När någon kommer in lika brutalt, snabbt, intensivt och glädjeinjicerar ens liv som den försvinner lika brutalt, snabbt, intensivt och ledsenninjicerar är det tur en har vänner som hoppar in och sätter sig på platsen. I baren jämte mig. För att sänka tre flaskor. Okej inte flaskor. Men tre glas för varje ämne som behöver hanteras.

L’enoteca i Malmö är en bar med viner från den gamla världen, det vill säga Europa. Förutom hyllorna fulla av flaskor så kan du läsa på griffeltavlorna vad huset erbjuder. Det var här, på en barstol jag upptäckte det. Jag FÖRSTÅR plötsligt vad det står på griffeltavlan. Något har hänt sedan jag började plugga vin på Vinkällan. Plötsligt kan jag veta vad det är för vin, vad det är för druva, var det kommer från och vilken karaktär det har och förmodligen hur det är gjort. Det är som att jag plötsligt har lärt mig ett nytt språk. Det är så roligt!

Så därför kunde jag berätta för min väninna som har ett hjärta som bankar för Italien att Franciacortan som stod på menyn är ett mousserande som framställs på exakt samma traditionella sätt som champagne, har dessutom högre krav på lagringstiden och brukar ha ett riktigt bra pris. Så ser du en flaska Franciacorta kan det vara ett bra bubbelköp! Den fick svepas ner med genomgången av mina senaste veckors uppgång och fall.

Till planeringen för min kommande fest, eventuella upptåg och outfits fick vi istället ett naturligt orange i glasen från Katalonien på druvan Sumoll som är riktigt friskt, fint och balanserat, med en nyans av petrolium, vanilj och persika. Och eftersom jag pluggat förstår jag också vad det innebär när de berättar att vinet är gjort med maceration carbonique, lagrats en tid på franska ekfat och genomgått en liten malolaktiskt jäsning. Så sjukt häftigt att förstå vad det betyder och vad det faktiskt innebär för vinets smak och karaktär! Kemin, det nördiga. Jag älskar det.

Jag kunde inte gå hem utan en röd avslutning. Så en blend mellan Malbec och Syrah Le Vin du Garagiste, fick runda av vår kväll med, i min smak, kanske något för rund och snäll. Speciellt när själen är rivig och irriterad och hade behövt en skrikig arg 100 % Syrah/Grenache för att möta humöret som denna vecka plötsligt gav mig.

13

Jag tänkte så här. Att eftersom jag redan maxat min vecka kan jag säga ja till ännu en sak. Att prata mat i radio i en timme. Det är tredje gången nu som jag hänger på Sveriges Radio och gillar det! Denna gång blir det i P3 Din Gata som jag faktiskt lyssnar på ibland när jag behöver dosera bra musik. Som gammal street- och dancehalllärare behöver blodet fyllas på med lite rejäla rytmer och då finns en kanal att lita på. Kidsens och Taxi 979797:s älsklingskanal. Men jag ska varken snacka jamaicansk danshistoria  (hade inte kunnat säga ett ljud om det) eller rappa (kan bara Halva inne med Latin Kings) i radion. Jag ska prata om mat. Mat och Malmö. Två ämnen som jag kan efter mina tio år som krogkritiker och matskribent i staden.

Det roliga med Malmö är hur staden hela tiden utvecklas. Den är så öppen, så nyfiken och så myllrande och orädd. Den är ofin, kaxig och tittar hellre mot storstäderna i Europa än in i sin egen navel. Den lever och ändras. Därför är den hela tiden ny, även för mig.

08.00 är det som gäller! 09.00 ska jag vara på nästa möte. Åker av bara farten rakt in i helgen känns det som.

10

Jag tog min cykel och trampade bort till närmsta eld. Och vilken eld. Och vilken idyll. Tänk att jag får bo här. Nyp mig. Jag cyklade förbi måsar som skrek i havsgläns, stilla vatten, människor som skrattade på balkonger, övergivna silosar och cykelväg genom industrikvarter, förbi uteservering under glödlampsslingor. Och allt var helt stilla. Jag mötte upp en kompis vid stranden på Limhamn, på en plats jag aldrig varit på. Mellan små fiskehoddor, lila strandblommor och båtmarker samlades en enorm skara människor. Barn lekte ute i vattnet och någon kör försökte överrösta samtalen på filtarna. Och jag tänkte att det var så oväntat att möta en sådan lantlig idyll just här. Något jag trodde att jag var tvungen att skaffa sommarstuga på Österlen för att uppnå. Men behövde bara trampa lite på cykeln. Och om barnen fick bestämma var nog drönarna ändå lite mer spännande än elden.

11

Det börjar närma sig. Även om jag ser ut som 30 och känner mig som 20. Inte minst är ju kroppen som en nyponros! Så känner alla kvinnor, speciellt efter att de fött barn. Starka! Not. Snarare ”Var är min rumpa!?” Det är i alla fall svårt att fatta. Att en fyra och en nolla ska entra mitt liv. Därför har jag satt ihop en riktigt dyr och passande önskelista inför denna dag. Se, njut och införskaffa. Nu följer inget snyggt life style moment från pinterest. Nu följer en jädra inköpslista!

 

Dessa örhängena. Skrek nog när jag såg dem första gången. Nu har jag ett par från HM som ser ungefär exakt likadana ut och jag får ofta frågan om det är Sara Robertssons smycken. Det var förmodligen så jag upptäckte dem. Nu vill jag ha den äkta varan. Och extra glad är jag för att Sara Robertsson är en smyckesdesigner från Malmö tillika käresta med en av mina favorit vin-personer Emil Broomé som importerar vin under namnet Vin och natur! 

 

Dom vemodiga ansiktena Faces från Simon Vendin på Olson & Gerthel tycker jag är så fina. Det finns liknande från andra konstnärer men visst är det något speciellt med att sätta något i bokhyllan någon etablerad i Malmö.

 

Allt som får mig att se yngre och snyggare ut. Microneedling, Aha-behandlingar, botox. Jag vet inte allt vad det heter.  Jag äro icke längre motståndare. Bara det får mig att tappa åratal.

 

Inlines. Efter att ha flyttat så att jag har Ribbans långa cykelväg utanför porten har jag fått ett plötsligt begär efter inlines. Det är ingen ny företeelse för mig. På 90-talet sportade jag små shorts, liten topp och bar mage och förmodligen oerhört fantastiska ben samt inlines. Mitt enda problemet är att jag inte kan stanna. Men vad gör det. Jag vill göra det igen. Bar mage och allt!

 

Det finns några restauranger på min mat-bucket-list. En av dessa ligger i Sverige och är Fäviken. Jag vill ha hela upplevelsen, med att bo över, se över vidderna, få äta frukosten. Alltså! Jag hade ett bord bokat några dagar efter min födelsedag. Det hade varit en fet present till mig själv. Men den fick ryka på foten för en fest istället. Så det är fortfarande kvar på THE önskelista.

 

De här vackra remmarna som vandrar genom öronsnibben. Skapad av smyckesdesignern Nina Webrink. En Malmötjej och tidigare ballerina och gymnast som jag lärde känna på en utbildning i konceptet Les Mills Barre (som jag för övrigt undervisar varje torsdag 18.35 på Nordic Wellness Folkets Park). Nina gör smycken i riktigt fina och för ovanligheten skull hållbara (det vill säga etiskt hållbara) diamanter. Dessa remmar hör till de mer överkomliga smyckena i kollektionerna och jag älskar elegansen! Till dem önskar jag mig även att någon sticker hål i mina gamla hål så jag kan ha flera! Bara fram med nålen och kör på.

 

Alltså tjejkväll. Kompiskväll. Vem önskar sig inte en helg med mat, övernattning och vin. Ett perfekt ställe är Talldungen Gårdshotell på Österlen tänker jag! Så mysigt. Eller Stedseans in the wood. Eller bara hinka vin på en kajkant i Köpenhamn och slunga pasta på Barabba.

 

Konst av en favorit, Jean-Michel Basquiat Hans tavlor och prints verkar svåra att få tag på från Sverige. Hittade senast från MoMa NY och på typ Amazon. Men det finns så många, så fantastiska att välja på och jag vill bara ha en endaste enda en, tack så mycket som frågar, på min vägg. Hade en som sambo och har saknat den sedan dess.

 

Bara överös mig med serum, nattkrämer och grejer som lovar dyrt och heligt att jag blir som en liten älva som dansar över daggiga vyer.

 

Helo San Fran. Jag vill till dig igen. Jag har släktingar som bor här och känner att jag vill så gärna åka dit igen så länge jag har dem kvar. Bo i deras hus. Lyssna på kolibris i trädgården. Skratta med min över 80-år-gamla häftiga mammakusin, äta tacos på Mission street och dricka IPA från Mission.

 

Fina nya kaffekoppar, gärna från Ann-Katrin Braf som gör en kollektion med naturfärgade koppar med en vit kant högst upp. Hittade ingen bild på just dessa. Men de här var också himla fina.

 

En gaddning. Eller två. Eftersom jag säger why not ungefär tjugo gånger i veckan (måste innebära att jag gör rätt många dumma saker, eller härliga?) så why not? Hos Lotte på Malört som gjort min talgoxe eller en som jag kollat in i flera år, Pokeeeeeeeoh

Grill. El eller Gasol. Alltså så tråkigt att få i 40-årspresent. Och så sjukt tråkigt att köpa också. Men min sommar vill ha en liten sån.

 

Palmer. Jag önskar mig en hel jädra vecka tillsammans med Palmer, och min son tillsammans med en stor drink av turkost vatten att bada i.

 

Prints prints prints. I mindre storlekar än det vanliga 50×70. Till min aldrig existerande tavelvägg som väntar på en händig person som kan sätta upp alla tavlor samt fler prints att matchas med. Kläder, smycken, prydnadssaker, porslinsfigurer. Allt som gör mig och mitt hem nytt får också komma hem hit i presentpapper.

Och inte minst. Så önskar jag inget av detta utan att bli överraskad1

20

När jag inte skriver om mat, lyfter vikter, pluggar vin, håller träningsklasser, nattar fyraåring eller planerar min 40-årsfest så driver jag eget bolag som konsult inom kommunikation. Jag är copywriter, skriver reklam, jag tar fram idéer för koncept, jag hjälper företag strategiskt att nå ut, jag projektleder kampanjer med allt från filmproduktion till sociala medie-flöden och jag skriver skriver och skriver. Så idag, en lördagskväll, när bästa kompisen gått hem efter en flaska vin och pasta bolognese, klockan var 23.30 och jag fortfarande låg kvar i den lilla 60 cm sängen (eller vad den är) efter nattningen av min lilla kille tänkte jag. Vad ska jag nu göra med min vakna tid. Jag måste ju utnyttja den!

Det är ungefär bara så som en riktigt störd person tänker mitt i natten en lördag.

Valde mellan att plugga området Italien inför tentan i vin, skriva ett pressmeddelande till en av Sveriges större livsmedelsföretag som är min kund, eller en koncepttext till en pitch som jag håller på med (pitch = tävling om att vinna ett uppdrag som är sjukt kul men innebär också att man får äta gröt en halv månad pga om man inte vinner det eftersom det innebär gratisjobb). Jag valde att skriva en koncepttext.

Faktum är att tolv på natten efter franskt rödvin inte är helt tokigt för en sådan text. Det är en text som ofta ska ha en tonalitet, bära på en känsla och sätta kunden i stämning. Så förutom att skriva detta här, är det vad jag pysslar med om helgen.

Dagens bolognese fick för övrigt puttra i två timmar efter att första ha bryts i minst 20 minuter (tips från en kock jag pratat med på Tinder. Haha, man kan inte ha den skiten till att dejta men det går bra att samla värdefull information från). Så nu kan ni ta det tipset med er. Bryn alltid färsen länge! Det ger umami till det hela.

11

 

När jag går in på Systemet fungerar jag ungefär precis likadant som när jag går in på biblioteket. Jag lägger inte någon tid på att leta själv. Jag går direkt fram till en expert och ber om hjälp. Jag upptäckte redan som nioåring att det fanns ett helt annat system än det man skulle lära sig i skolan med sökning och bibliotekets uppbyggnad. Det vill säga att fråga någon och få allt löst mycket snabbare. Och mer pricksäkert. Smart!

Så när jag frågar efter något bra till lamm och går till min favoritperson på Systemet, Tempos gamla ägare Roger så vet jag att jag får både bra tips på kul grejer och bra vin med hem till det jag ska äta.

Jag har just nu, och har länge haft, en förkärlek för Franska viner. Utan att kunna ett smack. Efter en dags lektion i Frankrike hos Vinkällan där jag pluggar till sommelier kunde jag kanske ännu mindre. För att jag förstod att det här med vin och Frankrike kanske kommer ta sig ett helt liv att lära. Men vilket liv sen! Jag har i alla fall pluggat så att jag nu gått från total analfabet till att kunna tolka en etikett. Bara det ett kapitel i sig i utbildningen (och då förstår man hur svårt detta är) samt vilka druvor som växer i vilka regioner.

Jag kan säga att men lite kunskap är vin ännu roligare än det var tidigare. Och då har vin alltid varit kul. Eller snarare gott. Inför helgen rekommenderar jag dessa två flarror från Côte du Rhône som är bitiga, kryddiga med mörk frukt, röd frukt och lakritstoner. I love it. Utmärkt till lamm med örter! En region som jag nu lärt mig gör viner på druvorna Grenache, Syrah, Mourvèdre, och Cinsault. Och med det facit i handen är det inte så konstigt att jag gillar dessa viner. Både Grenache och Syrah är två favoriter hos mig. Så trevlig helg och prova ett nytt franskt vin vettja.

 

9
 

Idag när jag cyklade från Limhamn till ett möte fick jag sms om jag ville äta lunch i solen på Noir. Jag hade en lunchlåda med mig i väskan och svarade förstås utan att tveka, Ja! Sol + Noir + kompis får vilken lunchlåda som helst att ryka på foten. Vid lunchtid är Noir soldränkt och alla stolar är placerade ut mot gatan som gjort för folkspan och att lapa D-vitamin. Något som matchar en fin ny sommarsallad med serranokrisp, ägg och inlagda kronärtskockor och vårig bubbeldryck med citron. En perfekt lätt lunch enligt mig som avhandlades på bästa vis med uppdatering om det senaste. Och vad skönt det är med kompisprat. Vad vore dagarna utan det.

8

Idag tittade Elias på min panna och sa, ”gör så igen”. Hur då sa jag och höjde ögonbrynen. ”Så!” sa han och tog sitt finger och petade in det i min panna. ”Wow coolt”.

Det var alltså mina rynkor han pratade om.

 

12

Tjoho. Ramslöksäsongen är här. Ja, i alla fall i Skåne. Godsaken växer inte i hela landet men här fylls lövskogarna med den vilda vitlöken som doftar skarpt mellan träden. Passa på för snart är den ett minne blott till nästa år. Hittar du ett ramslöksställe hittar du ett helt fält. Den växer i mängder och jag kan tipsa om bland annat Alnarpsparken strax utanför Malmö där den breder ut sig. Även vid Kalkbrottet i Limhamn, skogarna i mittskåne och runt Hörte brygga (där du kan passa på att stanna och äta rök fisk)

Sedan gör du en himla god soppa, ramslöksolja (bara mixa ramslök, olja och salt) som du kan droppa över salladen, på fisken eller köttet, och pesto! Perfekt att ge bort som en liten present när du går bort. Okej, inte till alla då. Jag gav till min familj och ingen uppskattade det. Så hädanefter får det bli till vänner, som skulle hoppa jämfota för en liten burk ramslöksolja.

Mixa ramslök med pinjenötter, mandel, parmesan och olivolja till en finkornig eller grovkornig pesto som håller i ca 3 månader. Mums. Vill du ha en svenskare touch så använd västerbotten  och solrosfrön istället för pinjenötter och parmesan.

     

Ett annat helt lövely tips är att göra lamm som du bäddar in i en ett smör av Ramslök. Mixa ca 2 dl med 1 msk fransk senap, 2 msk honung, 250 g smör och 2 skivor formfranska. Bädda in din stek och du får ett helt ljuvligt mört kött som får alla gäster att falla pladask. Servera gärna med något sött som möter upp vitlöken och honungen, som bakade rödbetor, en jordärtskockspuré eller bakade rotsaker och gör en syrlig rödvinssås till.

Ja, det går att äta lamm även efter påsk. Så ut i skogen!

14

En del dagar känns det lite extra. Att vara själv. Som när det vankas högtider. Då kan jag längta efter någon att planera helgen med. Vad vi ska äta. Vad vi ska göra. Och bara landa ihop med ett glas vin i soffan. Laga god mat och vara ledig. Jag har många vänner runt mig, fina härliga människor och samma dag frågade två om jag vill hitta på något på kvällen. Men det är inte det jag saknar när jag saknar. Det är att dela vardagen. De små sakerna. Att komma hem till någon. Och det var därför en tjej med blont hår och Kenzo-väska gick med nedsänkt huvud på ICA och handlade idag.

Men så händer sådana små fina saker som får en att känna. Vad fint jag har det ändå. Som det här lilla paketet. Med mina inbjudningskort. Att någon har gjort något extra för mig. Och inte ”bara” gett mig en hög med kort som hon har formgett utan dessutom bundit dem i en fin rosett med en kvist i. När någon anstränger sig så, och gör något extra. Så fint!

Och idag kom en vän som numer är granne över och hjälpte mig släpa ut ett tungt bord ur min bil, bar det till min terrass och skruvade ihop det med mig. Sedan tog vi varsin öl, hällde upp i varsitt glas och gick ner till kajkanten, tittade ut över havet och pratade om livet. Det svåra och det enkla. Skrattade och bitchade. Vad rik jag kände mig då.

Så även om jag inte landade med någon ikväll landade jag med en varm känsla av att vara omringad av varma människor i mitt liv. Som gör vardagen lite trevligare än vanligt.

26