Okej, detta blir mitt sista gästbloggningsinlägg här på Just Wanna Have Fun, och nu ska jag slå in en ENORMT öppen dörr, men är det inte lite fint med vitt ändå? På sommaren? Jag fattar att alla himlar med ögonen nu och ba ÖH JA ALLA VET ATT VITT KAN VARA FINT PÅ SOMMAREN?! Men jag har fan aldrig fattat det förr. Eller rättare sagt, jag har blivit nykär i vitt. Nyupptäckt det! Fantastisk färg. Så då får det räknas som en ny matchning. Helt enkelt. Jag har införskaffat ett flertal plagg i vitt. TILL OCH MED VITA JEANSSHORTS! Det är helt kritvita och underbart fina, men jag har inte använt dom än så det finns ingen bild. Har också en ny vit skjorta (min första nånsin typ!) men den har jag inte heller använt än. De ligger i garderoben och väntar och längtar efter varmare väder. Vitt och värme är ljuvligt.

Men jag bar vitt idag. Faktiskt. Och kände mig tjusig. Enkel. Effortless. På bästa sätt.

 

Vitt plus denim är, igen, en given sommarklassiker, men aldrig tidigare i min värld. Det är så himla fint. Så ursomrigt! Med slarvigt hår, trassligt av havsbad, och början början till lite solfärg på huden. Så såg jag ut idag. Och kände mig som en sommardröm. Jag har tidigare nämnt att känslan är allt. Jag klär mig helt på känsla och när känslan är rätt så känns allt så lätt. Så kul! Tänk vad en liten jeanskjol matchad med en gammal vit blus kan göra för humöret.

Tack för den här tiden! Det var jättekul att gästblogga här! Eller, för att säga som min treåring säger, ”supermegakul!”.

Vill ni se mer av denna person med snurrig stil och noll koll på läget, men med mycket glädje i kläder och som alltid vill åt en lös känsla, så finnes jag på @kobranhuggertill på Instagram! Där finnes, förutom outfits och såndant, även en del kroppspepp och en stor dos naket! Vi ses!

/ Kajsa, eller Kobranhuggertill

11

Jag gillar att variera mig. Omväxling förnöjer. Jag vill använda olika plagg hela tiden. Jag vill använda alla mina plagg (en bra dag, en dålig dag vill jag inte använda något alls, då är alla usla!) (men det var ju inte det detta inlägg skulle handla om). Jag vill byta varje dag. Älskar förändring. Men! När jag tittade igenom min mobil så var det ett plagg som dök upp om och om igen. Och igen!

Nämligen denna kjol! Det är en ganska nyköpt kjol som jag fick till halva priset, även fast den inte var nedsatt egentligen men den var felmärkt (eller ja, rättmärkt, för min del) så de fick stå sitt kast. Tack för det! Den är i alla fall helt underbar. Och matchar till allt! Det är det bästa med leopardmönster (eller djurmönster överlag), det matchar typ allt. Otroligt lätt att bära. Och man känner sig alltid snygg.

Jag är ett stort fan av kjolar, och har alltid varit. De har varierat i längd genom åren. I högstadiet var det knälångt som var grejen. I gymnasiet såg man fan inte vad som var bredden och vad som var höjden på kjolen pga så korta. I dag är de oftast lite längre, en klassisk vadlängd är ju urtjusigt. Även om en kortare kjol alltid har en plats i mitt hjärta.

Den här kjolen, som alltså tydligen är mitt mest använda plagg utan att jag ens märkt det, är ganska fantastisk. I sommar ska jag bära den utan strumpbyxor med bleka sommarben. Jag längtar! Tror den kommer vara fantastisk över en bikini. Eller att ta på mig på kvällen, när middag ska ätas. När jag har duschat och skrubbat sanden av kroppen. I skymningen. Precis innan kvällsbadet. Då kommer denna kjol verkligen leva upp. Leva ut! Den här kjolen är ett sånt plagg som gör en outfit så mycket roligare. Om jag inte riktigt vet hur jag vill klä mig är den ett säkert kort. Fin till t-shirt eller randigt eller stickat. Rosa, gult, vitt, svart, blått. Matcha leo med leo, varför inte? Det blir bra!

 

/ Kajsa, eller Kobranhuggertill

11

En outfit som alltid alltid gör mig glad, är en go jäkla simkostym. Badkläder! Jag älskar’t. Kanske för att jag älskar att bada så himla mycket. Men en snygg bikini eller baddräkt som en verkligen gillar och trivs i, finns det nåt bättre på sommaren?

Badklädesinspo kommer här:

Jag blir så himla, himla glad av trevliga badkläder! Helst badar jag dock ändå naken, men det är ju inte helt tillåtet på stränder med folk överallt. Då får härliga badkläder duga.

I många år använde jag endast svarta badkläder, pga ser ”smickrande ut”. Fy jäklar vilket tragiskt badliv. Att gå runt och vilja se ”fin” ut för någon annan. ALDRIG MER. Jag är inte på stranden för någon annans skull. Inte där för att ”visa upp” mig. Jag är där för min skull. För att ha kul. För att bada och simma och njuta i solen. Säkert fika lite också. Äta minst en glass! Och då vill jag bära bekväma strandkläder som jag kan göra allt det i. Badkläder jag trivs i. Som passar det jag vill göra och hur jag vill se ut. Det är det enda viktiga. Jag är inte skyldig någon snygghet. Att vara snygg är inte priset jag måste betala för att få vistas på stranden. Jag får vara där och se ut exakt hur jag vill (ja, kanske inte helt spritt språngande naken då) (fast det finns stränder för det med!). Jag är i min fulla rätt att existera på stranden, i badkläder, halvnaken, och se ut precis som jag gör. Så här härligt naturlig. Med gråblek hy, celluliter, hudbristningar, håriga ben och full buske i bikinilinjen. Eller vad det nu skulle vara. Det får finnas. En vanlig kropp får finnas på stranden. Alla kroppar får.

Vill man se ÄNNU tjusigare ut på stranden (eller klipporna eller bryggan!) så är ett härligt sjok mitt absolut bästa.

Att svepa in sig i ett vackert stycke tyg gör vem som helst glad. Jag lovar!

Slut på badkläderrapportering!

Kajsa, eller Kobranhuggertill

14

En stark klänning är nästan en hel outfit i sig. Liksom det är allt en behöver. Denna klänning är en av mina favoriter, men jag har nog bara använt den en gång. På ett bröllop (är det någon gång en riktigt bra klänning ska användas, så är det väl på ett bröllop?).  Obs, att bröllopet var 2010 och att bilderna således är därifrån. En riktig bloggare hade letat fram klänningen och tagit på sig den och jämfört hur den ser ur nu, men jag är ju inte en van bloggare, jag är ju bara en gästis, så det blir endast bilder från 2010. Lev med det!

Här kommer klänningen i alla fall:

Den är alltså en prima 90-talsmaräng med blommönster i alla världens färger på ceriserosa botten. Med axelvaddar och rejäl volang i kjolen. Som det ska vara! Den är lite extra allt och ännu bättre/värre i verkligheten. Jag hittade en bild på alla bröllopsgästerna på Facebook, och alla andra damer bar ljust, vitt, beige eller grått. Lite ljusa blommor, på sin höjd. Jag stod ut på gruppbilden, så att säga. Men vad gör det? Det kan vara ganska najs att stå ut. Alla tillfällen blir ju lite trevligare om en faktiskt klär sig exakt som en trivs bäst. Alltså, nog ska en följa klädkoder osv, det handlar ju om rent hygglighet mot värden, men sen KÖR PÅ inom de ramarna! Det blir roligare då! Ös! Var lite extra allt ibland. Och särskilt sommaren som är i antågande är ju en ypperlig tid att bara köra på!

När jag skriver att det är en nittiotalsblåsa, då fattar ni ju att den inte är nyköpt. Men den är inte heller ett second hand-fynd. Det är faktiskt min mammas gamla klänning. Som hon bar på ett bröllop! In fact var det samma man som gifte sig! Min mamma bar den på hans första bröllop på 90-talet och jag bar den på hans andra 2010. Jag funderade en stund om det var ofint att återanvända en klänning som kanske på nåt sätt representerade mannens tidigare äktenskap, men tydligen så bestämde jag mig för att skita i det. Bra bestämt ändå! Tror icke att någon, varken brudgummen eller någon annan gäst, mindes klänningen från första gången. Förutom jag då! Kände mig allt lite lurig.

 

/Kajsa, eller Kobranhuggertill

5

Jag är den okrönta drottningen av felköp. Tyvärr. Det är inget att skryta om, för det slösar både på mina pengar och på vår gemensamma planet. Det är onödigt. Jag vet ju det! Men ändå. Jag fortsätter. Felköp efter felköp. Till stor del vad jag ju vad detta beror på. Jag köper allt med hjärta och inget med hjärna. Jag VILL HA. Känner så starkt kring någon jag sett, eller en känsla jag vill åt. Jag kanske sett en tv-serie och vill känna mig som huvudrollen och BEHÖVER därför en ljus, vadlång kjol (nej, Kajsa, det behöver du inte!). Eller så har jag lyssnat på Håkan Hellström och tittat på syrenbusken utanför mitt kök och drömt mig bort till ungdomsår och utehäng och folköl och stulna cigaretter och då MÅSTE jag faktiskt ha en jeansjacka (nej, det måste jag inte!). Ni fattar!

Och drömmarna, hjärtat, vinner alltid (nästan! helt orimlig är jag inte) Lägg till att jag även är en sucker för rea och billigt, så förstår ni att det blir många felköp. Många köp som känns helt rätt just precis då, visserligen, men som inte är rätt i längden. Jag använder helt enkelt inte plaggen nog. Eller alls. Ofta handlar det om material. Att jag köper svettig polyester, fast jag lovat mig själv att inte göra det. För sådana plagg slutar nästan alltid med att bli garderobsvärmare. Jag bär dom inte, för de är helt enkelt obekväma. Osköna. Och så kan man ju inte ha det. Gå runt och vara alldeles obekväm. Nej, det vill jag då rakt inte. Men! Istället för att rafsa runt i alla mina felköp, så tänkte jag att vi kunde titta på ett plagg som tekniskt sett borde vara ett felköp, det tangerar till ett felköp, men har faktiskt hamnat i rättköpshögen.

Det är då denna lilla leopardblus! Jag köpte den på supersommarrea, 70% på reapriset typ. Jag var höggravid och det var smällvarmt. Blusen är först och främst i en udda färg, som jag aldrig använder. Rejält jävla kleinblå. Inte min färg alls. Vidare är blusen en omlottblus. Ett plagg jag aldrig nånsin använder. Omlott kan vara superfint på andra, men inget jag brukar välja (förrän nu då, tydligen). Men jag var ju höggravid och tankar som ”den passar magen” samt ”kommer vara jättebra att amma i” fladdrade runt i mitt huvud när jag hittade den. Blusen har även, om en ska vara ärlig, jävligt konstiga ärmar? Som en halv trumpetärm. Den är liksom skitkonstig, men jag älskar den!

Exakt varje gång jag använder den tänker jag dessa tankar, och jag kan bara bära den på dagar då det liksom känns rätt. En avig dag så är den verkligen ett felköp och jag känner mig helt off i den, men en dag då jag känner för en heludda, leopardmönstrad omlottblus i superblått så är den 10/10.

Bonusbild på supergravid i stark blus:

 

/Kajsa, eller Kobranhuggertill

12

Hej!

Nu är det min tur att ta över gästbloggningen här! Jag är otroligt nervös att ta över efter eminenta Stilkontot, men men, det blir nog bra (hoppas!). Jag är även taggad (övertaggad?) på själva bloggandet. Så himla kul att få blogga igen, ett kort tag. Jag hade (har?) nämligen själv en liten blogg, som finns kvar på internet men inte är aktiv längre. Jag skrev massvis om massvis från 2010 till ca 2017. På bloggen finns en kategori som heter Kläder och sånt, som man såklart får kolla in om man är intresserad, men det är varierande kvalitet på inläggen och jag kan definitivt inte påstå att jag har samma stil som 2010. Har även kört en Klädutmaning för många år sen, som finns på bloggen.

I alla fall! Vem är jag då? Hallå, så kass presentation som aldrig kommer till saken. Jag heter Kajsa och instagrammar under namnet Kobranhuggertill. (På bilden ovan klädd i min skönaste typ av plagg, det vill säga morgonrock!) På Instagram skriver jag om det som kallas kroppspositivitet, feminism, föräldraskap. Typ. Och kläder och stil! Ibland i alla fall. Eller, jag är en person som är ständigt stilförvirrad, men älskar kläder och färger och form. Jag har alltid älskat kläder. Jag älskar alla mina plagg och vad de gjort för mig. Jag gillar konceptet dagens outfit och i Instagrams story-funktion så visar jag ofta vad jag har på mig. Och sjukt nog så verkar folk gilla det? Jag får massvis av meddelanden om mina kläder och att folk tycker min stil är härlig och glad. Och det är ju kul! För just ordet “kul” är väl grejen. Jag tycker kläder och stil är så himla kul! Det gör mig glad i lillhjärtat.

Jag är i alla fall en tvåbarnsmamma, som för tillfället är föräldraledig, men annars en ganska nyutexaminerad sjuksköterska. Jag gillar nagellack och lider av att inte få ha på mig det på jobbet. Sliter ganska lite på kläderna med tanke på nämnda jobb, jag har ju arbetskläder dagarna i ända. Fast inte just nu då! Att vara föräldraledig är mycket härligt rent stilmässigt, kan jag tycka. Jag vet att många tappar stilen i och med barn och föräldraledighet men jag har hittat den, så att säga. Jag kan ju klä mig exakt hur härligt jag vill! Dagarna i ända. Ledigt och festligt och avslappnat och uppklätt, varje dag. Exakt som jag vill. Det är fint det.

Jaha, har jag babblat på länge nog om annat nu? Ska vi komma till En Outfit Som Är Jag?

Och då blir ju det tråkiga svaret: jag vet inte riktigt vad som är jag. Men jag har under årens gång fattat att jag inte är stilren. Jag kan inte ta på mig nåt beige eller nåt grått eller nåt enkelt eller nåt med nån snygg skärning i dyrt material och se snygg ut. Jag får aldrig sånt att funka. Jag ser aldrig sval ut. Drömmen är typ Wilma i Skärgårdsdoktorn korsad med Tjorven på Saltkråkan (undrar vad det säger om mig att bägge de två är barn?) MEN JAG FÅR ALDRIG TILL DET. (Drömmer jag kanske bara om skärgårdsliv?) Nä, men jag gillar verkligen tanken på grovstickade tröjor, snickarbyxor, havsrufsigt hår och inget smink, men som sagt, det funkar inte för mig. Så jag landar i tvärtom. Jag landar i färg och mönster och plagg som gör mig glad. All in med känsla och noll med hjärna. Noll koll på vad som är “snyggt”. Jag klär mig i det som jag blir glad av. Och det kan variera från dag till dag. Dagsformen är det viktiga (vilket gör det skitsvårt att till exempel packa för en resa!). Jag har med tiden förstått att jag måste gilla grönt och rosa, för jag väljer ofta plagg i de färgerna. Jag gillar kjolar och klänningar. Jag gillar höga midjor. Jag gillar sjok (you gotta love a good sjok!). Jag gillar randigt och leopardmönstrat. Och blommigt (fast det måste vara rätt sorts blommigt!) Jag gillar plagg som bara kommer till mig, som jag inte ens visste att jag letade efter. Som den gröna blusen på bilden ovanför. När jag såg den visste jag att jag bara var tvungen att ha den. Det var ett spontant köp (det är lite av min grej!) och jag fullkomligt älskar den. Och den passar ypperligt till alla mina kjolar (och de flesta byxor). Den gör mig alltid glad. Det är nåt med den där gröna färgen. Jag älskar att bära den där blusen till en vadlång kjol i samma nyans. Ljuvligt. Somrigt! 

En outfit som är Jag är en outfit som passar min känslomässiga dagsform, men som nästan alltid är lite färgglad och lite mönstrad. Jag måste känna mig mentalt bekväm i plagget, annars faller allt (japp, jag är en sån som kan byta kläder tre gånger per dag).
Det ska bli superkul att gästblogga här ett tag! Hoppas ni tycker samma och hänger med!

/Kajsa, eller Kobranhuggertill

20

Avslutar mitt gästbloggande här på justwannahavefun med en outfit som gör mig glad! En älskar väl ett set ändå? Det är så himla enkelt att klä sig, bara att hänga på och en vet att det funkar ihop. Slet en hel del på det här förra sommaren och ser fram emot att slita på det ytterligare i år. Och bära såhär, färgmatchat med grön t-shirt, min gröna Karla och nya tofflorna från Rodebjer. Setet är från Anna Glover x H&M förra året.

 

 

 

 

 

Tack för de här två veckorna! Vill ni fortsätta följa mig så gör ni det här: Stilkontot_

Och glöm inte att om du köper en säker förlossning hos Läkarmissionen för 150kr och skriver en kommentar på mitt senaste inlägg så är du med i utlottningen av otroliga priser. Bara gör det! Tävlingen pågår till söndag kl 12.00. PUSS!

 

 

 

 

5
  • Just wanna view more of
  • Style

Den här skjortklänningen köpte jag i vintras (från Lindex). Den är näst intill perfekt i modellen, jag älskar mönstret, färgerna och jag har använt den massor. Som omlottklänning, över, byxor, öppen, som kjol osv osv. Ändå känns den som ett felköp? Varför?

 

Jo! För den är i POLYESTER! Och jag avskyr polyester! Det är dåligt för miljön och det är inte skönt att ha på sig. Polyester andas inte så att all fukt stannar kvar på kroppen. Så först blir du varm och sen kall. Jag har egentligen lovat mig själv att helt undvika polyester och andra konstmaterial, så därför är detta ett felköp för mig. Men nu har jag den, så den kommer att användas och jag undviker tvätt i största möjliga mån (polyester släpper ut microplaster i vattnet vid tvätt…). Men ja, snygg är den, hehe.

 

 

Förresten! Just nu har jag en utlottning på mitt insta-konto: Stilkontot_. Du som köper en säker förlossning hos Läkarmissionen är med och kan vinna finfina priser! Så surfa vidare in dit nu tycker jag! PUSS!

 

11
  • Just wanna view more of
  • Style

För ungefär två och ett halvt år sedan såg jag en fantastisk Rodebjer-blus. Prislappen var nästan 3000kr men jag kunde inte låta bli att prova ändå. Och den var (såklart) fantastisk och det finaste jag någonsin haft på mig. Och gjord i silke. Bara en sån sak. Men 3000kr är ju vansinne så hängde snällt tillbaka, men kunde inte riktigt släppa den där blusen.

Hoppades på rean. Men, så sålde den slut innan rean ens börjat. Typiskt, men inte mycket att göra åt. Bevakade second hand-marknaden och sajter som köper upp lager (typ Campadre).

Månaderna gick, och jag tror kanske ett halvår efter jag provat blusen, så dök den upp på en av de där sajterna. Och på riktigt bra rea (tror det var 50% om jag minns rätt), dock i fel storlek… Men modellen är sådan att jag tänkte att det säkert funkar ändå. Och det gjorde den!

Egentligen var den lite för dyr (trots den otroliga rabatten), men så här i efterhand är jag så glad att jag slog till. För oj så mycket jag använt den här blusen!

Modellen heter Tennessee Silk och jag har köpt och provat flera Tennesse-modeller efter den här men ingen slår den här i silke. Tyvärr görs de nu i polyester eller viskos, visserligen till ett billigare pris då.

Förresten, vad har ni för gräns när det kommer till vad ett plagg får kosta? Min smärtgräns går vid 1000-lappen för ett plagg. Skor, väskor och smycken som snabbare får ett lägre PPA (i alla fall i min garderob) får kosta lite mer, men inte mer än 2000kr. Tycker vi borde prata pengar oftare förresten! Har ni t ex sett prislapparna på senaste kollektionen från Rodebjer? 3500kr för en bomullsklänning! Men å andra sidan. Ska vi prata hållbarhet kanske det ÄR rimligt? Och att vi köper ETT plagg per säsong ungefär? Berätta gärna hur ni tänker!

Puss!

/Marie

Ps. Avslutar med en bild på en favoritperson i samma blus: KAKAN!

 

17
  • Just wanna view more of
  • Style

När jag såg den här rubriken så tänkte jag direkt på mina svarta Oki-jeans från Monki som jag använder så mycket, sliter ut och får köpa nya. Eller min grå begagnade t-shirt från Whyred. Eller nåt annat basplagg.

Meeen… så tråkigt för er att läsa om ju!  (Eller…? Annars får jag be att återkomma, hehe.) Så istället blir det här ett inlägg om mitt (typ) mest använda plagg. 

     

Nämligen den här svart/vita plisserade vadlånga kjolen! Kjolen köptes på H&M i somras, just när vi hade påbörjat vår roadtrip ner till Kroatien. Första stoppet var hos vänner i Ängelholm, som bor GRANNAR med ett h&m. En kunde bokstavligen ta hissen ner och gå in i dörren bredvid så var en inne. Livsfarligt. Så jag kunde ju inte låta bli att gå in där en sväng, och där hängde den, ett alldeles ensamt ex kvar på rean.

Köpte den med tanken att den kunde vara bra att ha med på resan och sen använda under resten av sommaren. Kjolen är gjord i 100% polyester, så den är lätt att ha med på resa. Skrynklar inte, lätt att tvätta, torkar fort, tar liten plats, är tåligt osv. (Även om det verkligen inte är något drömmaterial på alla andra aspekter.)

Men den här kjolen har kommit att bli en av mina stora favoriter i garderoben, som dessutom fungerar lika bra året runt. På sommaren med t-shirt och sandaler givetvis, men bäst tycker jag nog om att bära den med min grå sweatshirt med applikationer, boots och skinnjacka. Helt klart en favoritoutfit detta!

En annan favorit är med tröja och kängor.

 

 

Vilket är ert mest använda plagg?

PUSS! /Marie

12
  • Just wanna view more of
  • Style