2019-11-20

En vanlig tisdag.

Hej från igår! Hela familjen var ute relativt tidigt igår och då får man passa på att langa över kameran. Hela familjen var hemma för Algot är sjuk, Anton vabbar och jag jobbar ju hemifrån. I det stora hela vabbar vi väldigt lite (ta i trä) men den senaste veckan kom hösten ikapp oss också.

Vi är mitt i JWHF Style Challenge Week och får väl erkänna att den är en stor bidragande faktor till att man orkar anstränga sig just nu, vilket ändå är tacksamt. Tycker så mycket om den veckan, det är sån fin liten rörelse. Även om det också är mycket jobb. Jag får erkänna att jag just nu, ibland, önskar jag att jag hade ett vanligt jobb, som jag kunde vara föräldrarledig ifrån. För jag lägger extremt mycket tid på JWHF, Style Week och typ allting som händer på sajten. Totalt självvalt, men ibland skriker man ändå lite inombords när väldigt få inser mängden jobb som läggs ner. Tror iof att ingen idé har blivit förverkligad utan lite naivitet – jag har den att tacka för att JWHF ens kom till. Som idag drivs av en nästan sjuklig envishet, hehe.

Vi hade varit vakna en del under natten och det blir alltid så tydligt hur mycket och snabbt man måste sänka motstående då. Vi fikar ute, ställer in grejer och lunkar. Annars faller man ihop.

Det var t-shirt tisdag och jag stod först helt handfallen. Mer än halva min garderob ligger orörd just nu pga uppenbar bebisanledning, men letade fram denna favoriten och knöt över magen, med en långärmad ribbad klänning under. Var ändå tvungen att fråga Anton “ser detta okej ut” för har kommit på att känna mig helt förvirrad i mitt eget omdöme & tycke nuförtiden pga all  sömnbrist och gravidutmaningar.

Algot förkyld, ynklig men samtidigt extremt snäll och gullig faktiskt. Han och Anton cyklade till biblioteket där Anton ritade alla Paw Patrole figurer till Algot och när dom kom hem blev jag rörd och lite (väldigt) längtig (avis) efter att orka göra saker med Algot (jag ritar dock inte).

Hej hej, så här såg jag alltså ut!

Sen promenerade jag ner mot stan. Egentligen borde jag cykla nu, men älskar att promenera. Älskar känslan av att ha tid till det och lyssna på musik samtidigt. En form av avslappning i min vardag.

Det gröna huset är ett av mina favoriter i Malmö, nästan oavsett vilket håll jag kommer ifrån. Skulle jag spela in en film hade jag definitivt velat ha minst 2 scener vid det huset.

Promenerade längs gågatan. Tittar man upp är det också ganska fint.

Tycker så mycket om att gå genom stan tidigt på morgonen. Det är lugnt och skönt samtidigt som luften är full av energi av en ny dag. Även fast det är helt vidrigt betonggrått hela tiden just nu.

Men känner mig aldrig så hoppfull som när staden håller på att vakna till liv. En kort stund av att känna att allt är möjligt.

Sen kom jag fram hit, till kafferosteriet. Jag skulle äta frukost med Sanna och vi tog till denna gamla goding. När jag flyttade till Malmö drack jag kaffe här stup i kvarten. Vet inte om Malmös fik har blivit fler och bättre, eller om jag bara blivit lat, men var väldigt längesen jag var här sist.

God frukost och gott kaffe, men gillar bäst uteserveringen på våren och hösten ändå.

Vi hade ett möte som var spännande men helt fel tajming.

Och sen kickade tröttheten och foglossningen in, jag mötte Algot och Anton här, vid det nya dumpling-stället vid Davidshall. Mysigt, känns genuint och gör god mat = alltid mycket folk, så vi tog med oss hem. Rekommenderas i alla fall.

Tog klassiska, stekta dumplings för det går alltid hem i min bok. Min smakpalett är väldigt safe just nu. Bara sugen på samma gamla saker. Men i huvudet längtar jag efter svåra viner, ostar jag aldrig kommer ihåg namnet på, charkbricka och konstiga rätter på en hipstrig meny.

Sen var vi hemma resten av dagen, googlade resor till hösten 2020 och var stundvis så trött att jag ett tag tänkte “nej nu svimmar jag“. Men tapprast av alla var ändå Algot, som spräckt sin lätt tidigare på dagen. Ser helt brutalt ut och mitt mammahjärta svider när han mest ligger på soffan och smackar med tungan på sin fläskläpp. Vill bara att hans värld ska vara fylld av lek, saft, iPad och var totalt sorglöst och smärtfritt förevigt.

 

26

Kommentera

Sandy

Alltså heja dig Christin, du är bäst och gör så sjukt bra <3 (ps perfekt outfit!!!!)

midis

Tack fina Sandy <3 du gjorde mig glad!!

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.