knappt. Fast nästan ännu mer märkligt att det ska hinna bli både höst, jul och nyår innan det kommer någon bebis (förhoppningsvis). Ena stunden känns det som ett halvt liv tills dess och andra stunder bläddrar jag i min kalender, bokar in jobb och det känns som hösten kommer gå på några andetag. I alla fall. Både Kajsa och Emelie har ju gjort fina gravid-status-uppdateringar (så många JWHF-bebisar det börjar bli nu!) som jag tänkte sno rakt av. Fast svaren är ju mina högst personliga. Här är alltså fram tills nu.

Cravings – Melon och Apelsin Mer. Och vatten, är så törstig hela tiden att jag ibland känner mig sinnessjuk.

Äter inte – kan äcklas ända in i märgen av olika grejer. Grejerna ändras dock från dag till dag. Ibland är det grillad paprika, ibland är det kött, ibland är det fet mat. Har sprungit och spottat ut saker flera gånger eller bett Anton att ”ta bort det” innan jag sätter mig vid bordet.

Krämpor – en hel del denna graviditet när jag tänker efter. Jag hade precis fått reda på att jag var gravid när jag blev inlagd pga allvarliga nässelutslag. Viktigt att poängtera att läkarna inte kunde fastställa vad jag reagerat på men en av deras främsta teorier var att min kropp reagerade på själva hormonomslaget från graviditeten. Eller ska jag säga påslaget. Vilket i så fall innebär att jag fick en allergisk reaktion….mot mig själv. Det var ganska tufft och jag grät varje dag för jag hade så ont i kroppen även efter sjukhuset och var orolig såklart. Dessutom har växtvärken i både bröst och mage varit mycket värre denna gång. Har stundvis haft riktigt ont, vilket såklart också bidragit till hjärnspöken. Och i kombination av allt har jag varit (är) så trött så trött så trött att jag ibland bara gråtit av det.

Namn – Vi mystestar olika namn och tycker fortfarande det är konstigt att det kommer en bebis till. Men just nu har vi faktiskt både ett flicknamn och ett pojknamn vi gillar, men sånt kan ju helt klart ändras.

Favorit outfit  Ingen himla aning än. Jag måste erkänna att jag stundvis tycker det är jobbigt att kroppen ändras så mycket, blir jätteförvirrad. Men gillar stora, luftiga och svala klänningar mest hittills. 

Humör – helt ok! Eller alltså jag känner ångestmolnen sväva över mig ibland, men har ändå fått himla bra verktyg att hantera det och mår humör-mässigt bättre denna graviditet än med Algot. Jag har bara fått ett riktigt översvallande ångestpåslag, som var som en käftsmäll. Det var när jag och Anton skulle gå och lägga oss en kväll, med Algot i det andra rummet, då började jag plötsligt gråta hysteriskt för att Algot låg där ensam och vi ”tre” låg tillsammans. Jag fick sån himla ångest för att ”lämna” Algot, som om jag svek och övergav honom, blir rentav tårögd bara att skriva om det nu. Känslor jag brottats med redan när vi bara började prata om eventuellt fler barn.

Nervös över – Rutinultraljudet om en dryg vecka. Önskar för allt i världen att den lilla ska må bra.

Sover – Sådär. En annan krämpa har varit att min blåsa är ungefär lika stor som en valnöt. I början av graviditeten kunde jag gå på toaletten 1 gång i timmen på natten. Nu har jag en bra natt om jag går 2 gånger, helt ok natt om jag går 4 gånger. Anton tar Algot varje natt, om han vaknar. För att jag helt enkelt inte klarar fler saker som påverkar sömnen nu.

Vill hinna innan – Absolut ingenting, vilket är väldigt skönt till skillnad från när vi renoverade köket när jag var i vecka 35 med Algot. Eller skoja bara, skulle vilja hinna rensa ut vår stora garderob i hallen och 2 av våra 4 (!) förråd så vi har plats att bo kvar i vår lägenhet ett par år till. Och när det gäller jobb vill jag hinna göra någon slags hållbar plan inför våren, kommer nog dela föräldraledigheten med Anton ganska tidigt.

Saker jag tänker på – att jag fortfarande kan skämmas för att jag tycker det är så jobbigt att vara gravid. Igen, har bättre verktyg nu för att inte låta dom känslorna ta över men får dåligt samvete minst 1 gång om dagen när jag tänker att jag längtar tills barnet är fött. När jag tänker att jag bara måste stå ut till dess. Är ibland rädd för att det ska misstas för att jag inte är glad för barnet.

43

Kommentera

Sara

Åh, tack för ditt svar på min kommentar om pekpinnar och regler kring graviditet!
Sen: den prickiga klänningen från zara, köpte den i våras och använder den fortfarande – bästa gravidklänningen tror jag. Anar också att även den du har på bilden är därifrån? Vit sjort/volangklänning? Isf har jag även den!(handlar aldrig på zara annars.. ?) Den är OCKSÅ underbar! Tänker dessutom att det är två sommarklänningar man kommer trivas i även utan gravidmage, men vad vet jag. En kanske aldrig mer vill se de plagg en använt under graviditeten.
Jag har för övrigt känt liknande som du, och kanske även besvikelse över att jag Inte tyckt att det varit som att gå på rosa moln att vara gravid. Lite:” jaha, nu är det snart slut och det här var mest en pärs men man skall ju gå runt och mysa och glowa och vara så himla lycklig? Vad synd att jag inte känt så.” Det betyder ju dock verkligen inte alls att en inte är glad åt eller ser fram emot att träffa sitt barn, snarare tvärtom? Vad man tar sig igenom för att man VILL träffa den där bebisen!

midis

åh älskar den prickiga klänningen, vill bara ha fler i samma modell, hehe. Just den på bilden är från HM men har upptäckt Zara lite, speciellt sen jag blev gravid. De är en av få sidor som har en gravid-kategori där de stylar “vanliga” kläder som passar. Så bra tycker jag.

Och ja: åh som man vill träffa bebisen. Få tillbaka sin kropp och ha en ny liten människa i livet. Det är fantastiskt (fantastiskt jobbigt ibland men fantastiskt). Tack för du delar med dig tillbaka. Kram!

Skriv ett svar till midis Avbryt

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.