2016-09-20

Ett nytt kapitel och att sätta en fot framför den andra

alogt-1-av-6 alogt-3-av-6 alogt-2-av-6 alogt-5-av-6 alogt-6-av-6

Nuförtiden är
våra dagar
anspråkslösa
inget att skryta
om
fyller dom
med varandra
jag lovade att det
skulle vara så
denna gången om
ingen stress,
ingen press
sänka ribban
göra rätt

vi går på öppna
förskolan
nästan varje förmiddag
leker vilt
kastar, slänger, målar
undersöker
när vi går hem
för att vila
båda två
pussar han fröknarna
hejdå
och jag sprängs
nästan
fylls med tusen känslor
jag har aldrig
känt förut
stoltheten över mitt
barn
lättnaden över att han
har flera personer i
sitt liv
att han är
trygg

jag skall inte
ljuga
vissa dagar är
outhärdliga
en lång väntan
på att han skall
gå och lägga sig
och jag undrar
vad fan jag gjort
sammanfaller ofta med
att en av oss
eller båda två
sovit dåligt

men sen finns de
dagar
som jag aldrig
vill ska ta slut
jag har aldrig
upplevt något
skönare
sprängfyllda med
kärlek
när han lägger sin
kind mot
min
vilar på mitt ben
när han kollar
tv
när han leker själv
medan jag tömmer
diskmaskinen
när vi delar en
kanelbulle påväg
till lekplatsen
då känner jag i
hela mig
det här,
det är livet 
snälla ta aldrig
slut 

Som alla andra
har vi kämpat
med vårt
en bebis som aldrig
ville sova
på dagen
en mamma som inte
kunde sova på
natten
herregud,
ibland undrar jag
hur vi tog oss igenom
det
aldrig innan har jag
gjort något
så instinktivt som
det här året
man bara gör
sätter en fot
framför
den andra
och så en dag är det
förhoppningsvis
lite bättre

det är två år
sen
jag blev gravid
jag skrattar vid tanken
två år,
det är ingenting
samtidigt har jag
svårt
att bli av med känslan
att tiden rinner
ifrån mig

saker ändras så
snabbt i det här
livet
ena dagen gillar han
gröt, nästa dag
gör han inte
det
jag minns att jag
grät
när vi bytte
till sittdelen på
vagnen
jag hade precis lärt
mig hur jag
fick ut den med
liggdelen
har ofta känt mig
som en våt
trasa som någon
slängt hejvilt
skoningslöst
torkade upp skit
med

att få barn
ändrar allt

vissa saker blir bättre
mer
medan
andra aldrig blir
detsamma
man firar och
sörjer
det är okej

och nu är det
dags igen
allt kastas om
en gång till

för

om två veckor
börjar Algot på
förskola

0

Kommentera

åh va fint och ärligt skrivet!

Christin

Tack, det är allt jag vill att det skall vara. Kram!

Petronella

jag trodde du skulle skriva “för, nu ska vi ha en bebis till!” lovar, jag fick hjärtinfarkt av så många anledningar!

Christin

Haha, du var inte den första som trodde det. Att få ett barn till är så långt ifrån min verklighet att jag inte ens tänkte på att det kunde uppfattas så. Såjjy! Plus stört om jag inte sagt något vid middagen? Haha

Oj, vad spännande för er och Algot! Och vad fint du sammanfattar ert liv ihop så här långt <3

Christin

Tack snälla du. Det skall verkligen bli spännande att se hur den nya vardagen kommer bli. kram!

tycker så mycket om ditt ärliga språk och din ton. vilsamt att läsa. <3

Christin

Tack wilda <3 jag blir jätteglad. kram!

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.