2016-04-18

Ett år och några tankar senare

http://midis.se
http://midis.se
http://midis.se
 
På lördag fyller Algot 1 år
jag har suddat ut samma mening tusen gånger 
vill skriva något fint 
något konkret 
så att man skulle kunna förstå den här tiden
det första året med sitt första barn
det känns som det gått en livstid 
jag har på riktigt svårt att minnas livet innan honom 
även om jag väldigt länge hade svårt att släppa 
samma tid 
 
Jag vet att det kanske är fult att säga
eller svårt att förstå för den som inte varit där 
men ganska länge sörjde jag mitt gamla liv
gjorde mig själv knäpp
och utmattad genom att försöka springa tillbaka 
komma tillbaka 
få tillbaka 
 
Att få barn var en större omställning 
än vad jag trodde det skulle vara
förlossning, avslag, bristningar
kiss, bajs och sömlöshet
är sin sak 
den känslomässiga, en annan 
jag har aldrig gett så mycket av mig själv
som jag har gjort till Algot 
varken fysisk, känslomässigt 
eller tankemässigt 
han är med mig hela tiden 
jag blir aldrig fri från honom 
han är för alltid 
 
samtidigt som 
jag får svårt att andas bara av tanken
att det skulle vara på något annat sätt 
att Algot inte skulle vara vår 
han är sån självklar del av oss
även om jag dagligen frågar mig
hur gick det här till 
 
Det finns ett par saker jag skulle gjort om 
skulle kollat mer tv
mammatränat mindre 
ätit mer kakor 
köpt större kläder direkt 
men framför allt
vågat vila i tanken att 
omvärlden finns kvar
när jag är klar 
 
det är omöjligt att förstå
hur snabbt en bebis växer
hur många gånger saker hinner förändras på ett år
blundar man så kan han helt plötsligt gå 
dom rör sig i ultrarapid
och man har inget annat val än att hänga med 
 
när jag skriver det här badar han 
med sin far 
han står upp med rumpan bar 
skvätter vatten, vet precis vad han gör 
känner igen sångerna från babysim 
sprattlar med fötterna 
 
alltid samma känsla 
slår mig rakt i ansiktet
har aldrig varit med om något mer 
surrealistiskt
tänk
att för ett år sen 
så fanns han inte ens 
 
 
 
 
0

Kommentera

men det har ju gått en livstid…med och för Algot. glöm inte det! <3

Sååå stor igenkänning! Precis när hon kom så sörjde jag det som varit mitt gamla liv väldigt häftigt och jag ville liksom behålla det och försöka passa in bebisen där. Det tog ett tag att förstå att det nu är dags att börja lära sig ett helt nytt sorts liv.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.