Jag har precis gjort en Heja Livet takeover på Instagram. Jag hade sett fram emot den väldigt. Kanske fasat den lite. Men mest längtat. Efter att få berätta om min kläduthyrning som jag gått och blivit så stolt över. Och det var kul. Precis så kul som jag tänkte att det skulle bli.

Även om jag med gråten i halsen en gång vände mig mot Hampus och frågade; ”vem sjutton vill höra mig prata om paljetter när världen brinner och en man blir mördad av polis på gatan?”

Heja Livet, som är så fruktansvärt orättvist fördelat.

17

Vi hängde klänningar på linor i växthusets tak. Hade blommor i håret. Matchade klänning med nyplockad lupin. Gjorde diadem av prästkragar. Det är så himla roligt när vi gör sånt här. Ni kommer snart att få se det färdiga resultatet som en del i ett samarbete med Marimekko. Foto: Jenny

20

Den här lilla gubben har för bara någon vecka sedan fått flytta ner från en låda på vinden och tagit plats i en fönsterkarm i skolsalen. Det är lådan han låg i på vinden jag tänkte berätta om.

Jag bodde ju hos min Mamma det sista året hon levde. Våra sovrum hade bara en liten hall mellan sig. Mammas sovrum var säkert inget speciellt egentligen men alla prylar där innebär såhär nu i efterhand på en historia. Det var ett speciellt sovrum för mig. Hon vilade mycket och jag kröp ofta in dit och la mig bredvid henne i sängen. Hon hade fönster åt två håll och den ena fönsterkarmen var full av små saker. Ett armband hon precis tagit av sig, en tallrik med matrester som borde kommit ner i köket, antika böcker, massa färgglada mobilskal till en iPhone 4, en rosa glasvas osv. Till vänster i rummet, där det en gång för hundra år sedan stått ett kök hade hon två hurtsar också fyllda med saker. Inne i hörnet bredvid dörren in till Hedvigs rum hade hon en fåtölj med filt och fin kudde. Mitt emot sängen stod en skänk. På skänken hade hon en Rörstrandskål fylld med vardagliga saker, passfoto, lypsyl, tändstickor, en liten hotelltvål kvar i omslaget, någon ring. Kläder låg det lite överallt och hennes nyckelknippa kunde ligga på skänken eller hurtsen.

Tillbaka till lådan på vinden. När Mamma dog och vi skulle packa ihop hennes rum packade vi ner det nästan som det var. En hel låda fyllde vi med, skål, passfoto, nyckelknippa, lakanen från sängen, en gaffel kom med, ett tangentbord, några kvitton. Den här gubben.

Den lådan öppnade jag nu för någon vecka sedan. Innehållet var så väldigt vardagligt. Det var en resa tillbaka till de sista veckorna vi fick ihop. Som om tiden helt hade stannat och alla minnesbilder kom tillbaka, doften till och med. Alla Mammas saker jag har sparat påminner mig ju om henne men de flesta använder vi varje dag och förknippas så småningom med andra saker. Den här lådan var en tidskapsel. Som skänkte så mycket minnen. Och glädje.

62

Här kommer hela Gottfrids treårsdag fångad i instagramstories. Från tidig morgon till senare kväll än vanligt.

Nästa vecka fyller Beate 1 år.

 

 

29

Kommer ni ihåg när jag berättade om Jennys kurs, kreativ struktur? I fredags fick vi oss en uppföljningskurs med världens vackraste kuliss. Christins sommarparadis i Kattvik. Rena rama idyllen. Vi började med lunch utomhus och gick bordet runt där vi fick berätta om våra företag.

Efter några sköna samtal ute i allt det vackra flyttade vi in. Utspridda i vardagsrummet satt vi med fysiska kalendrar och färgpennor och skapade och planerade. Så mycket roligt vi har framför oss. Allihop. Stina hade bakat en citronpaj som kan vara den godaste vi ätit.

Bara se så snygg Jennys fotokonst gör sig där i torpet. Även om den på Viola är min absoluta favorit i samlingen. Också kallad Flowergirl. Om ni kikade in på Viola, känner ni igen köket?

Efter massa kreativ struktur kom Anton och Algot hem och tände grillen. Vi åt ute i kall sommarluft med fåglar som kvittrade och njöt av vår rosévinspremiär.

Sen satt vi vakna till långt efter läggdags och smuttade ur Christins mormors kristallglas.

Morgonen efter vaknade jag till Antons surdegsbullar och hela familjens härliga sällskap. Visst har ni inte missat Antons alldeles egna inlägg om sin surdeg?

Efter ett roligt dygn åkte jag hem till mitt och mina. Väldigt tacksam över alla spännande människor runt omkring mig som så ofta ställer till med inspirerande träffar och ibland galna upptåg.

33

I nästan tre år har jag väntat på den här dagen. Mina nya fönster. Det kräver sitt firande. Idag när fönsterna är på plats och lyckan är total får ni följa med ett varv i huset, rum för rum. Välkomna till firandet av mina nya fönster från Qvesarum, det serveras bubbel i skolsalen.

Skolsalen

Med festlig dryck firar jag att vart man än vilar ögonen i detta rum så är det numera vackert. Vi har lagt mycket tid på små detaljer och haft detta som ett favoritrum genom renoveringen. Kronjuvelen liksom. Men det är inte förrän nu som det blivit perfekt. Vi inser nu hur mycket fönster egentligen gör för ett hem. För vår skolsal har de gjort hela skillnaden.

Tårtkalas i vackert ljus

Inget firande utan tårta. Såklart ska fönstren få sig en tårta dekorerad med rosenskära och björnbär.

Ballonger i Barnrummet

Kom vi rör oss mot den andra delen av huset och kliver in i barnrummet. Här inne har vi ljusinsläpp från två håll med kyrktornet precis utanför på andra sidan muren. Gottfrid och Beate firar sina nya fönster med ballonger.

Sovrumsfönster med vacker utsikt

Vägg i vägg med barnrummet har vi vårt sovrum. Tänk jag har aldrig riktigt tittat ut genom fönstret i det här rummet och sett körsbärsträdet blomma. Det känns extra lyxigt att ha fått vackra fönster nu lagom till tiden då allt slår ut och är som vackrast. Bakom körsbärsträdet står äppleträdet och blommar och lutar man sig ut genom mina höga, spröjsade fönster så har jag en syrenhäck som vilken dag som helst nu är praktfullt lila. Jag ser ut genom mitt sovrumsfönster med helt nya ögon genom mina nya, underbara fönster.

Innan vårt firandet av fönster är helt över skulle jag vilja ta med er ut på framsidan och visa en sista sak. Qvesarum har inte bara tillverkat fönsterna utan stod även för hela monteringen. Och jag skulle speciellt vilja peka på detaljen ovanför fönsterpartiet, den välvda delen som de så omsorgsfullt klätt in. Vår ytterdörr till höger där är också från Qvesarum men frågan är om inte den förtjänar ett eget blogginlägg. Nu när fönsterresan har nått sitt slut och vi är i mål.

Vill ni läsa mer om fönsterresan, om processen att välja eller se före bilder så har ni hela resan här. Skulle ni vilja kika in i vår skola en gång till så har Qvesarum gjort en fin film om hur det hela gick till, den hittar ni här. Alla bilder i inlägget är tagna av Jenny Brant Grönberg.

46

Så här såg jag ut, i kjol från Birgitte Herskind, kavaj från Baum und Pferdgarten, väska från Lovechild och mina trogna Birkenstock. Jag började på Gamla väster i hjärtat av Malmö.

Jag var på väg mot MJ`s där fotografering skulle pågå hela dagen och jag skulle leverera kläder och accessoarer. Nöp mig lite i armen när jag tänkte på att det här är mitt jobb nu. Att hyra ut kläder.

Efter en kortis på MJ`s köpte jag med mig en kaffe från Noir och begav mig till andra sidan stan och Ab Småland. De har gjort om hela sin fina butik och snälla Bruno som äger den gav mig en rundtur och berättade stolt om allt det fina.

Det egentliga målet var ett hus ifrån, Grandpa Store. Christin och Jenny skulle göra ett mode och inspirationsreportage tillsammans med JWHF och Grandpa. Denna underbara kombination. Och jag skulle få vara med på ett hörn iförd en klänning eller två. Det var en fröjd att kliva in genom dörrarna till butiken. Jag tror jag utbrast flera gånger ”O det är så roligt att göra sånt här med er”!

Vi blev sminkade, höll social distans, provade snygga klänningar, och hela tiden fotade Jenny. Efter lunch skulle vi använda Möllan som kuliss.

Men först lunchdate med Anne på Konsthallen. Anne som jag nästan precis träffat men på nåt sätt känns som jag känt lite längre än så. Vi satt på den soliga bakgården i skuggan under ett träd och åt gott. Det enda som saknades var den goda potatisen på salladsbuffen som såklart inte kan dukas upp i coronatider.

Sen tillbaka och rakt in i möllanmyller och snygga klänningar. Jag fick ha på mig denna skira ganniklänning och posera med en plastback grönsaker. Ni ska få se sen så snyggt det blev.

Vi rörde oss ner mot kaffebaren och jag fick ny klänning på mig.

Det fina var att i takt med att vi rörde oss runt möllan blev vårt lilla gäng fler och fler. Här är Viola, Jennys dotter och Ida från Pow Studio som anslöt under vägens gång. Det mest sociala jag har haft på i alla fall två månader.

Och när vi kom till den fotogeniska rondellen gjorde min kompis Caroline oss sällskap. The more the merrier.

Det togs helt galet snygga bilder i rondellen. Som den här till exempel.

Därefter var festen slut och min fredgsrunda likaså. Bästa typen fredagsrunda.

34

Här i mitt showroom. Som jag saknat det. Men när alla kalas ställs in, bröllop skjuts upp och firanden sker i pyttegrupper då behöver folk inte en extravagant klänning. För så är det ju just nu. Men hon är tålmodig min kläduthyrning. Hon bara väntar på festligare tider. Och sålänge finns hon här för den som behöver något fint. Karin min bloggkompis behövde något fint till en fotografering. Vi träffades upp idag för en provning. Hon kom till ett showroom där kläder hängde på sne, modemagasin låg slängda på golvet och en streamer som ångade för fullt. Jag hängde om och plockade upp nytt. Trots kaoset lyckades vi få ihop ett gäng snygga outfits som kommer göra sig perfekt på bild. Vi ses på fredag igen lilla showroom!

34
  • Just wanna view more of
  • Style

Såhär har det sett ut i Ramsåsaskola nu i två dagar. Blommor som väller över kanten på sina vaser, tårtor snygga men oätliga för fotografering, fika med fotokonst. Jenny har varit här och hjälpt mig fotografera två sociala samarbeten. Det har varit en fest i kreativitet och jag har njutit av varenda sekund. Snart på en blogg nära dig.

23

Hur annorlunda den här våren än är så är pionernas ankomst och rapsens blomning pålitlig och fylld av hopp. Vi saknar vår storfamilj. Vi längtar efter nöje i storstad. Vi vill kramas. Vill inte ställa in kalas. Med en coral charm, precis i övergång från rosa till vaniljvit, i handen på min favoritpojke så blir allt så mycket bättre.

 

 

45