Förra helgen såg jag ut så här. Dia de los muertos är ännu roligare än halloween tycker jag eftersom man får sminka upp sig spektakulärt. Och som vanligt gör jag antingen det till hundra procent eller inte alls. Vilket resulterade i att det tog tre timmar att göra oss klara för kvällens fest som jag önskar jag tagit fler bilder på. Speciellt på Lady Gaga (vilket kanske inte har ett skvatt med dia de los muertos att göra) med ett hemgjort diadem med kapade barbiedockor och blinkande ljus.

 

 

Jag kör oftast en blandning av tager-vad-jag-haver och lite nödvändiga inköp. Som i det här fallet ansiktsfärg. Men det hade gått lika bra med ett väldigt blekt puder. Sen är det bara att leta upp en inspirationsbild på nätet och härma härma härma. Eller en tutorial på Youtube. (vad gjorde vi innan youtobe. Jag styckar kött, rensar fisk och sminkar mig med kanalen) Och köra igång. Jag bestämde mig i sista stund för en lila, rosa röd make eftersom jag hade en vinröd metallic ögonskugga hemma. Och kompletterade med två lila inköp. Sedan blandade jag svart ansiktsfärg som lades ut med pensel och skuggade in det med svart ögonskugga både runt ögon och för att få till de insjunkna kinderna.

Mitt bästa tips inför en avancerad sminkning är att vara väl förberedd. Precis som jag gör när jag gör mat är att lägga en mise en place. De är franka för ”allt på plats” och betyder i köket att du hackar upp allt och lägger fram allt du ska ha till maten och helt enkelt förbereder dig. Här innebar det, handduk på golvet, penslarna snyggt uppradade, vatten, tvättdukar, skuggor uppradade och tops på sin plats. Smat det viktigaste – bra ljus och bekväm sittpose. I mitt fall skräddarställning på golvet. Bara att köra igång.

 

Paljetterna som skulle fästas runt ögonen höll inte så det blev två i pannan istället och prickar över ögonen. Diademet med horn som jag hittade på Vellingeblomman (jajjemän, alla med barn vet att det är mer än en blomsterbutik. Det är en upplevelse) sparar jag till nästa år då vi kör på grön/blått tema. Valde istället ett klassiskt dia-de-los-muertos-diadem som jag av slump sprang på på HM och ett skelettörhänge. Perfekt ör öl-pingis, heta mexikanska drinkar och en danskväll på Morsiskan.

 

  

 

Vad vi drack under kvällen? Förutom Kaluha-shots (sprit som kommer från Mexico) och värdinnans drinkar (hon har tidigare jobbat som bartender på Bastard) så hade vi med oss ett naturligt vitt vin från Sancerre och den hyllade producenten Sébastien Riffault samt en flaska orange spritsigt vin från Italien.

10

Häng med på nästa del av de 26 viner jag drack förra veckan. Jag går på vinprovning av Italienska viner på en av Sveriges bästa vinbarer. Här får ni 4 italienare och 2 fransoser. Samt lite bonusdryck.

Bara för några år sedan lyste de med sin frånvaro i Malmö. Vinbarerna. Folk drack öl. Och vin på restaurang. Men så började dom ploppa upp en efter en. Vi har numer en champagnebar, en Italiensk vinbar, en ost- och naturvinsbar och så har vi L’enoteca som utsågs till Sveriges bästa vinbar för några år sedan.

Något som är väldigt trevligt på L’enoteca är gå in och beställa ett tåg. Det är en  3-4 halva (om ens) glas som dukas upp på rad så att du kan prova lite olika viner och jämföra. Du kan välja om du vill ha dessa från ett speciellt land, en speciell färg, en speciell druva, om du vill prova blint och inte veta vad du får i glaset (obs att prova blint betyder inte med ögonbindel utan att du helt enkelt inte vet vad som hälls i ditt glas). Därefter är synen en viktig del vid vinprovning. Färgen säger något om vinet, om smaken och om hur ungt eller moget det är. För du vet väl att vin mognar som en frukt. Det är helt enkelt en flaska full av frukt du har i din hand. Jäst frukt. Och alkohol.

 

Den här kvällen var jag sugen på att prova Italienskt och bad om 4 röda italienare, och 2 vita från varsomhelst. Jag har precis läst ganska mycket om landet men dricker allt för lite härifrån för att ha ett begrepp annat än teoretiskt om vinerna. Mer än att jag kan ganska lätt kan ta en Nebbiolo i en blindprovning. Och möjligen en Amarone och Ripasso. Men det är inte viner jag sitter och smuttar på för njutnings skull. Och ska man lära sig något måste man prova. Då kommer Lénoteca till hjälp. Och de är mycket hjälpsamma.

 

 

Står det Pouilly-Fume på flaskan befinner du dig i Loiredalen och här odlas Sauvignon Blanc. Denna var tydlig i sin karaktär och därför satt jag den direkt i blindprovningen. I mina anteckningar jag jag kladdat ner nässlor, mineral, citrus, gröna äpplen. Sauv Blanc är älskad och hatad och jag tillhör de förstnämnda. Jag gillar verkligen friskheten, det gräsiga och lättheten i vinerna utan att var för insmickrande.

 

 

I det andra glaset hälldes ett vin som doftade annorlunda. Det doftade päron, tropisk frukt, honung och hade en sötma kvar på tungan samt grape i eftersmaken. När detta sker har jag ofta tre utvägar. Pinot Gris, Grüner Veltliner eller Chenin Blanc. Tre viner som jag av någon (och förmodligen samma) anledning inte gillar så mycket i sin torra form (drack en söt chenin blanc i helgen samt en söt veltliner förra veckan som var en helt annan femma). Jag behöver säkert lära mig ett och annat och dessa tre är säkert vitt skilda men jag gissade på Pinot Grigio. Och fick veta att det var Souv Blanc det med. Det stämde inte tyckte jag och var förbryllad. Så när jag fick se flaskan frågade jag ”men det står ju Chenin Blanc!”. Med det sagt – lita alltid på din näsa och din tunga. Min nerklottrade analys i baren sade allt annat än souvignon blanc. DOCK kom de från samma del av Frankrike, det vill säga Loiredalen.

 

 

Rakt på dom röda och ett vin som drämde av syra och tanniner men jag hade inte en aning om vad det var. Kunde vara vad som helst och inget alls. Jag vet inte ett smack om Primitivo mer än det teoretiska att det är Puglias mest odlade druva, ett distrikt känt för bulkvin och skit men som börjar blomma i kanterna, och att den är identisk med druvan Zinfandel som alla fruktlovers älskar. Det här är ett vin jag inte skulle kunna ta i en provning. Det kan vara vad som helst och inget alls. Så om jag inte har några andra alternativ, då kanske jag får gissa på dig kära fruktdrivna alkoholstinna vin från södra Italien. Jag blev förvånad över att jag gillade det skarpt.

 

 

Den tog jag förstås Nebbiolon. För står det Barolo på flaskan är det inte namnet på vinmakaren och inte heller druvan utan namnet på området. Denna från 2015 var lite mörkare i färgen är de jag tidigare provat, något brunaktig och bitig och tanninkraftig. Inga tveksamheter. Har fortfarande inte förstått vad det är i Barolo, Langhe Nebbiolo och Barbaresco som folk (män) är så oerhört förtjusta i. Jag kanske kommer dit, om jag odlar mustach. Häftigt vin men njuter hellre av elegant bourgogne när det kommer till rött….Det sägs dock att när man kommer över Nebbiolotröskeln är man fast.

 

 

Det här vill jag lära mig. Vad är egentligen en Barbera. Denna var kraftfull som en Nebbiolo men mörk i färgen. Jag har lärt mig att de ska vara fruktiga och fina. Denna var argsint som bara den. Jädrar vad läpparna satte fast efter att ha kört runt denna i munnen. Och här gäller det att hålla reda på alla namn. Barolo är inte en druva utan ett distrikt, men Barbera är en druva och görs i distrikten Barbera d Alba och Barbera d Asti i området Piemonte. Och ja, Barolo ligger också i Piemonte. Ni fattar varför man måst plugga i ett år bara för att lära sig grunden i vin va?

Jag har verkligen en hel del kvar att lära när det kommer till Italien. Det enda jag vet är att jag tokgillar två saker. Vin från Sicilien och druvorna Nero d’Avola och Nerello Mascalese. Samt druvan Garganega från Soave. Spana in dom.

 

Fortsatte till Tyskland och Österrike
Vi kunde ju inte sluta när. Nä nä. Det var ju ändå onsdag och vi hade spontant gått in för ett glas. Jag har dille på Riesling. My god vad gott det är. Och provade en Spätlese. Vilket jag lärt mig betyder sen skörd. Och om druvorna är skördade sent betyder det att frukten är mer mogen och vinet är göttigt. Med det härliga restsockret om 55g/L. Och här gillar jag sötman! För den stannar inte kvar som en sliskig smak på tungan utan vägs upp av en enorm syra från de grymma vinerna från Mosel Bernkasteler Kurfürstlay.  Detta heter Dr Loosen.  Om jag tolkar etiketten rätt.

 

Om du är rädd för Riesling – tänk om. Det är sablans gott, finns både i torra till söta, friska till fruktiga (fruktig på ett bra sätt obs obs. Innan jag visste detta skulle jag skrika om någon tänkte servera mig ett fruktigt vin, nu vet jag mer. Frukt kan vara ohyggligt gott om vinet har syra).

 

 

Och ett orange. Because orange wine made me. Nä skoja. Men jag har kanske till och med druckit mer orange vin än rött i mitt liv.  Oran 2104 från Österrike hade något mer att önska. Fruktig, oxidativ och full av härlig doft, men försvann snabbt i munnen. Dock lättdrucket och snäll mot den som vill testa orange första gången.

Obs vinerna matchas med fördel med husets parmesan (speciellt när de har en riktigt mogen) med risotton som var riktigt god denna gång och de gröna färska oliverna..

4

Det finns veckor, och så finns det veckor då man dricker 26 viner på sju dagar. I alla fall om man är sommelierstudent. Jag kan säga att jag från idag och några dagar fram (i alla fall tre) går på detox eftersom min kropp känns fullkomligt marinerad och kinderna börjar liksom svullna likt en hamster. Men jag vill poängtera att jag även använder spottkopp. Kanske inte helt frivilligt, men ändå. Jag tänkte lägga upp alla viner i ett och samma inlägg för att ni skulle se massiviteten i det hela. Men insåg att det skulle bli övermäktigt. För er. För mig ska detta vara ett normalintag (luktintag för att förtydliga) enligt min föreläsare.

Häng  när jag droppar vinerna – Först ut är Tyskland och Österrike och ett gäng viner vi provade (och spottade) under en lektion på Vinkällan. 

Innedruvan Grüner Veltliner
Den har bara slungats fram i täten över druvor som man ska dricka just nu. Grüner Veltliner är en grön druva och detta vin Smaragd har höga betyg på Vivino, doftar av litchi, persika, honung och äpple och smakar friskt med en nätt sötma i efterdyningarna. Något många älskar. Och jag har fortfarande svårt för att gilla. Men kör på!

Mina provanteckningar: Färg: citron. Doft: Ananas, honung, tropisk frukt, jäst, mandel, mineral, spritsig på tungan, Smak: torrt, m+ syra, m+ fyllighet, m+ eftersmak. Lakrits, äpple, tropiskt, gul frukt, grape, beska i eftersmaken. 

Ett sjukt vin!
Vin har historier. Du dricker så mycket mer än den jästa druvsaften som rinner ner för sturpen. Vinet Juliusspital grundades 1576 som ett välgörenhetssjukhus i Franken i Tyskland. Idag är det vineri, sjukhus och äldreboende i ett. (Bara jag som ser framför mig hur de äldre trampar vin som aktivitet på fredagsfikat?). Druvan heter Silvaner.  Detta är en trocken – det vill säga torrt vin – och är lätt, fruktigt av päron och fullt med mineraler. För den som gillar fräscha vita viner kan det vara kul att prova något annat än chardonnay kanske. Jodå du vågar.

Mina provanteckningar: Gröngul färg, Doft: Citrus, frukt, äpple, malolaktisk jäsning vanilj, päron, citronzest, mineral, gummi, restsötma, Smak: m+ syra, m fyllig, m+ smakintensitet, yoghurt, medellång eftersmak. 

 

Rött och gött från Österrike
Ett land du ska ha koll på när det kommer till vin är Österrike. Det är svårt att bli besviken för du får helt enkelt mycket kvalitet för en bra peng. Anledningen – Österrike har några av världens strängaste vinlagar efter en vinskandal på 80-talet och därefter har man satsat på kvalitet istället för bulk. Denna blå druva Blaufränkisch ger röda viner fyllda av mörka röd frukt som körsbär och björnbär, har bra syra och tanniner som ger vinet struktur, en viss stramhet och elegans. För den som gillar Pinot (som jag) så är detta ett vin du vill testa! Samma druva heter Kekfrankos om den kommer från Ungern och det finns två naturliga sådana på Systembolaget som är lördagsgodis till hösten.

Mina provanteckningar: Djup färg, Doft: mineral, blöt sten, mörk frukt, kärnfrukt, mandel, söt frukt, ek, Smak m+ strävhet, m+ syra, m+ smakintensitet. Mörk frukt, björnbär, körsbär, plommon, hög alkohol. 

Tysklands röda stjärna
Du tror att du inte gillar tyska viner tills du fattar att åren gått sedan du var 16 och låg och kräkte i föräldrarnas rabatt på grund av Blue Nun. Och att det finns ett vinliv därefter. Tyskland odlar 65 % vita druvor så det är inte konstigt att du tänker på vitt vin när vi sägar da da da vas is loss vas is das. Även söta viner har en historia här. Och fantastisk Riesling. Men nu ska vi snacka om Tysklands röda babe Spätburgunder.  Eller som druvan heter i Frankrike, Pinot Noir. Detta kommer från Ahr, i norra delen av Tysklands vinområde och görs av Julia Bertram.  Hon har kallats Tysklands vinprincessa och trollar fram ett vin från odlingarna på sluttningarna som ger mogna hallon och jordgubbar så typiska för pinot noir, strama tanniner och mineraler. Ett vin som påverkas så lite som möjligt, får jäsa naturligt och utan filtrering. Faktum är att det hade en ovanlig smak för att vara ett Pinor Noir fullt av gummi och petroliumtoner för mig. Varpå jag fick veta att vingården ligger på vulkanisk mark. HA så häftigt. Exakt samma dofter har jag upptäckt i viner från Etna.

Mina provanteckningar: Rödbrun färg, uttalad doft, kärnfurkt, petrol, gummi, jordgubb, tuggumi, grönt, stjälk, vanilj. Smak m- fyllighet, m+ strävhet, m+ smakintenistet, m syra. Körsbär, gummi jordgubb. 

 

 

 

10

I helgen ska jag på fest. Mexikansk tema fick jag veta och stod och höll i en mexikansk hatt i en butik när ett sms dök in och upplyste mig om att vi ska fira Dia de los muertos.

 

 

Det var ju tur. För då ska man klä sig inför dagen då man firar de dödas återkomst med mat och mezcal i Mexico. Hoppas jag i alla fall. För Mezcal är en av mina favoritingredienser i drinkar. Det är som en rökig tequila som gör alla drinkar intressanta. Omar  du inte provat har de en eller två sorter på Bastard vet jag, säkerligen på C/O bar och otippat på Social Eatery Taquería som jag i övrigt inte kan rekommendera för annat än after work.

 

Men det viktiga – vad ska jag ha på mig och kommer jag lyckas sminka mig själv så här? Så fint ju!

 

11
  • Just wanna view more of
  • Style

Träffade  mina kollegor från Just wanna have fun och andra sköna bönor på invigningen av Beyond Us – en mikrogalleria vid Södertull. Och vilket härligt ställe. Det skulle jag kunna säga för att det bjöds på bubbel, desserter och tatueringar. Men jag säger det för att det var härliga färger, kreativt och roligt nytänkande. Alla varumärken kommer in som en pop up och stannar i tre månader, sedan kommer det in ett nytt. Och vid öppningen nylanserades gamla mossiga Svea med en helt ny sjukt snygg kollektion med att-dö-för sneakers och en knallrosa puffjacka som jag stod och smekte med handflatan.

Inredning, choklad, träningskläder, café, träningsstudio, kontor och uthyrning av festkläder. Jag hoppas att detta lyckas för waw vad modigt att öppna ett sådant ställe. Heja tjejerna bakom detta. Och där stod jag mitt emot en av de modiga grundarna Frida och sa ”jag känner igen dig”. Det visade sig att hon är min gamla danselev.

 

Mat från Spoonery, desserter från det egna caféet och Appassimento från Systembolaget. Skoja att jag behövde nämna det. Om någon missat att de har monopol på att sälja vin i Sverige. Märkligt när man säger det högt faktiskt. Men det är ett annat inlägg. Och så dukning och arrangemang av min kära vän och kollega Sanna von Gertten och Christin aka Midis. Ändå fint att få lite uppmuntrande middagar på vägen i sitt bloggande. Blir glad av få vara bland detta gäng roliga kvinns.

 

 

Träffade fina Åsa som jag jobbat med och som driver Hej Mitt hem och så gaddade jag mig förstås. Why not liksom. En diamant. Av Simon Diamant. För att min son säger att jag älskar diamanter och vin. Det låter som en dyr mamma.

 

 

Alla snygga fina bilder i detta inlägg är tagna av Jenny som för övrigt hade en helt makalös byxdress från Kenzo på sig som jag ville äta upp. Eller i alla fall äga. Alla de fula bilderna har jag tagit med mobilen kataching.

13

Förra veckan var det matnatt. En kväll då du kan gå en utstakad runda på en karta och testa munsbitar från olika restauranger i din stad. Ett perfekt sätt att upptäcka nytt och det var många ute och vandrade i ösregnet. Helga kompisgäng traskade på i regnkappor och under paraplyer.

Det fanns flera rundor att välja mellan och jag tog en som innehöll så få ställen som möjligt som jag besökt, där flera klingade franskt. Jag hade inga förväntningar och blev både överraskad och besviken.

Först besökte vi vrålhungriga Folk mat och möten som bjöd på en kålconsummé med bakat fläsk. En absolut ljuv anrättning men så nätt att vi skulle nog borde börjat med pizzan.  Sagt och gjort.

 

 

Opooppa langade upp pizzaslices till en helt fullsmockad lokal på löpande band. Och de var en av få som gjorde något som var kul, som stack ut och som fick en att minnas stället. Pizza med pumpapuré, rökt mozarella och spiskummin. Samt ett kallt naturvin till. Magen lugnade sig något.

 

 

Därefter gick turen till Scandwish på Mitt Möllan som jag vanligtvis lovordar för deras släng-dig-i-väggen mackor som är så höga på höjden att du undrar hur allt gott kan balansera. De brukar visa upp en kaskad av smaker och färger som gör en lycklig. Så påhittigt och så träffsäkert. Men denna gång föll de platt och visade inte sig från sin suveräna sida, så vi drog till Moriskan Bistro för att få motsatsen. En riktigt god liten anrättning som jag kommer minnas. En liten klick hummus med rostad blomkål så mild och fin. Mums! Såg att den finns som stående på deras snackmeny. Tips tips.

 

 

Den kultförklarade Malmörestaurangen La Couronne skapade tårar när de stängde igen. Men så återuppstod de. Och mina förväntningar var därefter. Möttes av en cool lokal med lång bar, fransk konst och en unken lukt samt märklig atomsfär. Det kändes som byggmatsal möter fransk bistro när kyparen tilltalade mig på sin bredaste skånska och slängde fram ett husets ljumna Syrah utan att jag fick en glimt av flaskan. Nja inget ställe jag blev sugen på att mysa till det en fredag på, tyvärr. Skulle gärna se ett uppsving för det franska köket med löksoppor, sniglar och bra bea.

 

 

Vilken tur då att vi gick vidare. Bästa nya upptäckt var Le Gourumet, en fransk delikatessbutik på Friisgatan där jag klämde mitt första riktigt goda vin för kvällen, en Cremant de Alsace tillsammans med en bit anka, ost och pralin. Det var inte den mysigaste restaurangne, men jag blev såld på detta ställe för alla burkar, delikatesser och fina förpackningar!  Ska bestämt tillbaka och botanisera.

 

 

Plockepinn har flyttat från Möllan till Lilla Torg och tagit med sina lampkronor och svarta väggar. Jag gillade dem när de langade fram tappas i mängder i den rymliga lokalen tidigare och är skeptisk till det nya likt en gammal tant. Det är bara så mycket tråkigare atmosfär. Men jag kan inte förringa att rödbetstartaren var god med kapris, syrad fänkål och pepparrotskräm. Enkelt med gott.

 

 

Men största överraskning var när vi till slut dök in på Quality hotell The Mill. Jag var på vippen att dra hem istället, för jag hade noll förväntningar på en hotellbar jag aldrig hört talas om med namnet Bistro X. Döm om min förvåning när jag både möttes av bra bar och bra käk. En genomgod chili på högrev, perfekta smaker och en barlista som får mig att vilja gå tillbaka. Testade signaturdrinken alkoholfri som de fick till med bitande eftersmak av chili. Så hänger ni i trakterna runt gamla konserthuset är det definitivt värt ett slink in för en cocktail.

 

11

Jaha då var det dags igen. Att hålla i plånboken, knipa ihop ögonen och öva på att hantera sin FOMO. Det är inte Ganni som släppt en leopardpyamas. Det är Systemet som släpper ett gäng flaskor i sitt begränsade parti. Helt enkelt deras present till dig så att du kan köpa roligare, bättre vin, istället för att bara köpa från deras kvantitetslager. Så här kommer helgens vintips! Klockan 10.00 står du redo va?

 

 

Nytt husvin på bordet
Jag har alltid ett husvin. Du vet en sån flaska som inte är för dyr, men ändå så god att du kan dricka den om och om igen och den funkar alltid. Nu har jag haft det naturliga Sopron ett tag. Ett grymt vintips för 109 ynka kronor på druvan Kékfrankos och Syrah vilket betyder – bombastiskt men snyggt smarr! Men jag tröttnar också på smaker. Så därför är detta mitt nya span: Ett naturligt vin från Sopron i Ungern men bara på druvan Kékfrankos. Ja ni hör ju. Måste testa.
Kékfrankos, Peter Wetzer, Nr 92033, 189 kr

 

 

Strekov ta mig!
I fronten för naturvinstrenden i Slovakien går Zsolt Süto och detta är hans gåva till dig. Som den tönt jag är går jag totalt igång på namnet, lägger mig ner, slänger av mig min konstnärliga basker och säger ”Strekov ta mig” direkt. Vem vill inte dricka ett vin med det mystiska ryskspinon-namnet och koden Fred#3  liksom? Detta kan bara vara bärigt frissigt pepprigt och kul. Utan att smickra någon. På druvor du aldrig hört talas om som heter alibernet och dunaj.
Strekov 1075, Fred #3, Nr 92130, 189 kr

 

Vulkanvin är heta!
Jag har en grej för viner gjorda på druvor från vulkanen Etna på Sicilien. De har klättrat upp på topplista över viner jag tycker är roliga, intressanta och goda på samma gång. Ljusa röda viner men kraftfulla i smaken med mycket tannin. Krutiga, mineraliga och malliga. Och tydligen är producenten Benanti kungen av berget. Hade jag haft råd hade jag gått direkt och shoppat. Men det finns fler lavaviner att välja på.
Serra de la Contessa, Nr 92643, 429 kr

 


Byt en t-shirt mot Naturligt Pinot
Jag har tipsat om denna producent förut. Och vet ni vad. Någon hörde mig, kom hem med en flarra och nu kan jag säga att OMG vilken Syrah. Radio Côteau från Sanoma Valley är din vän genom eld och vatten. Och nu släpper de en Pinot Noir från 2015 som kostar en slant, men du kan alltid avvara en ganni-tisha för att få hålla i denna flaska. In på Labels we love med den och njut.
Radio-Coteau La Neblina Sonoma Coast Pinot Noir 2015, Nr 95395, 499 kr

 

Slottsvin för vinglin
Jag har lärt mig (eller okej jag ska lära mig) en herrans massa namn på Grand Cru och Premier Cru gårdar i Bordeaux. Det är den högsta klassen. Dessa gårdar släpper ofta ett andravin. Ett vin som är liiiite mer överkomligt i pris än sin big sista the real deal. Walla. Systembolaget får in ett andravin från Bordeauxslottet Grand Puy Ducasse som ska vara rejält bra. Speciellt om det får sova på en törnrosabädd i sisådär tio år innan du kysser det till liv. Jag MÅSTE åtminstone ha ETT slottsvin från Bordeaux hemma. Det är jag ändå värd! Det finns endast 12 flaskor på Systemet på Hansa. Ska vi battla om dem?
Prelucde a Grand Puy Ducasse, 95982, 297 kr

 

Födelsedagspresent!
Jag fick ett Pinot Noir från Hirsch Vineyard när jag fyllde år. Från 2013. Redo att sköljas ner någon gång mellan 2019 och 2029 enligt lappen jag fick till. Med tanke på att hela internet pratar om detta vin tycker jag, om du inte som jag har spenderat alla dina pengar på förra vinsläppet, att du ska ta dig direkt ner och haffa denna flaska. Förvara den ömt. Pinot Noir är ändå din bästa vän.
Hirsch Reserve Pinot Noir, Nr 95754, 699 kr

 

Det är alltid bra med en vit dag i veckan
En torr Tokaj är väl alltid spännande att testa. Det är inte ofta man dricker det men jag säger jag till gula äpplen, brynt smör, citrus och bivax. Och vad för druva är det som ingår i en Tokaj. Jo Furmint. Serru Tokaj är inte en druva, det är en vinstil. Mycket att hålla reda på. Kul!
Megyer, Tokaj, Nr 90461, 159 kr

 

 

Chablis på magnum – nu blir det tinderhelg
Fattar du. En hel magnum till dig som gillar Chablis. Stor nog att dela. Av the chablis-makare-himself. Som så många andra kommer nästa generation in och sparkar ut det gamla och tar in det nya. Sonen Bocard har gjort vingården till Bourgognes största biodynamiska odling. Pappan Jean-Marc är en legendar inom Chablis och sägs vara den som fått svensken att uppskatta den friska drycken. Kanske för att hans viner dominerat på Systemet i många år. Och vi har ju ingen annan stans
Brocard Chablis Premier Cru Beauroy 2007,  Nr 91201, 549 kr

 

12

Jag har märkt en sak. Jag är lite rädd för människor som gör mycket yoga, som jobbar med HR, som rekryterare, psykolog eller läkare. Jag blir liksom stel som en pinne i sällskapet. För jag tror att de ser och hör något som jag inte gör. Att de kan läsa mitt inre och att de ständigt är på jakt efter att analysera det du säger. Eller din fysiska förmåga.

Idag sitter jag bredvid en kille på mitt kontor som brukar hänga i indien och meditera. Han pratar som att han alltid går på något lugnande. Som att han är helad inifrån kroppen och ut och vet något som ingen av oss andra vet. Egentligen är han ju rent rationellt en helt vanlig kille som också, liksom vi andra, traskar ner på Bergsgatan på lunchen och köper falafel och han kan säkert också bli arg. Eller kan han. Nej det kan han nog förresten inte. Men när han frågar ”Hej Karin, hur mår du idag”. Tänker jag alltid ohow. Nu. Kan. Jag. Inte. Ljuga. Och så svarar jag lika lugnt och sävligt som om jag mött ormen i Djungelboken ”jo det är bra”. Tänker, vad tycker han den upplyste yogakonungen nu?

Igår satt jag och lunchade med en rekryterare på ett av världens största företag. Tänkte hela tiden, om jag säger fel värdeord nu kanske jag inte får ta kaffe ur kaffeautomaten sen. Det var som att jag inte såg människan framför mig utan att hon var någon form av analyserande robot med AI-teknik som skannade alla mina meningar för att placera mig i ett fack. Jag måste verkligen komma över min märkliga underkastelse under människor med påhittade förmågor. Eller kanske jag ska börja med yoga.

20

Nu har jag varit på mitt första vinsläpp live. Jag pratar om när Systembolaget släpper viner i sina begränsade upplagor. Och ja det är hype runt släppen. En del flaskor ryker innan du ens hinner blinka och internet bubblar veckan innan släppen av topplistor, betyg från vinskribenter och folk som fått äran att gå på förprovningarna som bara sker i Stockholm.  Lite som när Mini Rodini släpper sina nya tryck och limiterade editioner. Jag har bara bytt kö från Skomakaregatan i Malmö till vinkällaren på Hansa.

Det var så himla roligt. Vilken stämning! På Hansa stod ett stort en klunga utanför den del av butiken där det limiterade sortimentet står. De 38 personer som kom först hade fått en kölapp och därmed chansen att komma fram och göra sitt inköp innan oss andra, men för dessa gällde 1 flaska per person. Sedan släpptes alla in med orden ”ta det lugnt, var snälla mot varandra”. Euforin som uppstod. Var är Bourgognen, var är alla de naturliga vinerna, Spinettan på Magnumgflaska….

 

”Hej Karin, vad har du i korgen!” Ropade någon. ”Godmorgon!. Det fanns gott om bekanta på plats och det var lite partystämning klockan 10.00 en fredag. Breda leenden definitivt. Alla var ju där av gemensamt intresse. Och ett roligt intresse!

Men sunt?

Samma morgon som dagen släpp gick jag upp och började läsa av nätet. Vilka flaskor var intressanta köp? Jag skrev en lista över flaskor jag var intresserad av och däribland en vit Rioja som jag förstått var hett eftertraktat förra gången det släpptes. Det vill jag ju prova! När klockan närmade sig tio satt jag lugnt hemma vid datorn och tänkte ta mig till Limhamns systembolag lite senare, men började bli orolig. Jag kanske inte skulle få tag i den där flaskan. Plötsligt, från halvintresse fick jag plötsligt för mig att den där vita Riojan var det viktigaste i mitt liv. I alla fall den där dagen. Jag slängde på mig kläder och fick väl på någon form av smink, kastade mig ner i bilen och smsade samtidigt med en vän om att beställa flaskan via nätet. Samtidigt som jag själv lagt flaskan i min varukorg och uppdaterade nätbutiken varje minut. Klockan 10 skulle den släppas. För att gardera mig gasade jag på mot Hansa.

När klockan slog tio var jag exakt vid ljuskorsningen vid Savoy och tog ingen chans, svängde in på en lastplats och uppdaterade Systembolagets webb igen, kom igenom och walla. Flasken var min. Yey.

Men hade jag kommit så här långt kunde jag ju lika gärna ta mig till släppet på Systembolaget också. Jag var ändå lite spänd på vad jag skulle möta. Väl där möttes jag av den nämnda eurforin och drogs iväg i något som var omöjligt att stoppa. Köpdjävulen. Mina åtta flaskor på listan var snabbt uppe i 18 när jag fick veta allt om de olika flaskorna av den kunniga personalen och blev så lyrisk att jag tappade sans och vett. Sa du att de var skördade på en enda kulle? Australiens bästa rieslingproducent? Orange vin som skalmassererats? Är bourgongen ett riktigt kap säger du och brukar säljas för mångdubbla priset? Taget.

Sedan mötte jag någon vän som entusiastiskt drog mig in i gångarna och fyllde på min vagn ytterligare med naturlig Pinot Noir och Syrah från Sydafrika (från gårdar med obs obs bra arbetsförhållanden vilket är ett problem i Sydafrika) som jag bara var tvungen att ha. Hans tjej visste inte att han var där, även på detta släppet. Han får inte köpa mer vin.

Men nebbiolon i hans korg var inte ensam. Det går ju inte att låta bli.

Släppen är definitivt något som gör vinet allt mer eftertraktat. Och vinköpen allt roligare. ”Har ni många av den här skalmassererade Pinot Grigion Grawü från Italien. Inte? Nä men då måste jag ha den med, man kan aldrig veta när man får chansen nästa gång. (För övrigt har jag redan provat den och den var riktigt rolig. Fantastisk röd färg som jag inte upplevt tidigare, mycket jordgubbsylt och stramhet. Inte i närheten av en vanlig Pinot Grigio utan något helt annat).

 

 

Smart systembolaget, som likt en ulv i fårakläder påstår sig inte vilja få oss att konsumera. Fast de har anammat världens mest självklara sätt att skapa ha-begär och okontrollerbar shopping.

Ja, jag har också köpt adidas-mini-rodini-kaktusar och gått bananan över svanar i tryck. Som sonen sen aldrig använt.

Lika galna som folk är i mini-rodini-grupperna (har ni sett konversationerna?) Lika galna var människorna på Systembolaget. ”Nu kommer fler Spinetta” ropade personal i gröna kläder och kom med en rullvagn full av ouppackade lådor, och alla sprang fram för att få tag på en flaska av den åtråvärda Nebbiolo Langhen som säkerligen Petter Alexis och Alf Tumble skvallrat om i sin blogg ”Dela en flaska”.  I skrivande stund finns det 1 kvar på systembolaget i Limhamn. 22 på Hansa.

 

 

Men det var en himla trevlig stämning. Det enda jag saknade var tjejerna. Av säkert åttio personer var det jag och några damer på plats. Resten var män och killar i alla åldrar. Jag undrar verkligen vad det beror på. Jag tror verkligen inte att intresset av bra limiterad dryck är så mycket större bland det hängande könet än det kvinnliga. Och varje dag diskuteras viner av kvinnliga vinvänner i grupper på nätet.

Så jag hoppas. Att nästa gång står du och jag där. Vi som bytt beroende från att hålla koll på Mini-rodini-släppen till att hålla koll på nästa field blend från USA eller skalmassererat vin från Slovenien jäst i akaciafat eller amforajäst från Sardinien som kommer ut.

Du har chansen redan på fredag faktiskt. Då kommer ännu ett släpp. Det enda jag ska tänka på den gången är att hålla i pengarna. Om två veckor kommer ett släpp igen. Phu.

Och vad gäller den där vita Riojan. Ja den fanns det många av på Hansa och inte en enda var rörd….

 

8

 

 

Vinets gudfader. Din mamma. Vägvisare. Guru. Allsmäktige. Greta Thunberg. Frankrike är ledsagaren och allas förebild när det kommer till vin. Oavsett hur många år andra länder kan uppvisa att de odlat de ädla druvorna är Frankrike det land som är mest känt. Det land som alla andra vinmakare sneglar på, oavsett vad de säger. Som en lärare sa på Vinkällan där jag pluggar till sommelier. Du kommer alltid träffa vinmakare som säger att Frankrike är deras förebild. Men du kommer aldrig träffa en fransman som säger sig vilja härma en vinstil från ett annat land.

Därför är det så. Att det första du ska göra om du vill lära dig ett smack om vin, är att lära dig ett smack om Frankrike.

Frankrike är det land i världens om producerar mest vin. Och det land i världen som har näst störst areal vinodlingar. Det finns en rad olika områden där olika druvor växer och olika vinstilar görs. Här finns viktiga områden som Bordeaux (tillåt oss bedja) och Bourgogne (tillåt oss bedja) samt Rhônedalen (tillåt oss bedja) som får helt egna inlägg då det går att prata hur mycket som helst om vart och ett. Nu kör vi Frankrike i allmänhet.

Om du inte vill lära dig något utan bara dricka. Gå direkt till denna lista över 75 franska viner du behöver dricka innan du dör. Annars…

Fyra av åtta viner på första lektionen om Frankrike på Vinkällan.

 

Så låt oss börja med det viktigaste.

Hur i hela friden ska jag veta vad som är ett bra vin från Frankrike?
För att veta vad en flaska innehåller och hur det därmed smakar behöver du (tyvärr) lära dig vilka druvor som odlas i vilket område i Frankrike. Och vilken stil som görs i vilken by. Eftersom detta är (i stort sett) det enda du kommer kunna läsa på en etikett på en flaska. Så det är bara att plugga. Eller lära känna dina favoritproducenter. Det finns inga genvägar.

Det finns ett lagsystem som kan hjälpa dig.
I Frankrike finns något som kallas apellationssystem. Det är en lagstadgad klassificering av viner och något man behöver kunna. Eftersom fransmän, liksom de andra europeiska länderna, låter etiketten på vinflaskan vara en smärre gåta är det apellationen som ger dig ledtråden om vad du kan förvänta dig av vinet i flaskan.

Lär dig mer om franska vinetiketter på Vivino. 

 

AOC eller AOP – (appelaction d’Origine contrôlée / Protégée) är den högsta klassen. Vi kan kalla det för skyddad ursprungsbeteckning. Om detta står på flaskan vet du att vinet är tillverkat enligt de regler som satts för att vinet ska uppnå denna klass. I just den regionen, i just den kommunen, i just den byn och ibland för just den vingården. Det kan till exempel stå Appelacion Pauillac Contrôlée. Då vet du att vinet kommer från en ort som heter Pauillac och att vinet når upp till de regler som finns för denna apellation. Och eftersom du då pluggat och vet att Pauillac ligger i Bordeaux vet du att vinet kommer därifrån. Och eftersom du vet att i området görs viner på Cabernet Sauvignon främst så vet du att du har ett rött vin i flaskan. Som en gåta. Som du reder ut

IGP  – Är en lägre klass med lite större friheter. Alltså lite mer lattjolajban bland druvorna och kanske inte lika bra kvalle.

Vin de france – all annan skit. MEN det behöver inte vara skit. Många bra naturviner hamnar i denna klass då de bryter mot alla regler och vill inte alls vara med i apellationssystemet. Något som man i Frankrike anser vara en kris.

Utöver det så finns det Grand Cru och Premier Cru som skrivs ut på de allra bästa vinerna respektive de näst bästa, förutom i Bordeaux där det är tvärtom och vinerna från de fem bästa vingårdarna har märkningen Premier Cru. Snurrigt. Men står det något av det på flaskan så kan du konstatera att du förmodligen kommer ha en himla göttig kväll i alla fall.

 

 

Några av alla områden att ha koll på:

Bordeaux = Kändis
Område i väster som gjorde de franska vinerna kända av engelskmännen som importerade vinerna. Det mest efterapade vinstilen världen över vars druvor kommit att kallas Bordeauxblandning och betår av druvorna Cabernet Sauvignon, Merlot och Cabernet Franc. Ett område som skrev vinhistoria 1855 då fyra slott utsågs som de allra bästa vinproducenterna och fick benämningen Premier Cru som de behållit sedan dess. En del flaskor säljs för 270 000 kronor. Så vi kanske inte behöver prata mycket mer om det…. Just nu.

Loire = Sauvignon Blanc
I love Loire. Högt upp i Frankrike där en av mina vita favoriter görs på Sauvignon Blanc och Pinot Noir i (bland annat) apellationerna Sancerre och Pouilly Fumé. Men det görs också vin på Cabernet Franc, Chenin blanc och Melon de Bourgogne här.

 

 

Rhône = Kryddiga Syrah och galna Grenache
Ännu ett favvområde för mig eftersom jag gillar druvorna Syrah och Grenache. Speciellt på hösten. Umpfiga kryddiga viner perfekt till viltgrytan. Den mest kända apellationen i Rhône är något som våra föräldrar kanske tillber (och en och annan munk) Châteauneuf-du-Pape. Och i vinutbildningen kommer ett kapitel enkom om denna by, dess historia och kultiga viner. Så känner du för att nörda kan du läsa in dig på alla påvarnas historia genom tiderna här.

Alsace = You always have a Riesling
Alltså vem gillar inte Riesling. Älskar Riesling. Har kanske blivit besatt. Och då får man direkt en längtan efter att resa just hit. Till norra Frankrike och sörpla Gewurztraminer och annat göttigt. Vad som gör det enkelt med Alsace är att druvsorten skrivs ut på etiketten. Vad som gör det mindre enkelt är att det finns 53 apellationer att ha koll på. I varje apellation finns förmodligen ett gäng producenter att ha koll på och så vidare.

 

 

Champagne = världens bästa bubbel
Behöver jag ens ge en kommentar till varför detta område är viktigt. Det är bubblor hallå. The real deal. För att det ska få stå champagne på flaskan ska vinet ha gjorts i regionen enligt en särskild metod som heter den traditionella metoden och har krav på att bubblet ska lagras 15 månader innan det får säljas. Även cava och crémant görs med denna metod, men i andra områden.

Bourgogne = Min favoritdruva alla kategorier, Pinot Noir
Förmodligen det jobbigaste distriktet att lära sig för det finns en herrans massa apellationer. Och här görs några världens mest berömda viner (tillsammans med Bordeaux). Köper du en Bourgogne med rött vin köper du druvan Pinot Noir eller Gamay. Två av mina favoritdruvor! Här görs också en himla massa Chardonnay. De bästa i världen faktiskt.

10