Nästa vecka är det dags för nästa Next is Now. Ett superviktigt event som Orkla food solutions står bakom, om hur vi kan förändra framtiden genom vad vi väljer att äta, hur hur industrin väljer att agera. En dag som tar upp frågor med målet att komma fram till konkreta lösningar. På scen finns experter, matkreatörer, forskare. Och jag står som moderator tillsammans med Lovisa Madås från coola AGFO!

När: Ons 15/9 kl 9.30-15,30
Var: Slagthuset Malmö
For free! 

Sista anmälningsdag är imorgon fredag: Anmäl dig här! 

Här läser du även om dagens program och dagen talare. Det kommer bli så roligt, spännande och intressant och så länge platser finns kvar är alla välkomna. En dag för dig som jobbar med mat, inom restaurang, storkök, på skola eller sjukhus, som odlar, som forskar. Eller på annat sätt jobbar genom maten.

 

 

”Med hjälp av experterna i branschen har vi tagit reda på hur nästa generations ätande kommer att se ut. Utifrån deras kunskaper och våra egna omvärldsinsikter ser vi åtta tydliga trender som vi samlat under Next is Now – ett förhållningssätt framtaget för att vi tillsammans med er vill ligga i framkant när det kommer till framtidens matvanor, hållbarhet och industrins bidrag”.

”Under vårens releaseevent öppnade vi upp dialogen, lyssnade till experternas fakta och samlade in era åsikter kring den hälso- och klimatproblematik vi alla står inför. Alla är överens, alla måste äta mer hälsosamt och hållbart, men hur når vi dit?

Vi låter nu experterna möta kockarna, industrin möta det småskaliga, innovationerna möta traditionerna – möta DIG. Detta i tre viktiga cookalongs. Tillsammans kan vi som jobbar med mat göra stor skillnad på riktigt. Nu”.

 

 

 

3

 

Jag har testat ett gäng flaskor från det senaste släppet av de flaskor som kommer i mindre upplaga, det vill säga småpartier, till Systembolaget. Dessa släpp sker lite då och då och det är ju alltid lite extra kul att testa dessa limited editions än det fasta sortimentet – och passa på att haffa en flaska om det är något bra som kommer upp. För att dricka direkt eller för att spara. Det kanske mer handlar om utrymme och personlighetstyp än vin. Jag dricker gärna direkt och funderar fortfarande vad i hela friden jag ska göra med de flaskor som blir bättre och bättre i ett mörkt rum med en låg jämn temperatur utan barnskrik. Jag har inget sådant rum.

 

Detta var en klar favorit hos mig. Nom nom nom hej höst hej rött. Ett naturligt vin DOCG (och ni som googlar detta förstår då att det betyder denominazione di origine controllata e garantita på Italienska). Det vill säga att köper du detta DOCG Valtellina Superiore innerbär det att det uppfyller de kriterier som krävs för denna plats, ort som ligger i Lombardiet. Då kan man passa på att lära sig något om det här området medan man tar sig ett glas.

Valtellina Superiore DOCG:

  • Tillåtna druvor: Nebbiolo (Chiavennasca) minst 90%.
  • Lägsta alkoholhalt 12%, för Riserva 14%.
  • Lagrats i minst 2 år varav minst ett år skall vara på fat, för Riserva 3 år.

Du dricker alltså ett naturligt Nebbiolo. Grattis till dig!

Och så här kladdade jag ner om vinet i stunden. Bra, för min hjärna klarar av information i ungefär 40 minuter efter att jag svept ett vin. Sedan minns jag inte det vinet mer. Då tar jag nästa.

Fällning, rödbrun.
Vanilj, mörk frukt, bär, lite frizz (I LOVE)  , grönpeppar, gummi och lakrits. Känn på den Söl.

Läs mer om vinet här hos producenten Barbacán. 

Framför allt vill jag veta varför i hela friden vinet heter Söl.

13

Det första man fick lära sig på Vinkällan var, förutom hur vin görs och olika typer av klimat, att det finns något som kallas gamla världen och något som kallas nya världen. Inom vin. Den gamla är Europa. Den nya är resten. Sydafrika, USA, Australien och så vidare. Ja de där länderna som inte har i närheten av lika lång historia bland rankorna som vi här uppe i norr.

Ja och så fick vi lära sig om en vinlus som intog Europa på 1860-talet. Och när jag insåg att vi skulle kunna dess namn på latin förstod jag att det här kommer bli en tuff utbildning.

 

 

Att lära sig om vin går långt bortom att hitta dofterna i en Bordeaux, kunna snurra på glaset och matcha en Suternes med söta saffranspannkakor och blommonsylt (fy satan vad god kombo det måste vara förresten). Att lära sig om vin är en djupdykning i historia, i geografi, i kemi och biologi. Det är en språklektion och det underlättar om du lärde dig både någon av de latinska eller germanska språken i skolan när du sitter där och försöker tolka en etikett. För övrigt hette en av våra första lektioner ”Att tolka en etikett” och då inser man att bara det kräver en lektion i sig. Vinvärlden. Den är allt annat än enkel kan jag säga. Men så fort man lyfter på stenen (och gillar det man smakar) så vill  man veta mer.

 

Vinetiketter på naturvin är ofta vackra, konstnärliga och punkiga. De behöver inte säga ett smack om innehållet eftersom de ofta inte lyder under några appelationsregler. Så här kan du verkligen behöva känna till producent för att veta något om innehållet.  Bild från Naturvin.

 

Jag har fortfarande svårt att tolka en etikett. Inte minst för att vinvärden, den gamla, kräver att du ska rejält med kunskap i Geografi för att förstå etiketten. På många står det ett ortsnamn. Då ska du först förstå att det är ett ortsnamn (och inte exempelvis namnet på producenten) sedan ska du ha lärt dig att i den orten görs vin på den och den druvan på det här och det här sättet. DÅ vet du vad det är för vin i flarran. För ingen (i alla fall inte i Frankrike) kommer säga det åt dig eller skriva det på etiketten. Det ska du helt enkelt bara kunna. Men så läser också Fransmännen vin i skolan. När du väl kan en del av de olika begreppen kan du dock även förstå en etikett. Den kan innehålla rätt mycket information som tidigare uppfattades som grekiska. Kolla in denna bild från boken Wine Folly:

 

 

Det där med språk då Exempelvis finns det säkert åtta olika namn för druvan tempranillo. Eftersom Spanien består av en hög regioner som många har sina egna uttryck och även språk. Därmed olika benämningar på druvorna. Vinvärlden har inte gjort det lätt för oss. Så vad heter den där vinlusen då? Phyloxera Vastatrix. Jag tänker på ett fyllo så kommer jag ihåg vad den heter.

Så fort jag började läsa om vin fick jag en mycket större respekt för alla som kan vin. Alla som är sommelierer. Vilken tuff utbildning och vad mycket kunskap som ska ner genom den där tratten i örat och fastna i hjärnan. Och jag har lärt mig att alla de där töntiga orden och benämningarna inte alls är töntiga. Elegant, rök, tobak, våta löv, kokta jordgubbar, bränd mandel, vanilj. Det är inte påhittade ord. De har en tydlig förankring i sorten druva eller hur vinet är framställt. Och genom att dofta på ett vin kan jag nu säga saker som ”det här vinet har genomgått malolaktisk jäsning”. Så häfigt! Eller om en säljare i en vinbutik säger till mig ”den har legat på gamla fat i små behållare” så vet jag det kommer innebära för vinets smak. Utan att ha smakat det.

Vin ter sig mer och mer logiskt. Men mer och mer svårt. Eftersom man inser att inget allts är trams. Allt är hundrahund och hundraåriga historier, traditioner och kunskap som du ska försöka ta dig till under en halv (jag har ju redan levt halva) livstid. Och det enda jag kan tänka på är hur jag ska hinna och ha råd att resa till både Alsace, Pimonte, Bordeaux, Champagne, Toscana, Galicien, Mosel, Rheingau, Bejoulais, Jerez, Oregon och alla andra ställen som plötsligt känns livsviktiga.

Lästips
Lär dig tyda en etikett – Espressen

Här diskutteras det etiketter – Finewines

Vad ska en etikett förmedla?  -Vinjournalen

 

9

I våras fick jag i uppdrag att jobba fram en tone of voice, ett namn och kommunikation för en dryckesfestival i MittSkåne. TÖRST. När det nu var dags för den första pilotfestivalen blev jag inbjuden till två dagar med fantastisk mat och dryck tillsammans med andra människor inom branschen. Kockar, butiksägare, marknadsförare, sommelierer, mathantverkare. Och lärde oss massor om drycken i mitten av Skåne i den fantastiska miljön på Ellinge Slott. Jag tycker att det här konceptet framtaget av Lotta Ranert och Sanna Ohlander för Mittskåne Utveckling är så bra! Det finns inget liknande här vad jag känner till. En festival, där du bor över och där allt handlar dryck. Att lära och uppleva.

Flera gånger under de två dagarna stannande jag upp, tänkte på stunden och hur tacksam jag var för att stå där i den miljön (jag kanske var berusad). Men ibland, när man befinner sig på otroligt natursköna platser är det bra att påminna sig om det, och inte bara låta det svischa förbi. Jag stängde ner jobbmailen och öppnade upp näsan.

 

 

Och så byggde jag tält tillsammans med mitt gäng som jag blivit ihopparad med. En kökschef och entreprenör Cecilia Smith från Skanör, Susanna Bill, Mästerkock som släppt flera kokböcker och som öppnar restaurang i Lund inom kort (Yes yes) och en kvinna från Möllans ost. Alla kvinnor. Allmän power och så vidare.

 

 

Underbar lunch av michelinkock och cateringproffs (girlpower)
Maten under hela festivalen var helt fantastiskt. Både presenterat och smakerna. Och så mitt i solen på långbord och med en gräsmatta under fötterna. Ja det går ju inte att få en bättre inramning va. Kockarna bakom, Titti Qvarnström och Pernilla Jarl, gjorde ett grymt jobb i köket. Lunchen, en härlig skördesoppa med sallader på råvaror från trakten och bröd från Bränneriets gård.  var så vacker.

 

 

Ölprovning av hyperlokal microbrygg
Sedan delades vi in i grupper och fick ett fullspäckat program där dryck är den röda tråden. Så roligt koncept tycker jag. Två dagar med bara fokus på vätska för gom och mage med hyperlokala drycker. Tänk vad vårt Skåne har i fickorna. Kolla bara in dessa microbrygg som kommer från bryggerier  i Mittskåne presenterade av maltnörden Gustav Linder. Mestadels IPA vilket inte är så konstigt kanske eftersom det ska vara den lättaste ölen att göra själv. Fulltofta bryggeri med lilla humlan på, Pax Citra från Pax brygghus döpt efter en hittekatt, Eslövsbryggeriet The Uncharted Brewing Compan Hoppy rabbit som hoppade högst i min mage, Remmarlövs Jeenius som är god och Hopplärka IPA också från Fulltofta.

 

 

Kombuchaworkshop!
Kanske var det något av det roligaste under dagarna tillsammans med The Fermenting Jar, just för att man gjorde sin egen sats kombucha och nu står den och bubblar till sig i mitt kök. Detta har jag aldrig gjort förut. Däremot har jag ofta kombucha hemma och dricker det ofta. Både för att det är gott och ett superbra alkoholfritt alternativ till mat och fullt av nyttiga bakterier för magen. Om det tvista de lärde. Jag väljer att tro.

 

Denna jädra tårtlyx
Men liksom kolla in fikat! Tårtor och hallonbollar gjort på rödbetor och färska bär. Och kolla in vackra färgfina Sandra Palmqvist vars blogg du måste följa om du gillar göttig mat. Hon styr i testköket på Aller Media där jag brukar springa på henne, när vi inte springer på varandra på sådana här sammanhang. Och gillar alltid recepten som hon slänger ut på Facebook då och då. Framför allt är ju Aller på g på alla helgdagar som påsk, jul, midsommar och liknande.

 

 

Vin- och ostprovning
Inte en dryckesfestival utan vinprovning va. Eftersom det var hyperlokalt tema blev det också svenskt i glasen. Från Flyinge Vingård. Jag har provat en del svenska viner och även varit och hälsat på och intervjuat Klagshamns vingård för min bok Malmö Cooking. Måste säga att Flyinge levererade bra. Framför allt naturvinet Pegasus Natur som inte påverkas alls i processen och kommer från vingården som endast gödslas med hästgödsel (dah Flyinge) och det oranga vinet Ambra var också förvånansvärt bra. Detta matchades med ostar från Ådala Gård av bästa Malin Kumberg och de är bara outstanding. De finns på Julie och på Möllans ost i Malmö.

 

 

Världens bästa vodka från Skåne
På Ellinge slott bor inte bara en familj som förvaltar de fantastiska ägorna. Här ligger även det briljanta Purity Vodka. Känd för alla finsmakare av starka droppar och mer känt världen över för sina framgångar i tävlingar än på hemmaplan. Vi fick rundvisning för att se på det vackra destillationen i koppar och en vodkaprovning. Fint som snus.

 

 

Bokelundsgården, Landet Oss och Titti representing – Girlpower2
Det är något extra trevlig att sitta till bordet tillsammans med odlarna bakom grödorna. De här tjejerna från Landet Oss tog sin stadsodling, flyttade ut på landet och totalfrossar i odling. Från de vanligaste grödorna till de ovanligaste trollar de fram. Idag till kvällens meny av Titti Qvarnström som hade med sin lilla bebis hela dagen, några månader gammal. Och grillade kyckling från Bokelundsgården som det proffs hon är tillsammans med sin man kocken André som du kan träffa på Mat- och Chokladstudion samt Folk mat och möten i Malmö. Och Pernilla Jarl från Nillas Catering. 

   

Att gå till sängs i detta ljuset. Till (okej det störiga) ljudet av silosar. Jag tror jag sov 2 timmar den natten. Inte på grund av ljud eller ett hårt liggunderlag men så jädra kissnödig efter att ha druckit en hel dag att jag fick gå upp varje timme. True story. Men det var det värt.

Dag två kommer!

8

Urtrist, urtråkig eller alldeles underbar. Chardonnay är i alla fall en globetrotter till druva som finns över hela världen. Och dricks över hela världen. Så låt oss börja vinskolan med just den. En ombytlig liten donna som passar i alla sammanhang och väder. Det är svårt att säga att man inte gillar chardonnay, eller att man gillar chardonnay – eftersom vinet smakar så himla olika beroende på vart  det kommer från.

Smak & Doft
Vinet kan dra åt två olika håll. Vilket beror på vilket klimat den vuxit i. Svalare klimat bli friskt vin med smak av gröna äpplen och citron. Varmare kljmat ge söta öda äpplen, mango eller kanske till och med ananas om du haffar en chardonnay från någon het plats.

Den lilla gröna vindruvan smakar inte så himla mycket i sig självt. Därför är det vanligt att man istället ser till att druvan får sin stil och i vinifieringen. Det vill säga när man plockat in druvan i vinmakeriet, pressat den till druvjuice och börjat producera själva vinet.

 

 

Det kan man till exempel göra genom att lagra vinet på fat. Använder man amerikanska nya fat får vinet en rejäl smäll av vaniljtoner, runda och fylliga men de kan även vara lagrade på stålfat och då blir de me krispiga och friska. En chardonnay kan också vara oljig, mjuk och ha toner av nötter och smör. Då har den genomgått något som heter malolaktisk fermentation. En riktigt härlig grej i många viner tycker jag. För det rundar av och gör vinet mjukt och mumsigt och matchar perfekt med en burre blanc till fisken.

Född och uppvuxen i Bourgogne och Champagne (Chardonnay är en av druvorna som ingår i champagne). Men spridd över hela världen har den många skepnader.

Chablis är inte en druva, det är en vinstil från området Chabli i Frankrike och detta vin görs på just chardonnay. Så om du gillar chablis och beställer in en sådan på krogen, gillar du helt enkelt chardonnay som är gjort i denna friska lätta stil.

Montrachet vingård i Bourgogne gör världens dyraste vita vin på druvan chardonnay. Det görs ungefär 3000 flaskor per år.

Lär dig spotta en Chardonnay
Om du är nyfiken och vill lära dig lite om olika vinstilar så ska du traska ner och köpa olika flaskor vin, från olika regioner, med samma druva och prova dem mot varandra. En fransk, en från USA, en som är lagrad på stål en på ek, kanske en från Australien och testa på. Så lär du dig hur en chardonnay kan smaka när den kommer från olika platser och då den vinifierats på olika sätt. Precis så som vi lär oss på Vinkällan där jag just nu pluggar till sommelier. Tipstips.

Annars kan du ju bara dra till med en godsak som dessa:

 

 

Auxey-Duresses (säljstart på Systemet 6/9)
Passa på att haffa denna flaska som släpptes bland småpartierna igår! Frisk och fin av gröna äpplen men med bastant fatkaraktär och toner av brynt smör som gör den djup. Servera till fisk, fågel eller mittemellan. Kall. (92616, 279 kr)

 

 

Wild Yeast
Finns under begränsad tid på Systembolaget och släpptes i augusti. Ett vitt fruktigt chardonnay från Sydafrika. Päron, honungsmelon, apelsinblommor och ananas. Vinet har bara jäst med vild jäst enligt naturliga principer och har gått igenom malolaktisk jäsning. Mums. (95233, 175 kr)

 

 

Domaine Rewa (BOOOOOOM)
Ett naturligt producerat vin från Central Otago i Nya Zeeland som finns på vissa Systembolag (om den finns kvar, den rök snabbt) och är en riktigt dunderhit med fruktiga toner, blommighet, smörigt, kryddigt och lite vanilj från lagringen.  (Nr 96305, 299 kr)

Chardonnay från Washington state USA. Älskar viner från Oregon och Washington. Lite för att jag bott här men mest för att de är kul. Till exempel från Eola Amity Hills i Willamette Valley,

Brocard Bourgogne Chardonnay från 2016 är en av Systembolagets topprankade 145 viner. Inte illa pinkat. Gula äpplen, päron, nötter och lite fat. Och detta för ynka 129 kr. Nr 76083

Chardonnay från Chablis som passar utmärkt en sommarkväll eller med fisk och skaldjur. Min grannkompis älskar detta så Chablis påminner mig om henne och våra kvällshäng. Och det är bara positivt!

8

Det är som en djungel där ute. När Systembolaget släpper 50 röda och även vita, sprit och allt möjligt idag gäller det att sätta tandpetare i ögonlocken och försöka bena ut godbitarna. En del har fått äran att testa släppet i förväg och därmed kommit ut med rekommendationer och listor och då gäller det ju även att hitta sin likasinnade vinskribent för att få tips. Ett tips från något som tycker helt olikt en själv är ju som bekant inte mycket att utgå från. På söndag testar jag och min vinklubb släppet och jag får därmed chansen att smaka godbitar och röna ut vilka jag sedan tycker är värda att gå och köpa. MEN då kan de ju redan vara slut. Men här är ett gäng utplockade saker som jag antecknat på baksidan av ett kurvert från bilbesiktningen och ska ta med mig kl 10.00 idag när jag och anda lyxfyllon står och knackar på dörren.

 

Hyllat naturvin på Garnacha! (tydligen flyttat till oktobersläppet)
Olivier Riviere El Cadastoros kultvin. Inte alls de stalliga spretiga utan ett balanserat seriöst vin från Spanien. Högst upp i Spanien i Arlanza vilken man kan tänka ger lite kyliga lätta viner på Garnacha och Tempranillo. Det är en så kallad field blend där alla olika druvsorter växer ihop på samma fält. Kanske något för den som vill prova ett naturvin för första gången och inte vågar sig på de riktigt modiga flaskorna. Utan vill ha kvalle för pengarna. Du kanske dock ska vänta några år tills den är ännu bättre :-). Inte direkt min grej att vänta och den funka säkert även ung. (Nr 90344, 259 kr)

 

 

Naturlig flarra bordeauxblandning
Tacka Mange från Malmö på Allégresse vin för att Systemet langar upp den här naturliga vinaren idag fredag och din köttgryta. Alla vindrickares soffdag. Ett vin från Venetien i Italien, Monteversa, Versacinto Rosso 2016, Har just nu inte en aning om vad det innebär men jag vet att den klassiska blandningen, Merlot, Cabernet Souvignon och Cabernet Franc är en säker röra. Svarta vinbär, körsbär, viol, ceder, örter nom nom. (90431, 179 kr)

Nya Zeländskt pinot
Att prova samma sorts druva från olika länder är framgång enligt vinskolan. Så hem med Pegasus BayMain från havsbrisklimatets hemvist NZ med kryddiga toner som mynta och röda syrliga bär. Bra vin för pengarna! Nu äre helg. (90341, 179 kr)

Pinot från min favvo Oregon
Oregon Linguea Franca AVNI. Färdig att dricka enligt de som testat. Vad bra eftersom det är svårt att hålla sig. Denna är fransktypisk i stilen, det vill säga helt rätt om man är en vinfrankofil som jag och pinoerna från USAs norra delar sitter som en smäck i kistan jag lovar. Dock får man punga upp lite mer pengar för vinerna som flyger in över atlanten. (95256, 379 kr)

 

 

Bombastiskt Beaujolais
De brukar vara lätta och luftiga men denna ska vara mörk och stadig med massa tanniner så att den till och med klarar av att mogna några år. Som tur är smarrig redan nu och den heter Domaine L-C Dewsvignes Morgon Corcelette (varför kan de inte bara ha lite enkla namn som IKEA. Typ Ivar. (95313, 179 kr)

 

Naturligt bubbligt
Snart är det nyår. Eller bara fredag kväll. Släng ner en naturlig champagne i shoppingkorgen kl 10.00. Detta ska vara en helt naturlig flarra champagne. Jag är lite skeptisk till vin och bubbel som har ordet Natur i namnet. Känns lite som en klassisk turistfälla. Men värt att prova. Bonnet Nature från (dah) Champagne i Frankrike får följa med hem. (97003, 479 kr)

 

Passetoutgrain naturish
Det står inte på Systemets webb, men det hintas på webben att vinet L’expetion från Bourgonge och druvorna Pinot Noir och Gamay ska vara typiskt naturlig. Jag gissar lätt med hallon, jordgubb och örter perfekt till fisken om du inte vill ha vitt. Vågat. Tydligen är det ett ovanligt distrikt så det kan ju vara spännande… eller? (95326, 199 kr)

HAR JAG MISSAT NÅGOT?
Har ju till exempel inte en enda Riesling på min lista fast de lanserade flera från Mosel och Reingau. Den vita Riojan kollade jag på, bara för jag inte tror jag provat. Men kändes för ekad…

6

 

Jag har ridit sedan jag var fem. Det är inte sant. Jag har haft många uppehåll. Men när jag väl tog upp det igen gjorde jag något fantastiskt. Jag åkte själv till Island och red med ett gäng andra, några hästbönder, en guide och en stor vild flock av islandshästar som vi drev i 7 dagar över ett kargt och ensamt och otroligt vackert landskap. Att uppleva naturen på hästryggen är my way to go. Det vinner över vandring alla gånger. Jag älskar fart. Min fjällrytt blev dock allt annat än fartfylld. Fick en riktigt seg pålle för att jag var (citat) erfaren. En häst som helt enkelt krävde att man kämpade som ett djur för att få honom att gå framåt. Han var snäll och lunkade fram. Men tja, det kunde varit roligare. Tur det var så himla vackert!

 

 

Efter fjällrytt äter man renkorv. Det är sedan gammalt eller? Hittade ett litet ställe som just skulle stänga och fick världens godaste köttiga korv i hemgjort bröd med hemgjord inlagd rödlök och grejer. Den satt så fint. Tillsammans med blåbärsdricka från trakten. Älskar att landskapet bjuder på så mycket råvaror och mat. Har smakat ostar härifrån, massa kallskuret, mikrobrygg från dalen och så har vi lagat mumsig mat på Muurikan.

 

När vi åkte upp gjorde min kompis man en meny till oss med Norrländska godbitar. Röding, löjrom, renfilé och älgfilé och jag fick ansvar för att grilla köttet. Tog det på blodigt allvar. Grillmaster flash kallas jag numer. Och baaam så bra resultatet blev. Har för övrigt köpt en Muurika till min uteplats i Malmö som jag ääälskar, men reklamerade den. Och idag blev min helt nya STULEN. Jag är helt knäckt. Kan inte tänka mig någon annan grill efter att ha skaffat en snygg Muurika.

 

 

Vad ni inte ser är att jag gör yoga med ett glas bubbel i hand. Så såg träningen ut hela helgen. Gick utmärkt.

Av min personliga favoritrådgivare på Systemet fick jag massa goa tips till vår meny för helgen.  Till vår älg bourgignon matchade vi bullriga Rhôneviner, till löjromen rekomenderade han bubbel från Bouillot och Coucheroy till rödingen. Sen slängde han tips på ett Sancerre från Pouilly Fumé. Och till kallskuret Gamay, Perraux eller en ung snäll Nebbiolo eller Barbaresco. Bara det att min väninna missade mina ELLER och köpte ALLT. Vilket var bra för vi drack nästan allt ändå haha. Vi hade mycket att prata om.
Dock hade inte Norrland de viner som låg på min lista, men likväl bra substitut! Här är vårt gäng. Copy paste!

Cote du Rhonen från 2015 var riktigt bra.

 

 

11

 

Att få hänga en långhelg utan smink, i sköna kläder, i en stuga i fjällen och bara laga god mat, dricka vin och prata om allt inifrån och ut. Och så ja, gå 25 000 steg i terräng, fastna i en myr och gå fel i ett skidspår också. Det gör något med själen. Jag kan verkligen rekommendera att styra om den där storstadshelgen, införskaffa ett par vandringskängor i Goretex och bege er norrut. Vi landade i Vemdalen där en av min bffs har en fjällstuga. För närvarande inramad i grönskande skog och blomstrande fjällfält. Och inte en snöflinga i sikte i backarna.

 

En av dagarna begav vi oss på en tur som skulle ta 3-4 timmar med en plan på att landa i bubbelpolen på det spa som ligger vid början av vandringsleden. Trodde vi.

Det var en dag med duggregn i luften. Vi började med spralliga ben och bra humör. Okej jag var rejält bakis och det mesta gungade i mitt huvud av hela naturupplevelsen men ändå. Vi var på topp. Gav oss ut från spåret och plockade hjortron och blåbär. Upplevde fjällen.

Sen gick vi. Och gick. Och spåren blev allt sämre och sämre. Vi tog oss över kilometer av myr och sankmark på brädor som var utlagda för att komma över. Men efter en lång säsong var det i sämre och sämre skick ju längre ut på fjällen vi kom och till slut var vi tvugna att hoppa på tuvor för att ta oss fram.

Då hände det.

Hela min kompis (okej halva) ben försvann ner i myren. Hon var fast. Vi drog och slet men marken höll fast henne som en sugpropp. Till slut fanns det bara en sak att göra – ge upp skon. Vi fick upp Veronica, men henne sko satt fast en halv meter ner och marken slukade den som om det var frukost.

Jag skrattade och var helt skärrad på samma gång. Såg min kompis gå med en sko över fjällen och krackelerade i skrattattack. Som tur är hade vi extra skor i ryggsäcken.

 

Men så kom vi ner, in i skogen, fann vackra bäckar och vattenfall, stegade över stenar och var iväg mot vår matplats. Hittade färsk djurspillning och började googla björnbajs mitt i skogen, hörde massa klockor och trodde vi skulle bli nersprungna av ett gäng renar men det visade sig vara kor som vi fick väja för.

Till slut kom vi till det lilla hus där vi stannade för vila. Där vi åt en ljuvligt fet och mättande bourguignon på älg som Johannas man lagat åt oss, drack jäger och kaffe och gav oss av på en tur mot ett vattenfall.

Det var ungefär här tröttheten slog in. När det kändes som vi gick och gick men aldrig kom fram. 1,2 km i terräng känns definitivt inte som lika långt hemma. Till slut fann vi ett magnifikt vattenfall, omöjligt att fånga i sin storhet på bild. Vi satte oss ner, för en liten stund.

Föga anande om vad som skulle hända.

 

 

Det var någonstans här där vi tog beslutet om att gå en annan väg hem. Kul med ny väg! Och den förra var ju så jobbig med sankmarken.
Så vi gick, och gick. Vi kom till en bäck utan bro, tog oss över på stenar och vips därefter var vandringsleden som bortblåst. Ingen stig i sikte, inga brädor att gå på. Bara myr, efter myr efter myr och skitspårspinnar. Vi gick en bit. Det blev blötare och blötare. Läskigare och läskigare. Och till slut insåg vi faktum. Vi var inte längre på en vandringsstig utan i ett skidspår.

Efter försök tog vi det jobbiga men kloka beslutet att vända och ta samma väg tillbaka som vi gått hit (precis som kvinnan på turistbyrån sagt) Jädra rebeller vi skulle vara då. Och på så sätt ökade vi vår lilla mysiga fjälltur från 3 timmar till en blöt, tyst, intensiv vandring med pannbenspromenad i 7 timmar.

 

Den här bilden tog jag när vi insåg att vi klarat det värsta. Mina kompisars envisa trampande hade avtagit och alla kunde enas i en gruppkram. Äntligen.

25 000 steg gick vi den dagen. När vi var framme var spaet stängt, men med vädjan kom vi in. Och jag kan säga. Att aldrig har en bubbelpool och öl varit så goda som då.

 

 

Så mitt tips, gå efter vandringslederna och ta dig inga friheter. Googlade ”folk fast i myr på fjällen” hela kvällen med ett glas Nebbiolo i hand.

 

15

Jag har varit borta i två dagar. Blandat jobb och nöje. På en gräsmatta i gassande sol. Mellan två dryckesprovningar läser jag nyheten. Mamma dödad. Med ett barn i famnen. I mina gamla kvarter. Känslan är overklig och ändå så långt bort. Så odrabbad. Så levande. Jag är just då när jag läser rubriken. När ett liv slocknar fortsätter allt som vanligt ute på gatan. Klockan fortsätter slå i samma takt, skratten fortsätter klinga, träden forsätter gunga i takt med vinden och leveransen till matbutiken backar in pip pip pip som om inget hänt. Fast allt har hänt. På en gata. Klockan tio på förmiddagen. I vilket bostadsområde som helst. Ett område som inte är van vid det hårda våldet. Och när jag kommer tillbaka till staden påminns jag. Vägen hem till mig är fortfarande avspärrad, så jag får ta en annan väg hem. I cykelbutiken där jag köpt alla mina cyklar sedan jag flyttade till Malmö som tjugoåring tog en annan mamma med barnvagn skydd för sitt liv när hon kom gående samma väg och hörde skotten. Restaurangen där vi brukar köpa kvarterspizza har full utsikt över gatan där det hände. Och ett stenkast bort ligger min absoluta favoritplats för att hämta lugnet igen, Ribersborg. Och allt bara fortsätter som ingenting. Både det roliga. Och det jobbiga. De små problemen. Och de större. Vi kommer gnälla över köer, för varm temperatur eller att avokadon är för hård i butiken. Det måste ske så. För att överleva och gå vidare och tro på att det kommer bli bra. Igen. Även för den lille som just förlorat sin mamma på öppen gata.

Och i nästa stund kommer jag skriva om fjälliv, gott vin och dryckesfestivaler. För att det måste fortsätta. Vi måste fortsätta. Även om vi känner. Måste vi fortsätta leva.

19

Jag har börjat jobba. Veckovis av dagligt vindrickande har satt sina spår i både hull och hy och hjärtat bankar i ett sådär långsamt tempo av välbehag. Men så satte det igång. Med buller och bong. I sann måndagsanda utlyste jag vit vecka. I minst fyra dagar. Till fredagen. Redan på tisdagen korkade jag upp ett naturligt rött chilenskt vin och matchade ett grillat lamm. Och så tänkte jag. Vad fanken. Vi ska leva i totalt mörker i månader fram över. Det är nu solen lyser, vi kan grilla och det kommer tider för vita veckor också. Så mitt tips är att fånga alla stunder du inte jobbar, förläng kvällarna, cykla ner till stranden efter jobbet och ta ett dopp, sitt ute och ät lunch (säger jag som tränade på lunchen och åt min köpta Pauluns soppa i ett instängt personalrum) och ta chansen att dricka rosé så länge vädret gör det gott.

Denna druva, Pais, som betyder land på spanska har jag berättat om tidigare. Det är en himla god druva. I alla fall när den behandlats som i detta vin. Lätt, stalligt, pritsigt och typsikt naturvinigt utan att bli för juicigt och saftigt vilket min grillade lammfile inte hade gillat så värst. Du hittar den på Rosforth & Rosforth i Köpenhamn, men Systembolaget ska faktiskt ha ett motsvarande i ordinarie sortiment som jag inte provat än. Fråga!

Till lammet gjorde jag en efter-sommaren-hälsosam-sås på kesella, citron, honung, basilika, och olja. Och en sallad med rotfrukterna som kylen bjöd på, söta gulbetor, rödbetor som passar utmärkt tillsammans med lamm och fetaost. Samt min all time go to, spenat, som bjussar på massa järn. Fortsätt sommaren så länge du kan!

7