Idag är dagen som kommer varje år, tredje torsdagen i november, och som vanligtvis firas på alla barer och restauranger runtom i världen. Dagen då de första vinerna efter årets skörd i Beaujolais släpps. Fanken vad tråkigt och nördigt kanske du tänker. Eller tänker du, va? detta vet jag inte något om, vad kul, vem vill inte ha ytterligare en anledning till att fira med vin liksom? Eller har du full koll och har redan knatat ner till Systemet för att få tag på några flaskor av de vinbönders skörd som landat i Sverige.

Beaujolais Nouveau heter dagen och betyder det nya vinet – ett fruktigt lättdrucket rödvin på druvan Gamay från området Beaujolais i Bourgogne i Frankrike. Oftast helt naturligt. Det passar perfekt till lätta rätter som vegetariskt, sallader, fisk och kyckling, är fullt av röd frukt som hallon och jordgubb, är ofta lite lätt spritsigt på grund av den metod man gör vinet på. Detta är vin som ska drickas direkt, som juice. Medan det absolut görs andra typer av vin på samma druva från området, som kanske fått ligga på fat innan det säljs som vinerna från byarna Morgon och Fleurie. Men detta kommer direkt från skörd och får snabbjäsa med en speciell metod och därför kan vi dricka det så ungt. Vill du veta lite mer kan du läsa vad Beaujolais Nouveau är här men i år blir det så klart inga vilda fester på gatorna utan kanske i lugnare former. Kanske hemma. Och här är de flaskor som kommit till Systembolaget i år. In och köp och fira din egen skörd ikväll.

Pardon  Beaujolais Nouveau

Bärig, sprallig och full av hallon, blåbär, färska örter, skum  banan (japp det är en vanlig smak som kommer upp i dessa viner men var inte rädd, det passar utmärkt) och viol. Pardon Beaujolais Nr 90670, 89 kr

Beaujolais Nouveau Domaine Jean Foillard

Kultproducenten har gjort vin i Morgon sedan 80-talet och en av de första att börja odla och göra vin naturligt. Det vill säga utan att filtrera, använda köpt jäst och utan bekämpningsmedel. Här köper du vinet.

 

Jean Loron Beaujolais-Village Nouveau Vin Nature 2020

129 kr,

12

 

Ibland kommer jag på ett ämne att skriva om. Något som engagerar mig eller tankar som jag vill dela med mig av. Jag formulerar meningar i duschen, på cykeln, vid matbordet som den copywriter jag är. Sedan försvinner dem. Tankarna, åsikterna, ämnet och meningarna. Så här har det inte alltid varit och nu nu när jag funderar på det så ser jag det som en styrka. En styrka att lära sig släppa saker istället för att låta dem ta plats i min hjärna, tid och oro. Att kunna släppa saker är en superpower som kan vara hur enkel som helst för somliga men så har det inte alltid varit för mig. Och det kanske inte heller kommer vara så alltid. Att förlora något, bli sårad eller må dåligt kanske behöver sin bearbetning och att man vänder och vrider på tankarna. Och att man har vänner som orkar lyssna även när man är där nere i ett hål och behöver älta.

Men allt det andra. De små sakerna i livet som kan bli till stora. Men också roliga tankar, förslag och ideér – sånt som man pratar med en kompis om över cafébordet. De tankarna släpper jag ofta direkt, så fort jag behöver lämna plats åt något annat. Som mitt barn, ett jobb eller annat som behöver fixas i vardagen.

Jag tror faktiskt att det här att släppa tankar och låta dem flyga iväg istället för att ta plats i hjärnan började när jag fick barn. Då fanns inte tiden längre. Det fanns inte heller tid att bry sig så mycket om allt runt omkring. Vad andra gjorde eller inte gjorde. Mycket blev mindre viktigt. Och vad skönt det är . Vad skönt det är att ha något annat att fokusera på än sånt som går att släppa. Allt blir liksom så oväsentligt och litet i jämförelse. Förr kunde små saker bli riktigt stora i mitt arbetsliv. Nu kommer man hem till en person som gör alla de sakerna ofta ganska obetydliga.

Ibland hör jag människor i min närhet lägga så mycket tid och kraft på sånt som bara tar energi. Och som spelar noll roll för en själv Det kan vara små saker som retar upp på vägen till jobbet. Hur något betett sig i affären eller på gymmet eller på stranden.

Jag kan också fascineras och om något märkligt händer, visst är det roligt att dela med sig. Men det är något annat. Det är det här med att låta saker ta upp för mycket tid som inte spelar roll som är bra att kunna släppa. Låt tankarna flyga. Fritt. Så skönt det är att vara fri. För det förstår man ju, att det inte alltid kommer vara så. Det kommer hända nya saker i livet som behöver många tankar.

Vad som kanske också blir lidande är en blogg. Jag retade mig på så mycket förr och kände så mycket och min blogg blev ofta utlopp för alla tankar. Missnöjesblogg framställt på högst humoristiskt. Vilket väl är nyckeln till att ha rätt att vara missnöjd, om det levereras med humor. Allt från orättvisor och jämlikhet till varför toalettrullen sitter så långt bort på handikappstoaletter eller hur jag blivit bemött i en butik som Zara. Medan de tankarna och små irritationerna i vardagen nu ofta flyger iväg. Eller kanske jag pratar om det med en vän. Och tyvärr kommer jag inte alls ihåg det jag tänkte på, på cykelturen hit. Meningarna som redan var formulerade till denna plats för dig att läsa.

Men så kom ju dessa tankar upp exakt när jag satt vid datorn. Och innan de flyger iväg, har jag nu plitat ner dem till ett inlägg. Som förhoppningsvis får dig att släppa en eller två tankar idag. Ibland är det så skönt. Att inte bry sig.

17
Dagens vinsläpp på Systembolaget bjuder på flera riktigt bra vinmakare från klassiska vinregioner. Så den som har en extra slant över till sig själv, eller som kan tänka sig sälja av några plagg Rodebjer kan unna sig en flaska Bordeaux, en klassiker från Piemonte eller ett grymt Riesling i detta släpp. Jag håller på slantarna och tänker, de kommer igen. Dock får man vänta i ett helt år tills nästa skörd är avklarat innan man får möjligheten att hugga en flaska. Det är också lite det som är tjusningen med vin. Det görs bara i den mängd det finns druvor. Och dessa ska sedan räcka till hela världens inköpare. Det gör att exempelvis det kultiga Rieslinget Scharzhof bara finns i 5 exemplar i Malmö. Och de lär vara slut 1 minut efter tio då vinerna släpps. Om jag hade hade jag….  

Tre vita värda viner från vinsläppet

  Scharszhof Riesling Jag ljög i introtexten ovan. Under tiden som jag gjort detta inlägg har jag faktiskt köpt detta online. Egon Müller är en kultförklarad vinmakare i Mosel. Detta visste jag inte innan kl 08.15 idag. Men på skolgården kom en pappa fram och diskuterade dagen släpps. Det är liksom sånt som händer när man gillar vin. Ungefär som att ha hund. Och plötsligt pratar alla hundägare med en. Och 08.20 visste jag alltså detta. BAM ner i inkorgen. Detta är instegsvinet, så jag vågar inte tänka på vad de andra kostar. Jag kommer spara den i 10 år. Kanske. Egon Müller, Scharszlof Riesling, 2019, Mosel, Nr 900000, 459 kr Keller Auslese Mer söta viner i livet säger jag. Och Auslese som betyder sent skördade druvor = mer mogna druvor = mer socker = hejbaberiba vilket smaskens vin. Keller är en klar favoritproducent av Riesling. Vinhuset gör några av Tysklands bästa viner, vinner ständiga priser och denna lilla flaska är prisad därefter. De startade sitt vinmakeri redan på 1700-talet och drivs av familjen, döttrar, ingifta och morföräldrar. Keller Rieslaner, Auslese, 2018, 375 ml, Nr 95096, 268 kr Etienne Sauzet Förra året kunde jag inte låta bli att köpa en flaska biodynamiskt Chardonnay av Etienne Sauzet. Eller inte av honom själv, utan från vinhuset som han en gång startade och som är ett av de omtalade i Bourgogne och har en lång rad fantastiska vinlägen – så kallade Grand Cru. Vilket ger fantastiskt vin. Har man läst vin så blir man lite extra nyfiken på de här historiskt omtalade distrikten och vill ju gärna någon gång prova. Här har vi chansen. Puligny-Monstrachet, 2018, Etienne Sauzet, Nr 95612, 650 kr  

Tre röda rejäla viner från vinsläppet

  Shafer Relentless Namnet etsade sig fast en gång när jag frågade mina läsare på Grapewild vilka som var deras favoritproducenter. Namnet kom upp som en riktigt bra producent från Napa Valley i USA. Vinerna kostar så mycket att jag ännu inte köpt någon flaska. I detta släpp släpps hela tre viner av Shafer men lägsta prisklass 525. Detta röda på druvorna Syrah och Petit Syrah heter Shafer Relentless, druvorna skördades 2016 och flaskan kostar 929:- (Nr 91166) Cavallotto Ett stycka Barolohistoria i din hand och kvällen blir fulländad. Kanske än mer säkert med en producent som Cavallotto Falletto. Sedan 1948 har de gjort viner i staden staden Castiglione Falletto i vindistriktet Barolo. Ett klassiskt familjeföretag där mamma och pappa äger gården och sönerna driver vinmakningen. De kör ett mycket lågt skördeuttag vilket ger hög kvalitet. I detta släpp kommer familjens Dolcetto, ett lättare vin men hög kvalitet.  Cavallotto, Dolcetto d’Alba Vigna, 199:-, Nr 90544 (Senare i november kommer deras Cavallotto Langhe Nebbiolo) Albert Bichot Bilden av hans vinhus som grundades 1831 har svischat förbi på vinutbildningen. Tar man sig upp på en powerpoint vid landets sommelierutbildningar är man garanterat ett kultnamn. Eftersom dessa kunde dyka upp på proven har namnet även hamnat i mitt minne. Och nu dök det upp i ett släpp på Systembolaget. De är en av Bourgognes klassiska vinproducenter och här har vi ett på druvan Pinot Noir (som alla röda med Bourgogne på etiketten) och det klassiska området Pommard. VAD jag skulle vilja sätta smaklökarna i detta kvalle pinot. Albert Bichot, Pommard Clos des Ursulines Domaine du Pavillon (från denna egendom kommer druvorna), 2018, Nr 90508, 589 kr
8
Ibland är det extra värmande med något kylande. Och en helg på spa. Som ger russinhy, dåsighet och lugn. Många spa har söndagspaket, perfekt om man vill undvika den större anstormningen och ha lite ro. På Ystad Saltsjöbad heter det sköna söndag och bjuder in till cornaanpassad spamys (det vill säga de har färre gäster i spaet) en trerätters meny och övernattning.
Vårt rum låg med utsikt över ett höstblåsigt hav. Vågorna lät in i rummet och gjorde kanske att jag somnade extra gott i det new england-inredda rummet med badrockar för två och frukost på sängen om man vill. Det enda jag ångrar att jag inte nyttjade. För rummet var så härligt att jag gärna hade varit här mer, och frukosten är ändå serverad vid bordet nu då buffé inte är tillåtet. Och helt ärligt hur ofta äter man eggs benedict i sängen?   Bakat ägg med tryffel till ett smörigt Chardonnay, langos fluffig salt och fet som en munk med räkor och forellrom, röding med burre blanc och Riesling. Kalv och Barbera.     Sedan länge länge har jag haft biljetter till Monicas Vals på Malmö stadsteater. En fantasifull skildring av Monica Zetterlund, hennes liv och musik. Sen kom Corona. Jag visste inte vad som skulle ske, men det var ordnat så fint, med bara 50 platser i den stora salongen, intimt på avstånd. Det var annorlunda att ställa sig upp och applådera på slutet, en liten grupp. Lite sorgligt och lite fint. Precis som att gå två och två till Bastard, en favorit, i säkra former. Precis som Tegnell sagt. Och jag valde sherry, en Oloroso, till min äppelpaj.     Det var sista helgen med Scandwich pop up på Folkets park. Dessa mackor alltså. Jag tror ordet jag använde var ”helt enastående” när jag än en gång satte min tugga i en av mackorna med grillad grissida, saftig och krispigt svål, med flera sorters kål. Inlagd fänkål, krispig rödkål, grönkål och en emulsion på vitlök eller ramslök. Jag väntar med spänning på att Scandwich ska öppna nytt. Och jag hoppas verkligen de gör så. För hur ska jag klara mig utan att få äta detta ibland. Till dess kan man alltid dricka vin på killarnas vinbar Scandwine på Davidhalls torg i Malmö.   Och så det bästa. Att äta middag hemma. Tända ljus, sätta på en bra spellista, korta upp ett mysigt vin och landa i soffan rak lång efteråt. Jag älskar höstens smaker. Både i vin och mat. Vi lagade en tvårätters middag, en gräddig soppa på skogssvamp och drack ett smörigt chardonnay, Fedora, från Slovenien till. Sen en stekt renfilé med graniterad prué på potatis och jordärtskocka (alltså det var så gott att vi var två som åt fyra portioner), rödvinssås med vanilj och ett Rioja till. En matglad och mysig helg.
11
Det är Halloweenveckor. Jag drar ut på en högtid länge istället för att koncentrera det till en dag. Och jag älskar Halloween. För att det är den högtid på året som jag känner att man får tramsa. Okej, vi dansar runt en gran på julen och runt en stång på midsommar. Men här man kan gå all in på maten, kläderna, festen. Så jag tog fram alla färger från åren då jag storshoppade på Make up store och gick loss med skuggor till en Dia de los muertos-sminkning. Förra året när jag gick på halloweenfest tog denna sminkning cirka tre timmar inklusive genomgång av massa bilder och youtubeklipp. Denna gång sminkade jag mig själv, barn och lyckades gå ut med hunden (japp i full mundering) på 1,5 h. Starkt jobbat säger jag.  

  Kransen har jag köpt på alla barns paradis Vellingeblomman som har en enorm halloweenutställning varje år (i alla fall under normala tider) med fullt av saker att köpa och en läskig utställning. Jag tog även med mig ett litet skelett på festen. Sötare skelett får man leta efter tycker jag själv. Det fick så klart sminkas om flera gånger under storgråt. För att små händer har svårt för att hålla sig borta från ansiktet, en gång för någon studsmatteincident.  
    Något av det roligaste med halloween är ju maten. Inte för att den är så god utan mer för att den är rolig och skapar oändligt med möjligheter till att vara kreativ. Är man en person med obegränsat med tid kan man språra ut fullkomligt. Men några detaljer räcker för att skapa läskigt kul mat. Vi gjorde bland annat mumier med jalapeños för de stora, korv inlindade med smördeg till mumier för de små. Och en mumsig pumpasoppa uppkryddad med limeblad, citrongräs och chili. Vad dricker man till het mat då?  Jo Riesling Spätlese (Spätlese betyder sent skördade druvor) med hög syra och gott om fruktsötma som möter den starka maten. Även fast de rysligt goda cocktailsen stod i fokus för kvällen för oss vuxna lyckades jag inte få med en enda på bild. Det är väl bästa måttet för en härlig fest.  
15

 

Coronakrisen ställer till det. Och får saker och ting att ramla runt. Ibland rakt på plats. I våras stängde den fantastiska restaurangen 108 i Köpenhamn.  Men Kristian Bauman, kocken och kniven bakom, öppnade bara några veckor senare en pop up, Koan x Empirical, i industriområdet Reffen. Köpenhamns kanske coolaste område och matscen just nu där bland annat både världskända Alchemist (som jag besökte för ett år sedan) och Noma som jag skrivit om här ligger, som spartanska och sommarpoppis La Banchina och Street food marknad. Det är som att hoppa av bussen i ingenstans, omgiven av stora plåtbyggnader. Och världens bästa mat. Då menar jag inte slentrianmässigt uttryckt som ”världens bästa köttbullar”. Utan jag menar att bara en bro bort finns några av världens bästa kök. Låt mig ta med er på resan till detta…

 

 

Här ligger även destilleriet Empirical Spirits som satt roliga texter på sin habanerosprit som spridit sig i barer och på hotell världen över. ”Fuck Trump and his stupid wall”. Och till Skånska Weinbergs hotell, som jag vet att både Lina och Sandy varit på i sommar. Och jag skrev om dem för White Guide här. 

Mitt i destilleriet har det alltså öppnat en pop-up-restaurang i tre månader. Fram till årsskiftet serverar Kristian och hans team koreanskinfluerade rätter som möter det nordiska. Det är inte bara ytan som de huserar utan restaurangen är ett samarbete mellan köket och destilleriet och många rätter innehåller destillat eller produkter som Empirical gjort.

 

 

Vita dukar över runda bord står utplacerade med behörigt avstånd, du ska bära mask så fort du rör dig från din plats och takhöjden är enorm. Det är roligt redan innan du börjat din 11 rätters meny ackompanjerat med en vinpaket eller, självfallet med tanke på platsen, en drinkpaket. Och så är det ju det där med att åka över till Köpenhamn och käka. Bara lyxen i det. Nyp mig i armen hur bra det är att bo i Skåne.  Jag börjar för övrigt alltid en lång middag med ett glas champagne.  Här fick vi välja på tre olika och utan att veta ett smack om dessa producenter bad jag om det mest brödiga och fylliga.

 

 

Vinerna är rakt igenom från små producenter som värnar om sitt vinmakeri, ofta naturliga eller biodynamiska. Men med en tydlig ren linje. Precis som maten som har en svag touch av det asiatiska men det nordiFörsta vinet ett Riesling, Kabinett från Baden i Tyskland och producenten Tomislav Markovic. Tillsammans med tre snacks på rå gädda, krabba och mussla.

Rätten till vänster ser möjligen ut som en hög med råkostsallad men oj vilken dröm det var. Blomkål i olika versioner, tillsammans med kastanj och buljong på rökt stör. Alltså himmel så gott det var.

 

Häftigt i serveringen var att istället för att få alla desserter på slutet, kom de som små överraskningar mitt i middagen och bröt av och tog oss vidare på nästa resa. Som att äta flera trerättersmenyer på en kväll. Som detta syrliga härliga päron (ovan) som kom med fänkål och färska kryddor, fläder och mynta. Vilket fungerade suveränt till ett ofiltrerat Muscadet från Loire och druvan Melon de Bourgogne.

 

 

Vidare till Anjou och druvan Chenin Blanc och det är väl märkligt att en druva som jag inte är så förtjust i blir ett av mina favoriter för kvällen. Och det säger så mycket om att man ska fortsätta vara öppensinnad för vips kommer en vinmakare och bevisar dig motsatsen, som Thbaud Boudignon. Fylligt, oljigt, med både petrolium och honung på näsan. Och vad som dök upp på tallriken. En munk med smör. Kanske den godaste jag ätit med gott om sälta och inte så mycket sötma. Som en mumsig brioche. I munkform. Därefter serverades en rätt på stuvade blåmusslor med örter som ramslök och persilja, krusbär, en miso och ett ostskum gjort på Gammel Knas på som matchade perfekt.

 

 

Matchen mellan Cornas – ett rött vin från Rhônedalen gjod på druvan Syrah och anka är klockren. Härligt mycket skogsbär och barr i den här flaskan och härligt mycket smak i de två ankdumpling som fått gosa in sig med grisfett innan de bakades in i degknytena och serverades med en paste på Maitake svamp, vitlök, mörka bär (precis som vinet) och chiliolja. Utan att någonstans dra på hetta.

 

 

Och så detta dessertvin. Eller starkvin snarare. Ratifa de Bourgogne. Så kul att få smaka detta under kvällen. Till en sorbet på mynta med yuzucurd, verbena och en likör från destilleriet på citrahumle. Men avslutet med Barley -glass, rostad pistage, karamell och havtorn my god. Bara den värd en resa över sundet.

 

 

Vi avslutade kvällen med att stanna upp i baren påväg ut och tog en spritprovning där jag föll pladask för ett destillat gjort på destillat av kombucha med smak av Ringblomma. Som olongte. Och vet ni, alla gäster fick en goodiebag med gott och blandat från destilleriet, som hotsauce och drink på burk.

MER SÅNT på restaurang säger jag.

 

13

Det är något så fint att man kan finna nya vänner genom hela livet. Jag tänker att det betyder att det inte tar slut här. Jag kommer möta ännu fler människor i mitt liv. En del kommer ta större plats. En del kommer ta mindre plats. En del kommer ta plats i mitt hjärta, bjuda på skratt, på samtal och på nya erfarenheter. Vad jag längtar efter alla er. De senaste åren har jag mött så många nya människor som kommit in och blivit en del av mitt liv. Det är nästan som att livet är uppdelat i olika steg där vart och ett av dessa bjuder på nya vänner. Och varje ny vän är en ny resa genom sig själv på något sätt.

 

Jag önskar att livet hade lite mer timmar eller lite mer ledig tid så jag fick mer utrymme till alla de människor som tågar in och ut genom livet. Från de första personerna som satt stora spår som var mina bästa vänner från att jag var 1 år till 6 år, Helén och Rasmus, till de som jag lärt känna det senaste året som jag delar så mycket nytt med. Det kan väl sägas att jag är inte så bra på att hålla fast vid gamla relationer, men så verkar de flesta inte vara det. Rasmus har inte heller ringt mig. Men jag hoppas att han minns hur mycket vi betydde för varandra då, och bär med det precis som jag. Och jag har ju hans mamma på Facebook. Hon som gjorde de bästa finska pirogerna med ris, ägg och smält smör och vars trappa med brun heltäckningsmatta jag kräkt ner. Jag är inte heller den som bokat in med gamla gymnasievänner varje månad utan har några få som finns kvar och är nära. Även om jag har Jennies skratt färskt i minnet och Sussies hesa röst.

I helgen var jag bjuden på en två dagars fest med bara tjejer. Helt nya tjejer. De flesta i gänget kanske hade känt varandra i femton, tjugo år. Och vad fint att jag fick komma med som dykt in de senaste åren lite från sidan. Och få in nya historier i mitt liv. Nya kunskaper och tankar. Det är sådana stunder jag känner mig så rik och tacksam för alla människor som släpper in och bjuder upp. Den öppenheten är så fin.     Jag ser mitt vänskapsliv som indelat i olika perioder och sjok. Den lilla perioden i skollivet där minnena är så tydliga även om vi inte umgås mer men ser varandra på Facebook. Gymnasiet gav mig min första förlivetvän som jag fortfarande har med mig, Veronica. Sedan kom studier med nya människor i helt nya sammanhang som nu är några av mina absolut närmsta och kära, Rebecca och Johanna. Jag kom rakt ut i jobblivet, i reklambranschen och plötsligt fylldes mitt liv med ett härligt gäng tjejer som jag samlat på mig mellan anställningar där vi alla har yrket kreatör gemensamt. Cecilia, Lina, Sanna… Och så min träning förstås. Mina år som danslärare på dansskolor i Malmö gav mig nya människor och nu har jag varit instruktör i nästan 20 år och de senaste åren, på min senaste kedja Nordic Wellness har gett mig nya starka vänskapsband som jag är säker på kommer leva med mig långt efter att träningsskorna ligger på hyllan, Lisen, Sofie och Anette. Tänk vad man kan samla på sig fina band.     Precis som mitt nya lilla tjejgäng av sommelierer där vinet förenar oss men samtalen är allt från himmel till jord. Där den yngsta är född på nittiotalet och den äldsta på sjuttiotalet. Och alla skrattar lika högt. Bjuder på samtal och svagheter och styrkor. Och det finns något så vibrerande och starkt i det. Eller när någon tar initiativ och bara frågar om vi ska hitta på något en kväll. Vi som aldrig gjort det förut. Då blir jag bara så himla glad. Och även om jag inte hinner med allt jag skulle vilja så känns det stärkande att ha så många runtomkring som sträcker ut armarna. Tänk, jag är kanske inte så ensam. Och jag har förhoppningsvis många år kvar och många människor att krama. Jag hyllar alla som tagit vägen genom mitt liv. Och våga gå rakt in i någons liv. Fråga, ska vi ta en fika.  
25

Har du hört ordet terroir någon gång? Extra tjusigt blir det om du uttalar det med fransk accent; terroaar. Det är något som hörs mer och mer i den moderna vinvärlden. Magasinet Törst (för övrigt ett riktigt fint svenskt vinmagasin och det enda med en konstnärlig touch på matt papper istället för reklamblaskor i glättat papper) ägnade till och med ett helt nummer åt ämnet.

Vad är terroir? Terroir syftar på en växtplats. Där druvan växt. Och just växtplats är en av flera saker som påverkar upplevelsen av vinet, dess smak, doft och känsla i munnen. De andra sakerna som påverkar ett vin är druvsort och hur man producerat vinet där det finns ett flertal olika metoder som ger olika karaktär. Egentligen finns det olika teorier om vad terroir är, men jag håller det till växtplats och då ingår både klimat och jordmån. När det gäller den sista vet man faktiskt inte om det påverkar karaktären på vinet i form av smak, men det är ändå inte för inte att några av våra bästa champagner kommer från kalkrik jord.

Terroir är i alla fall naturliga förhållanden som påverkar drycken. Hur vindarna blåser, hur vindarna blåser, hur långt upp på ett berg rankorna växer, hur mycket vatten jordmånen innehåller och även tradition och kultur för just det området nerkokat i vitt och rött. Vilka druvor man använder tradtionellt, vilka uppbindningsmetoder, när man skördar och hur man beskär plantorna. Allt kan vara typiskt för en växtplats. Det kan faktiskt också (och är i de flesta fall) reglerat och hamnar under de olika klassificeringssystem för vin som finns i olika länder. Det är då vi kan säga, det smakar Loire eller Cronas, Bourgogne eller Ribera del Duero. Det vill säga vinets geografiska ursprung är det som berättar om dess karaktär, snarare än enbart druvsort vilket man kanske pratar om mer i viner från exempelvis USA. Men i härliga gamla världen, vilket är Europas vinländer främst så är terroir något det pratas allt mer om. Inte minst bland naturliga och biodynamiska viner där man försöker påverka vinet så lite som möjligt. Där naturen ska sätta smak på vinet.

Drick terroir i Sverige En som tagit fasta på växtplatsens signifikans är vinimportören med namnet just Terroir vin. I veckan var de i Malmö med en hel del viner ur sin portfolio, som de radat upp på bardisken på restaurangen Mutantur (som för övrigt har flera av Terroir viner. Jag var på plats om provade mig igenom från Sect i Tyskland och Champagne till vitt och rött från länder som främst Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien. Av ungefär en 25 provade viner stack några ut och lade sig på mitt minne. Tydligt är i alla fall att importören har en röd tråd bland sina viner och jag skulle säga att alla är väldigt tydliga i sin stil och har karaktär utan att för den skull vara stökiga eller knäppa. Bra, balanserade och eleganta viner genomgående som i flera fall gav ett extra litet leende på läpparna.

Terroir vin säljer en del flaskor på Systembolaget och här ser du nästa släpp, och via privatimport förstås.  

VINER FRÅN TERROIR VIN

Wow vilket Riesling Det här är ett Riesling som sätter sig i minnesbalken. Ett Spätlese som är en klassificering och betyder att man skördat druvorna sent och vinet har därmed mer socker. Här i form av massa härlig söt frukt, blommor och honung som integreras som en smäck med den höga syran. Det blir aldrig sliskigt. Bara fruktigt, vaniljigt, härligt. Mumsigt till allt från kanelsnäcka till en het ramensoppa. Ett vin som gör dig lyckligare rakt av. Niedermenniger Herrenberg 2019, från Mosel.

A very special Loirelove Ännu ett vin som är svårt att glömma. Ett utvecklat vitt vin från 2010 på druvan Romorantin från Cour-Cheverny i Loire. En så annorlunda druva och ett så annorlunda vin som fick mig att verkligen vakna upp ur dvala och tänka oj, vilket vin. Sånt här gillar jag. Utvecklade toner av mineraler, honung, petrolium, apelsin och äpple. Medelfylligt och härligt. Om du kommer över detta är det en upplevelse. Alltså Cuvée Renaissance, av Vinmakare, Francois Cazin – Le Petit Chambord

Sörplande Albariño I Galicien växer en av de mest sommartrevliga druvorna du kan få i flaska. Albariño. Druvan och växtplatsen – alltså terroiren, ger ett lätt, friskt vin med gröna äpplen, runda frukter som persika, citrus och mineraler som våt sten. Jag antecknade inget om detta vin på papper, men minns det som härligt och ett av de bättre Albariños jag provat från området Rías Baixas i Spanien. Där klimatet är kallare och regnigare – det kallas även Spaniens gröna hörn. Och vinerna är därefter. Smarriga. Du dricker det lätt som aperitif eller som kvällens första vin till en förrätt på skaldjur eller fisk.

Höstgrytornas mästare Här har ni henne, ett Crozes-Hermitage. Vad i all sin dar är då det? Jo ett område i Rhône-dalen i södra Frankrike där druvan Syrah växer. Här görs härliga kraftiga röda viner med kryddor som matchar hela hösten. Detta vin är djupt av mörka frukter, svart (eller var det vit)peppar, plommon, björnbär, lakrits och något rökigt. Fullt av frukt, men fortfarande friskt och stramt. Ja tack fröken Crozes vi ses igen. Vinmakaren heter Charles et Francois Tardy och vinet heter Domaine des Entrefaux från 2018.

Är ju lite kär i Ribera del Duero Det kom som en chock. När jag förstod att jag gillar viner som är fatade, fyllda av Spansk terroir och vinmakeri. Och när jag fick detta vin i glaset slog det mig igen att jag gillar att det är för mycket av allt. På ett bra sätt. Här har vi fullt av ek i form av vanilj och tobak, doft av dill så typisk för druvan tempranillo och mörka frukter. En aloholbomb på 14,5% men små mjuk att du tar en klunk till. Los Cantos de Torremilanos heter detta från 2017, och producenten FInca Torremilanos.

Lite ålder från Gattinara Druvan Nebbiolo är den tuffaste av dem alla. Den stångar dig, den.. ja och så vidare. Den har helt enkelt så mycket av det som kallas tanniner, det som du kanske kallar strävhet att det kräver rikligt med kött därtill. Men den är så älskad denna druva. Och när den får lite ålder mjuknar tanninerna och du har ett långbottnat vin. Med utvecklade dofter, läder, tobak, ek och så elegant på samma gång. Ett mycket trevligt exemplar av ett Nebbiolo från byn Gattinara i norra Italien och området Pimonte. Vinmakaren heter Petterino och detta är från 2010. Först en himla massa år på fat, sedan på flaska. Walla.

Så här blir du kär i Italien Jag har senaste halvåret (efter en period som frankofil) snöat in på Italien och velat lära känna stilarna. Jag är långt ifrån klar. Det blir man aldrig. Men jag är i alla fall kär. Barbaresco är en vinstil jag inte druckit mycket av. Det är lillasyrran till vinstilen Barolo och båda är gjorda på druvan Nebbiolo i distriktet Piemonte i norra italien. Kraftfullt och elegant – kanske därför vinet är så älskat. Just detta är väldigt balanserat och friskt med hög syra och ett strävt avslut som blandas upp av massor av röd frukt som hallon och körsbär tillsammans med fat. Mums. Producenten är De Forville, året är 2017 och betyget är mycket bra. Vill du blir kär i Italien är det bara att ligga med denna. Sen är du fast.

Lamole Chianti Classico 2017 Ett friskt och härligt Chianti som både har röd juicig frukt och lite pepprigt bett. Servera till en pasta med tomatsås, basilika och en näve parmesan. Den här kommer på Systembolaget i höst!

10

Ny vecka. Nya viner. Här kommer mina tips för månadens första släpp. Utan att ha fått äran att smaka ett smack. Utan går på utbildning, egen smak och tidigare erfarenhet när jag dyker in i Systembolagets lista över flaskorna som står på hyllorna i morgon i begränsad upplaga. Nu går vi in i hösten med en hel del röda grytviner i släppen och så klart klassiskt till hummern. För den som missat att det är hummersäsong. Ja det är ju lätt att missa när inte en jäkel bjuder en på hummermiddag. Men ändå. Här kommer lite viner jag kollat in och har smakligt nog hoppat över de dyraste. Gör det säger liksom sig själv att de är asbra men att jag inte har råd med ett Syrah för 995 kr när hemförsäkringen vill ha pengar av mig samtidigt. Ta med listan till butiken och fira in den nya månaden.

Bibo Runge Riesling Sekt, nr 90034. 199. Ny skörd, ny flaska av detta härliga bubbel från Tyskland. På favoritdruvab Riesling! Ett riktigt kompisbubbel som du korkar upp med vännerna. Riktigt härliga bubblor i munnen.

Här kan du se när jag och min BFF poppar förra årets Bibo Runge.

Vincent Careme Vouvray le Peu Morier, nr 90141. 229 kr. En vouvray-favorit på hyllan. Landet är Frankrike, området är Vouvray, druvan är Chenin Blanc vinet är vitt. Friskt men fruktigt. Mineralogi och övrigt. Gula äpplen möter granny Smith.

Barolo Diego Conterno, nr 92405. 299 kr. Alla älskar Barolo 2020 och speciellt en från 2016. Och jag ÄLSKADE Diego Conternos Barbera så jag tror att detta också blir bra. Nypon, örter, ceder utlovas och du kan sleva i dig tryffel hela hösten lång med denna vid din sida.

Domaine Gérard Courbis Cornas, nr 90238. 399 kr. Åh men jag älskar ju Syrah. Och nu när hösten kommer med viltgryta är det så himla gott. Mörk frukt möter mörka smakprov. Kryddor möter kryddor. Det kan inte gå fel. Elegant och kraftfullt i ett. Ekologiskt.

Chignin Les 1er récoltant, Nr 92953, 228 kr. Ett orange vin från Savoie i Frankrike. Alla är nyfikna på orange och har du inget hemma går du och testar detta. Vinet har fått sin färg efter 20 dagars skalmasseration. Det vill säga att skalen fått jäsa med och gett vinet färg. Och struktur. Detta åtvridet, med smak av pomerans, persika, vinteräpplen och örter.

Yann Chave Crozes Hermitage, nr 95017. 219 kr. Alltså inte en aning. Men Crozes Hermitage kittlar bra i magen. Speciellt en fredag i höst. Köttigt, mörk frukt, björnbär men också hallon och jordgubb, peppar, choklad och viol. Lite fatceder på det och du har ett grymt fransk vin från klassiskt distrikt i Rhône till bra peng.

Böjt Egri Csillag Superior, nr 92586, Ungern Egri 129 kr. Men kul med Ungern! Krusbär, mandarin, pomerans, fläder och lite honung. Säger proffsen. Jag ÄLSKAR krusbär. Taget.

Les Terrasses Álvaro Palacios, nr 92783, Spanien Priorat 319 kr. När det står Priorat då drar du öronen till dig. För då är du i epicentrum av Spansk kvalitet. Detta vill jag prova. Kan du tänka dig att lägga 300 för ett lördagsvindar så har du här ett pingvin i flaskan. Med mörka skogsbär, örter, lakrits björnbär och choklad. Det låter så ljuvligt jädra gott ju!

9

Dags för vinsläpp på Systembolaget. Liva upp hösten med att prova något nytt. Eller köp en favorit. Här är några av mina span i dagens släpp i tillfälligt sortiment. Och för dig som inte är insatt så förklarar jag här vad tillfälligt sortiment är och hur du handlar roligare viner på Systembolaget. Lite orange, lite naturligt, lite klassiskt och lite bubbligt.

 

Tierra de Pumas
Chiles nationaldruva och den första som planterades i landet heter País. Jag föll för den när jag provade en flaska i Köpenhamn och den fick faktiskt bära huvudrollen på min 40-årsdag där den stod för det röda i glaset. Och SÅ många frågade vad det var för vin. País har kanske inget bra rykte, men unga vinbönder som vill skapa vin med terroir, använda ursprungsdruvor och naturliga metoder har fått upp den på kartan igen. Det blir fruktiga eleganta viner. Och idag släpps en på 100% país på Systembolaget. 199 kr (ett annat trevligt vin från chile som släpps är Santa Cruz de Coya)

Caparsino Caparsa
Sangiovese i flaskan, pizza på bordet. Och ett stearinsljus. Mer behöver du inte och denna Chianti Classico som vinstilen heter (sangiovese är druvan) är biodynamiskt och är lagrat i 30 månader. Intressant!

 

 

Shafer – One point five
En riktig dyrkgrip om du kan. Så släpps denna Cabernet Sauvignon från dyrdistriktet Napa Valley i Kalifornien. Koplext rödtjut med mörk frukt och fat för 899:-. Sägs vara värt det. Grattis till dig som sålt av en väska eller Ganni-plagg och kan njuta av denna till helgen. Bjud ingen. Drick den själv. Eller med någon du verkligen tycker om. Jag köper inte så här dyra viner om det inte bubblar, men blir gärna bjuden.

 

Greywacke pinot noir
Är du en Pinot Noir hagga precis som jag? Lätta bäriga viner utan mycket tannin men med örter och elegans. Den här från Nya Zeeland är  en riktig goding. 249:-

 

 

Klinec Gardelin
Ett naturligt orange vin från Slovenien som jag har haft hemma. Och vill du ha orange är detta ett måste att prova. Mumsigt med söt frukt, röda äpplen, torkade aprikoser och apelsin men ändå frisk syra. Vinet görs på Pinot Gris, har haft 5 dagars skalkontakt och jäst på betong. 349:-

 

 

Giacomo Grimaldi 
Barolo, ett trendigt tufft vin på druvan Nebbiolo. Och här har du en flaska från 2016 som lovar komlexitet, kryddor, körsbär och hasselnötter bland annat. Familjen köpte sin gård 1930 och all vinifiering sker i familjen shem i byn Barolo. Värt att prova tänker jag. 299:-

 

Cannonau Le Anfore
Är det  något som kommit stort de senaste åren är det vin som jäst på anfora. Ett öppet kärl som ofta grävs ner i jorden och har sina rötter i Georgien. Det ger oranga oxiderade viner ofta, och här har vi ett rött vin som jäst på samma sätt på druvan Grenache. Jag har inte provat detta än, men har en flaska hemma och är nyfiken. Nu finns möjlighet att köpa det igen.

 

 

Loxarel A Pél Ancestral
Det här är min favoritproducent av Cava på Systembolaget och min go to i alla lägen. De gör den naturlig och komplex. Nu släpper de en Ancestral, det vill säga en pet nat och gjord på en metod där vinet får jäsa en gång i flaskan, som korkas igen så att det uppstår bubblor. Smakerna ska vara utvecklade som torkade aprikoser, rostad bröd och röda äpplen vilket är ovanligt för en pet nat. Så jag är nyfiken! 169:-

13