Jag är med i en liten vinklubb. Vad jag gillar den. Att prata om vin med andra som gillar vin är ju skönt, så slipper man trötta ut någon eller verka dryg för att man pratar växtläge, apellationer och fattyp. För att det bara är allmänna små nycklar till att veta hur vinet smakar. Att kunna vin är att dricka mycket vin och förstå vin. Visst är det praktiskt att kunna många producenter men jag tycker man hellre ska satsa på att förstå druvor och klimat, för då kan du förstå vinet i flaskan mer. Det ger en bredare förståelse och det gör det lättare att köpa vin om du kan typerna, snarare än producenterna.

Oavsett. I helgen hade vi vår andra träff sedan corona slog till. Utomhus i provningsledarens trädgård med bröd och chark och testade sommarsläppet. Först slängs alla flaskor upp på bordet sedan röstar vi vilka vi ska prova. Det är alltid någon som åker ut, och om vi blir tillräckligt glada och inte spottar brukar de till slut korkas upp de med.

 

Först ut tre vita där den grumliga saken med diffusa snygga etiketten till vänster är en field blend. Det betyder att många olika sorters druvor växer i samma vingård och skördas ihop, istället för att sorterna växer en och en. Mischkultur av Joiseph är från Österrike (hejare på vin i allmänhet) är naturligt och har haft lite skalkontakt vilket gör att vinet får en smula strävhet även om det är vitt i detta fallet.

Nästa vin, Alpamanta Breva, är ett Sauvignon Blanc (alltså druvan) från Sydafrika. Producenten gör en grym rosé men detta vita var stängt som tusan och på dåligt humör. Den mjuknade lite efter en stund och flirtade, men eftersom vi hade  någon form av speed dating fick den inte riktigt en ärlig chans hos oss.

Och den till höger. Ett riktigt smörigt guldkorn till vin från ett något så annorlunda vinland som Schweiz. Calcaires La Maison du Moulin är inte billigt, det kostar över 300, så det är kanske inte så att man blir överraskad över kvaliteten. Detta är ett vin en inte blir besviken på, men man bör gilla fat. För detta är vaniljigt, fett i munnen och doftar av smörkola, men det går inte att sluta klunka. Och massor av gula äpplen och mimosa men citronfriskt. Köp detta om du vill imponera, både med ursprung och med smak till din grillade fisk med smörsås eller milda ostbricka. Druvan heter Chasselas och används ofta till bordsvin och inte som ett bättre endruvsvin. Kul!

Tre trevliga viner, eller enligt mig två. Från vänster Lache Moi La Grappe, ett mycket gott Gamay från byn Régnié  i Beaujolais och långt från de lätta rödfruktiga vi kan utan mörkfruktigt med smaka av vinbär och blåbär, tanniner, viol och lakrits. Lätt men kaxigt. I början har vinet naturliga funkiga dofter av kokta grönsaker men det försvinner strax. Avondale Qvevri är min röda favorit för dagen. Kanske för att druvorna skördas av nakna män (ja det är sant, allt för att bygga upp en story i naturvinsvärlden). Vinet är från Paarl i Sydafrika och gjort på druvan Grenache känd från Spanien och Frankrike. Grejen är att detta röda vin jäst på amforor. Det är öppna lerkärl som ofta används för att göra orange vin och kommer ursprungligen från Georgien. Härligt, bärigt och örtigt. Medan det högra vinet Tarot med galen etikett som är ett grenache från Australien är helt för syltigt för mig och tar över med bombastisk blåbärssylt och hög alkohol. Men det tål att sägas att smaken är som baken och det fanns ändå någon som gillade detta.

9

Fragment från en så himla fin midsommar. Vi tog dagen precis som den kom. Okej, inte bilturen på 1,5 h till min bror med familj eftersom vi som vanligt var ute i sista stund. Kanske för att vi, eller rättar sagt sambon, även slängde sig ur bilen med jämna mellanrum och plockade till kransarna på vägen. Om vi knöt kransarna när vi väl var framme? Nej blommorna stod vackert kvar i sin spann när vi åkte ett dygn senare.

 

 

Men när vi väl kom fram och en somrig drink landade i min hand på punch, ananas och apelsin landade även jag i sommarsinnet. Mina klassiska recept, som jag länkade till i det här inlägget , var precis lika goda som alltid. Och den nya lingon- och pepparrotsillen som landade på bordet gick åt i ett sjungande naffs.

 

 

Det var en så perfekt dag, med strålande sol, gassande värme och ett buller långt bort som vittnade om ösande regn från någon annanstans. Men vi satt ute hela dagen på en av gårdens mysiga kryp in. Jag, min bror med familj, barn och så min mamma och pappa som kunde umgås med oss på grund av väder och en husbil.

 

 

Jag är då ingen tårtperson. Jag har kämpat för att komma till att jag faktiskt kan smaka. Men nu, långt senare kan jag faktiskt njuta av tårta, till och med om den är gjord med grädde som jag inte tycker om. Tricket är sammansättningen av smaker till en symbios av mums. Gärna hallon, blåbär och vanilj. Och så den här, med maräng, hemgjord lemoncurd och fotogenic. Till den ett dessertvin, Moscato d’Asti som är mitt bästa tips när helst du vill bjuda på något extra till gästerna som de inte är förberedda på. Eftersom vi så sällan dricker dessertvin. Detta passar perfekt till frukt, som jordgubbar och fläder, med sin lätta spritsighet och doft av päron, fläder, blommor och persika.

 

Om vi slutade att äta och dricka där? Självklart inte. I min familj är alltid det goda i centrum och framåt kvällen kom grillen fram, potatisgratäng och det röda vinet. Ett Vino Nobile de Montepulciano. Kanske ett av de mest svåra sortens vin att uttala, men det är värt det. Från Toscana och just denna producent Poliziano, med den fula etiketten, gör ett himla fint vin, moget från 2011 och lent i munnen och toppen till just en köttbit. Tuppen åt vi inte, men äggen från hans hönor dök upp till frukostbordet.

Det finns mycket att leka med på en gård. Trots bilderna är fortfarande det mest populära även här att vara inomhus och spela Roblox enligt de små.  Men bara kolla den här gamla hästdroskan som står uppställd på gårdsplanen. Och Elias enorma rabarberstjälk som fungerar utmärkt som svärd.

 

Och så vaknade jag med den här i sängen. Och en död mus på mattan.

 

15

Till midsommar gör jag min vanliga uppsättning matjesilltårta, en sill på basilika, lime och creme fraiche och så tog jag ut svängarna och testade Mette Helbæks lingonsill vars lag just nu står och kyler av sig i frysen klockan 23.17. Varför ha ett rimligt schema liksom. I år åker vi ut och firar med familjen. Det är den jag längtar efter mest i dessa tider. Och så bor vi så idylliskt, med kor som betar utanför, och då menar jag meter ifrån ditt fikabord, omgivna av stengärsgårdar.

 

Min bror är den som tagit efter min familj och går i mina föräldrars lantliga fotspår, flyttat ut på landet på en stor gård, har höns och bjuder på idyllen. Medan jag tagit efter mina föräldrars kulinariska och kulturella fotspår, går på restaurang och teater i city och gör resor ihop fortfarande. Senast var vi i Marakesh ihop. Det är faktiskt helt fantastiskt (och stundom jobbigt) att resa med sina föräldrar i vuxen ålder, om man har någorlunda lika intressen som vi har. Jag ser det som en gåva att få ha den relationen och få umgås så. Att få skratta på teater och fortsätta upptäcka livet tillsammans.

 

 

 

 

Till bordet tar jag med drycken och eftersom det mest blir öl till sillen satsar jag på tiden efter. När lunchen är uppäten och vi förhoppningsvis sitter i solsken mellan regnskurarna och vill ha vin. Och vad vill vi då ha för vin, jo jag tänker rosé och riesling. Precis som jag tydligen tänkte förra årets fina midsommarfest  så får La Spinetta Il Rosé di Casanova följa med i korgen eftersom det är superbra och det släpptes för ungefär en vecka sedan på Systembolaget för säsongen, liksom en annan superfavorit, Langhe Rosato från Italien, samt förstås en Riesling. Och då tänkte jag ta med en från senaste släppet av småpartier, Dönnhoff trocken. Eftersom vi ska grilla på kvällen behövs lite rött för de vuxna så en Vino Nobile di Montepulciano (Italinenskt rött körsbärsmums) av Mariastella Carletti och en modern Rioja (spanskt rött vaniljmums) åker med av Olivier Rivére, vem vet vad man blir sugen på.

 

 

8

Fick en helt fantastisk helg på Österlen med allt från oerhört många rätter på Daniel Berlin, vin och bubbelpoolhäng, mys på Talldungen och besök på en helt ny hemmarestaurang med tvåstjärnestatus. Men först ut, restaurangen jag har störst kärlek till och av restaurangen på den nivån, den enda som jag besökt om och om igen. (Här kan du läsa om Noma som jag besökt två  gånger)

 

 

Daniel Berlin har 2 stjärnor i Michelinguiden, är är en ung kock från Landskrona (som jag) och idag kom beskedet att han stänger ner ett tag. För att livet behövde honom någon annanstans just nu. Kanske de öppnar upp igen ännu starkare. Kanske han inte öppnar. Jag är glad att jag åt den här lunchen som tog oss igenom några av signaturrätterna liksom råvaror och nyheter för stunden.

 

 

Det är så vackert att det kittlar i smilgroparna. Elegant samtidigt som naturen får ta plats. Vi började med champagne, en krämig soppa gjord på buljongen gjord av musslor och de här små godsakerna med råa räkor i en lien krustad med våtarv.

 

 

Jag älskar alltid början av en avsmakningsmeny på den här typen av restaurang. Som alltid börjar med en rad smakbitar, amuse bouce, som i min mening är de mest kreativa och roliga på hela kvällen. Dels är du som mest hungrig och dels får du så mycket smak och upplevelser på en gång. Titta bara på de här gulliga godbitarna. Och signatursnackset med de små ”rör” av krispig kastanj, fyllda med gåslever och med smak av rostad anis och kanel. Så sinnessjukt goda.

 

 

Jag läser menyn som vi fick i ett fint kuvert och inser att jag inte fångat alla rätter. Är inte det det ultimata beviset för en ständig mobilfotograf som jag, att middagen är överväldigande trevlig. När jag glömt ta bilder. Men den här krabban tog mig med storm i en kaxig klorofylltung sjö av trädgårdsgrönt, sjögräs och dill. Rätten var helt utmärkt till det sjukt goda Riesling som serverades till. Nu är jag en Rieslinghagga så ja, får man en bra Riesling är jag lycklig hela vägen hem.

 

 

Weingut Vollenweider i Mosel. Perfekt balans mellan det söta och syran, fruktig och mustig kabinett där druvorna skördas sent och ger en mogen frukt. Och så ett kaxigt Sancerrre från en av de äldsta vinodlarna i området i Loire, norra Frankrike på druvan Sauvigon Blanc. Mycket gott till de lätta rätterna, som gäddan. Alltså mer barndom och Skåne kan det inte bli för mig. Skinnet, såsen på vit sparris.

 

 

Eleganta rätter, på alla delar av torsken, grön sparris , och grissida. Samt en rätt som jag helt ärligt inte minns. Förmodligen inte för att den inte var fantastiskt utan snarare för att en sådan här middag har så mycket intryck att det är överväldigande.

 

 

Men ack denna var svar att inte minnas. En gedigen svensk langustine (förstår du att det ens finns) nätt grillad och stödd med rapsblommor. Man behöver inte ha mer.

 

 

Till höger Gabriel, min kursare på sommelierutbildningen som jobbar på Daniel Berlin liksom  hans syster Rebecca. Power siblings. Och så min favorit, lamm. Finns det något godare kött? Nej jag säger nej. Perfekt ihop med rödbetor i lite olika former serverat med rödvinet Lessons Riserva från 2012 av produsenten Massimo Clerico i Piemonte Italien. Hurra för druvan nebbiolo och detta friska men häftiga vin som jag inte har en flaskbild på. Det har jag däremot på dessa två speciella flaskor. En kallt serverad saké som var en del av kvällens dryckesmatchningar. Kul! Liksom dessertvinet Tokaji, en klassiker.

 

 

Vi pratade så mycket och så länge att middagen drog ut. Ja kanske 2 timmar. Inte minst pratade även vår sommelier Rebecca massor med oss om allt från katter till vinglas och var himla personlig och härligt. Dock att jag missade promenera i trädgården och fotografera de fina odlingarna. Men i avnjöt dessert, både klassikern där du knäcker ett lock och landar i himmelsk kolasås och en kaka ute i solsken.

 

 

 

13

Nu börjar dom hörrni. Sommarnätterna. Som vanligt jobbar jag dygnet runt i maj, alla vill ha klart allt innan sommaren och så varvar jag det med födelsedagar och de första sommarkvällarna i klänning utan strumpbyxor. Jag firade in helgen och den första uteserveringskvällen med mina nära vänner Veronica och Lina på L’enoteca. Så ljuvligt det var.

Långa samtal, ett par nya skor från Miloii i väskan och ett naturligt Syrah från 2015 på bordet. Alltså jag bara måste slå ett slag för detta vin! Det heter Mas Zenitude – Zenit är från importören Allegresse och jag provade det under vår vinprovning och filminspelning som du kan kolla in på här på Grapewild. Jag visste inte igår att det var samma vin jag fick på bordet i dekanteringskaraffen men det var så otroligt bra så jag var tvungen att springa in innan vi gick och fråga vad det var för Syrah. Walla. Vinet jag en gång provat och tyckte var så bra. Så idag gick jag in och beställde tre flaskor från fanwine.se som kör det direkt hem till dörren. Vilken grej!

 

11

 

 

 

Man kan ju undra var jag blev av. Det undrar jag själv med. Efter en viss dvala och oro efter semestern där det kändes som alla kunder stod på tå och höll andan (ungefär som man gör under en jävulsk krystvärk om någon kan relatera och allt det där om profylax flugit ur rummet) så drog det igång med buller och bång. Som vanligt är det så att när det är lite mindre att göra för mig sätter jag igång egna nya projekt. Och plötsligt står jag där med massor av uppdrag och mina egna projekt och får jobba kvällar och nätter. Men så är det väl så jag är. Blir uttråkad när det är för lugnt och kan inte alls finna ron i att se serier i maraton, utan vill ha gas. Just nu håller jag på att ta fram filmer med några andra sommelierer vilket är superkul för jag gör det med härliga tjejer. Jag skapar innehåll för Grapewild som ni ju bara måste följa, och jobbar med så många olika projekt för mina kunder som jag är glad fortsätter trots dessa tider och så lite livet på det. Det ska i alla fall bli himla kul att lägga upp våra filmer här snart. Och kolla in denna sneak peak på bilder som jag gjort tillsammans med Lina Arvidsson, fotograf, Jenny Katura stylist, Sanna von Gertten AD och med kläder från Kajsa Magdalena Style for rent. Snart på en plats nära dig.

Jag tycker det är så himla härligt att vara omgiven av proffsiga tjejer. Jag känner andra kvinnor inom mat- och event som jobbar konsekvent med att fokusera på att anlita kvinnor och jobba med kvinnor. Vill man förändra en bransch är sättet att gå fram. Och inte skylla på att de inte finns. Om tjejer ska få ta plats. Måste vi ge plats. Och det måste börja med oss.

20

En gyllene helg med solgula äggulor lysande cocktails hemma. I fredags hade jag fortfarande lite krasslig hals och höll mig hemma, lagade sashimi marinerad i soja, vinäger och sesamolja med en majo med goshuan efter Jennie Waldéns recept. Vansinnigt gott, vårfräscht och bra för kroppen. Vi matchade med Dessutom ”gick” vi på en vinprovning på nätet. Det var min skola Vinkällan som varje fredag håller en vinprovning digitalt nu då ingen kan träffas. Kan varmt rekommendera om man vill lära sig lite mer om vin. Det varar 30 minuter, är på en basic nivå och så får man dricka gott. Vårt Riesling matchade vi sedan perfekt till maten. Sen kan ni ju alltid kolla in mina vinfilmer på Grapewild på instagram. 

 

Fortsatte på det asiatiska Jennietemat på lördagen då vi cyklade och åt en lunch på hennes restaurang Namu. De körde barbecue på uteserveringen med Jennie själv bakom grillen och trollade fram dessa supergoda sötpotatisnudlarna, som var smöriga, mumsiga och lena med milda asiatisak smaker och lätt grillad biff.

Söndagen gick sakta och vädret såg varmare ut än vad det var. Men på en gräsmatta i pildamsparken i lä hittade jag lyckan med Street food från Bloom in the Park, restaurangen som tidigare hade en Michelinstjärna, och som nu dagtid kör ut stans mumsigaste snabbmat från en liten bod sidan om restaurangen. Idag lammburgare med massor av färska kryddor som mynta och koriander och en annan bulle på vitt bröd med friterade calamares, hemrörd majo med lite chili i och snabbpicklade gurkor samt en indisk curry så maffig och umamigod att det inte gjorde något att den serverades ur en pappmugg. Mitt bästa tips just nu är att gå hit och äta lunch. Jobbar du inom vården så får du rabatt!

16

Igår var det tema Syren på JWHF Style challange. Jag har absolut ett alldeles speciellt förhållande till syren. För när jag var liten sa vi att när syrenen blommar då fyller pappa år. Det var också skolavslutningar och doftande buketter hemma. Och jag har två favoritplatser i Malmö helt kopplade till blomman.

 

 

Den ena är en cykelpassage i Slottstaden som i ungefär 80 meter kantas av stora svulstiga buskar av syren som hänger in över cykelvägen och skapar en dofthimmel. Ibland brukade jag cykla den vägen hem när syrenerna blommade, även om det blev en omväg, bara för att få njuta de få veckorna i tidig juni eller sen maj då de står i blom. Den andra är Atrium kafé uteservering. En underbar plats sommarmånader.

Min mest syreniga outfit är denna vårhistoria från Ganni.

 

x

Jag brukar plocka syrén och göra saft av den för att sedan förvandla saften till en isande, vacker och god sorbet.

 

17

Vad passar bättre att starta påsken med än en cocktail som prickar alla färger på påskbordet. Illgult, pasteller och vårigt. I mitt förra inlägg tipsar jag om dryck i påskhelgen. Nu serverar jag några cocktailfavoriter från mig till din påsk.

Mezcal Sour
Den rökiga tequilan Mezcal från Mexico, gjord på agave, är en klar coktialfavorit hos mig. Här gjort som en sour yum yum och så vacker på bordet. Som ett ägg i cocktailglaset. Tycker den passar påsken perfekt. Här hittar du receptet på Cara Cara Mezcal Sour.

Lila och viol
En av mina absoluta favoriter är den klassiska Aviation med violsmak. Lila är en så fin färg att sätta på påskbordet och den passar helt perfekt nu när violerna blommar i rabatten.
Den nedersta drinken är en mezcaldrink på viol och lavendel och receptet hittar du här.

 

Citron & Camomille Cocktail
Sätt vårens små söta blommor på bordet. Citron och camomille i en drink. Jag vet inte vad jag går igång på mest i det här receptet. De äckligt snygga bilderna eller smakerna. Recept och bilder hittar du här. 

 

Apelsin Spritz med Riesling
En apelsin spritz med timjan och Riesling. Helo. Älskar att blanda matens kryddor med drinkens frukt och skapa den perfekta pre dinner drinken. Ska jag vara ärlig är det aldrig jag som blandar drinkarna hos mig även om jag jobbat som bartender, eftersom jag har en drinknörd i hemmet. Men jag vet vad som gör sig innan maten. Säg hej till denna påskgula läskande sak. Tyskt recept.

 


Blodapelsin Mimosa
Vem gillar inte bubbel och frukt liksom. Så vackra och en lycklig start på en påskig dag. Här hittar du receptet.

 

 

 

15

Det är lite märkliga tider och du kanske inte firar påsken som du brukar. Oavsett kan du skapa gott på tallrik och i glas. Och nu ska jag berätta vad jag helst häller i glasen den här helgen. Enbart baserat på vad jag själv för stunden är sugen på. Som gula mimosadrinkar före maten, vitt vin till vit sparris och lokalt.

Det finns så mycket mer vin att upptäcka än att bara säga ”vitt vin”. För bara något år sedan hade jag inte ens en aning om vad jag tycker om för vitt vin och chansade på att servitören skulle veta det bättre än jag själv. Är glad att jag gjort en resa och både upptäckt så mycket om mig själv och om världens viner. Nu vet jag att jag visst det tycker om vitt vin från Tyskland till exempel (trodde inte det tidigare) och att det finns druvor i Spanien jag inte hade en aning om som jag numer älskar.

 

 

Godello
Denna druva växer i norra Spanien i områdena Bierzo och Valdeorras. Så ser du en flaska vitt vin och det står DOP Bierzo på vet du vilken druva det är i. Ja just det, Godello. Det är lite av ett detektivarbete att läsa på vinflaskorna och det är en del av det roliga. Det blir härliga aromatiska och fylliga viner av denna druva med smak av citrus, gul frukt och mineral, ibland lite tropiska i stilen och ofta fatlagrade. Mums till helgens lax eller påskkyckling (det kanske man inte äter men ändå – nu har du en anledning). I det senaste släppet på Systembolaget släpptes denna Godello – Guitan.

 

 

Lokal öl
Det är inte lika lätt att dricka lokalt vin (även om det går) men desto lättare att dricka lokal öl. Och det är precis vad du ska satsa på i dessa tider när det blir så uppenbart att vi behöver rå om det vi har närmst så att vi kan ha ett levande samhälle runt omkring oss. Det finns en mängd lokalproducerad öl. Inte minst när Systembolaget plötsligt bestämde sig för att göra det omöjligt att beställa öl från det tillfälliga sortimentet och små mikrobryggerier tappade 50% av sin försäljning. Köp lokal öl och cider!  I Skåne där jag bor har jag favoriter som Limhamns bryggeri (hey jag bor i Limhamn och deras IPA är supergod. Hyllie bryggeri (supporta Malmö), Brekeriet av de tre brödrarna som jag växt upp med i en liten by som heter Annelöv med ca 300 innvånare. Uppenbarligen unika sådana. Sibbarps Citra Indian Pale Ale (behöver jag säga att jag bor precis vid Sibbarp?), RÅ Ipa (gick alltid på julskyltning i Rå när jag var liten och det var min närmsta strand fram tills jag fyllde 7år), Passion Feber av Brewski i Helsingborg – SÅ HIMLA GOD och lovely till helgens vårsol.

 

 

Riesling Riesling och Orange Riesling
Inget går upp mot ett glas Riesling. Jag är säker på att jag inte skulle sagt det för två år sedan. Det är en ny upptäckt, och nu vill jag sprida vidare ordet till alla som liksom jag gått i en dvala. Det här är våren, sommaren, sensommaren, kärlek, glädje och solstrålar stoppat på flaska. Den höga syran, den friska limen, de tropiska frukterna och blommorna som kan svepa förbi liksom petrol och hongung. Dessutom matchar du Riesling som en smäck till vit sparris och hollandaisesås – Påskens bästa förrätt.

Just nu finns det en spännande Orange Riesling att haffa på Systembolaget som är gjort i Mosel av kvinnan Sybille Kuntz som är en mycket duktig biodynamisk vinmakare och har några av regionens bästa vingårdslägen. Det här är en flaska som jag verkligen är spänd på. Den står där hemma och väntar på mig.

 

11