2015-08-06

Bright as in Brighton

Nu är vi tillbaka i Knebworth efter några enkla dagar i Brighton. Utflykten blev lite kortare än vi tänkt, helt enkelt på grund av att…vi inte riktigt gillade Brighton. Kanske var det vädret, kanske var vi trötta eller vad vad jag. Ibland pratar man om ett ställe så länge – för länge- att när man till sist kommer iväg så har verkligheten svårt att leva upp till förväntningarna. Så kan det gå. Även om vi upplevde Brighton som ganska nedgånget och lite väl språkreseturistigt så var allt inte av ondo. Det fanns små guldkorn här och där, men kontentan, denna gången, var att Brighton fotograferades finare än vad det var.   
  
Brighton2015 
Brighton2015
Vi hade helt okej väder vår ena hela dag där, även om det blåste som sjutton. Men har man växt upp i Helsingborg så vet man att det kommer med paketet när man är vid havet. 
 
Brighton2015
Brighton2015
Direkt efter frukost gick vi till den väldokumenterade piren. Det var smart eftersom det nästan bara var vi där vilket gjorde hela upplevelsen lite mindre kaotisk. Precis utanför vårt hotell fanns skelettet av den gamla piren, west pier, den vars sjärnglans gick upp i rök. Tänk om den ändå funnits kvar – det hade varit något
  
Brighton2015
Fina havsvyer är alltid fina havsvyer, även om man hör crazy frog och hysteriska spelmaskiner i bakgruden. 
 
Brighton2015
Vi gick vidare in i staden. Höll förövrigt på att bli totalt nermejad när jag tog denna bilden. Så går det tydligen när man ställer sig mitt i vägen. 
 
 
Brighton2015
Vissa delar av Brighton är såklart, som alltid, mer renoverade och omhändertagna än andra. 
 
Brighton2015
Och påminner stundvis lite om San Francisco tycker jag. Tjusigt!
 
Brighton2015
Brighton2015
Vi gick hit. Tips! 
 
Brighton2015
Jag köpte den här “till Algot”. 
 
Brighton2015
Vi fortsatte vår promenerad bland färgglada hus. Hade förövrigt också kunnat bo i ett rosa hus, speciellt om det ligger bredvid ett turkost vill säga. 
 
Brighton2015
Hej hej 
 
Brighton2015
Men trots sockervadds-byggnader stod vi mest så här hela tiden. Kan inte sluta glo på vår unge alltså! Vi såg nog megakära ut i vårt barn eftersom folk la huvudet på sned, log och frågade ömt “Is it your first?”. 
 
Sen tog vi tåget in till London, åt lunch här (fast i London dårå) och ökade vår stadspuls en aning innan vi åkte tillbaka. 
0

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.