Ler inte på bilden men jag lovar att jag är alldeles överlycklig inombords över att jag bär denna outfit. En look som prickar in alla element som en älskar måste ju vara den ultimata nyckel till outfit-glädje! Att jag älskar denna kavaj har jag ju pratat om en del (läs om den i mitt förra inlägg om du snoozat). Sen har vi mitt gröna lurexset… hur lång tid har jag?

Låt oss sätta den först i en kontext. Vi modenördar älskar sånt. Ni vet hur det är med märkeskopior ibland så älskar man att de hände och ibland så önskar man att Copy Paste funktionen aldrig hade existerat. Tror att Gucci kanske önskat det senare. Men å andra sidan när de kopierade Dapper Dan var ju inte heller så schysst och vice versa när han inspirerades av Gucci back in the days (allt verkar nu iaf löst och de är nu BFF’s).

I mitt gröna lurexsets fall så var det givet att det var under det Italienska lyxvarumärkets retro-sport influenser från AW17 kollektion som inspirerade någon på H&M Trend. Och ja visst pratade vi ändå om kopior? Då ska jag nämna att  Gucci både i sin styling och kampanj till kollektionen använde 1960-talets Northern Soul rörelse som inspiration (väldigt fin kampanj och peppig video). Så ingen är unik men alla är genier!

Köpte mitt genialiska lurex ”original” från H&M Trend hösten 2017. Sen har detta set hängt med på spelningar,  vänners födelsedagskalas, på jobbet, under första halva på min graviditet (byxan är superhög så den passade på min preggokula perfekt) osv. Känner mig alltid supersnygg i setet. Jag har givetvis delat upp den och burit delarna separat – det är ju det ett set är till för att bäras i sin helhet och brytas upp och matchas med annat. Men den här kombinationen är en klar favorit. Jag älskar hur kavajens strikta approach men med retro-känsla matchas med retro-sportiga lurexdressen. Man vet inte riktigt om jag ska på disco, gymma eller på husvagnssemester – kan tänka mig göra alla tre i denna outfit.

Accessoarerna får mer än gärna understryka det kitchiga i denna look. Stora sammetsrosetter på mina mules och pärlhalsbanden med det stora guld-hänget gör jobbet tycker jag.

 

Med denna outfit gör jag mitt sista inlägg som gästbloggare här. Har haft sjukt kul under dessa två veckor och megatack till alla ni som läst och peppat! Vi ses på min insta, kanske på klubben, på TV och definitivt på nästa #jwhfstylechallange

Njuuut av sommaren. Det ska jag göra! XoXo, @monikakichau

PS. Är du peppad på att blogga här på Style Challange bloggen? Maila till JWHFstylechallenge@justwannahavefun.se Och läs mer om JWHF Style Challange bloggen här DS.

11

Garderobsräddare är många ggr de kläder som räddat mig ur klädkris och funkat vid många olika tillfällen. För mig är sådana plagg även något jag tänker att jag räddar om t.ex. en brand skulle inträffa hemma och efter att hela min familj är i säkerhet och det finns tid att rädda några saker så skulle garderobsräddarna få följa med. En slags payback, typ ni har räddat mig från klädkris och jag ska rädda er från att brinna upp. Tänker ej redovisa alla mina garderobsräddare i inlägget men mitt senaste i denna kategori. Det är ett plagg som jag älskar och som boostar mig varje gång jag har på mig det. För för mig är just den där boost-känslan så viktig att känna särskilt när vi snackar garderobsräddare.

Välkomnade denna rutiga kavaj in i min garderob efter jag hade fyndat den på PMU-loppis. Det är en herrkavaj och på mig blir den oversize – en siluett som jag gillar starkt. Sen det absolut främsta till att jag blev helt förälskad i den är det blårutiga mönstret. Som ni ser gör den magi med färgstark T-shirt och mina stentvättade momjeans (se nedan). Kavajen är både en kontrast mot min tishy och matchar snyggt med favoritjeansen. Gillar även att det också lyser upp något färgstarkt i den annars från topp till tå ton-i-ton looken. Bar detta i torsdags och kände mig riktigt snygg!

(Kavaj köpt second hand, t-shirt Weekday, jeans Gina Tricot, skor Zara, M-hänge Céline, pärlhalsband loppisfynd)

Hade även med mig kavajen på semesterresan vi gjorde i våras. OMG vad jag kände mig fin i den under hela veckan.

(Klänning H&M, skor Zara, skärp Asos, halsband hemmabygge av trasiga smycken)

Mixa mönster är ett vågat och stökigt vägval – me like! Här harmoniserar färgerna, det är det som gör att mönsterkrockarna funkar. Drakfrukts halsbandet och smala ormskärpet runt midjan vad gör de här då? Svaret är att jag kan inte leva utan accessoarer – det är högst personligt – och det kan inte den här looken göra heller.

Men låt oss komma tillbaka till ämnet garderobsräddaren (för jag behöver väl knappast nämna att babyblått och pastellrosa mår finfint ihop och om ni någonsin tvekat ser ni bildbevis nedan)…

(klänning &Other Stories, örhänge H&M, sjalen i håret som sticker fram är vintage, armband i plexi skapat av min vän och konstnär Linnea Therese Dimitrou )

Säg att man t.ex. hamnar på en resortbuffé och man måste smaka på exakt allt. Vilket leder till att man behöver kanske knäppa upp den här rosa klänningen en aning mitt i middagen pga börjar strama över midjan (ja ni som vet ni vet). Kavajen i fråga är definitivt en garderobsräddare och kanske även värdighetsräddare när den täckt över en uppknäppt midja i ryggen. Tack du älskade blårutiga kavaj! /@monikakichau

11

Det är onsdag som så fint sammanfaller med WCW (Woman Crush Wednesday) och jag kan ju då inte låta bli att blogga på temat En Stilförebild och hylla Kvinnor. Stilförebilderna är så många, jag kan tyvärr inte välja en – jag skulle känna mig halv!  Finns så många grymma, snygga, coola kvinnor därute och alla de är som pusselbitar för min inre stilbild. Hade jag bloggat varje onsdag här hade jag gjort en följetong av detta. Men det får bli flera onsdagar i ett inlägg och här kommer några förebilder (utan inbördes ordning) som på ett eller annat sätt beundrat eller inspirerat mig, vissa driver mig t.o.m. till tårar när jag hör deras livshistoria.

Woman Crush nr.1 Anjelica Huston

Alltså denna bild. Visst vi kan tacka fotografen Annie Leibowitz för bilden. Men det är faktiskt Anjelica som äger Power-posen med stort P. Jag vet inte hur många gånger jag återvänt till denna bild i mitt huvud och via google. Och så byxor instoppade i stövlar, finns inget som jag tycker är så snyggt som denna kombo. This. girl. can. pose. Så är de bara.

Varsågoda! Lite fler av Anjelica bilder som lever i mitt huvve.

 

Woman Crush nr 2 Grace Jones

Upptäckte henne i filmen Boomerang (1992) där hon spelade Strange. Älskade henne i filmen för hon var fullkomligt galen på ett härligt sätt i den. Sen upptäckte jag hennes musik. Ja, ibland blir det bakvänt. Vill du nörda ner dig i Grace Jones fenomenala liv som still going strong kolla in dokumentären ”Bloodlight and Bami” från 2017. Så sjukt bra! Börjar ni märka en röd tråd här? Nu tänker ni att alla mina hittills redovisade crushes röker på bild. Det stämmer. Partade på Studio 54? Absolut. Är Amazonkvinnor? OMG YES!

 

Woman Crush nr 3 Neneh Cherry

Alltså Neneh <3 Alltså jag har spelat Buffalo Stance så många ggr när jag spelat på klubb att jag nu har förbjudit mig själv att spela den. Alltså typ i några månader. Sen ska jag fortsätta. Älskar cykelbyxor och det var bilderna på Neneh som fick mig att älska detta plagg. Denna kvinna har gjort allt och förtjänar större modeikon status än hon har idag. Bildgoogla henne och du kommer upptäcka att hennes ikoniska looks som fortfarande känns aktuella kan spåras way back till 80-talet och framåt. Och sen tänker du på en kvinnlig artist som har en cool stil och du kommer ba: Nej men vänta nu, äre Neneh eller är det Rihanna? Känns som att rätt många tagit inspo från Neneh och hon var först med många looks.

 

Woman Crush nr 4 Nina Simone

Varje gång jag hör eller läser om Nina så gråter jag. Sist jag grät var när jag hörde P3 Historia. Men vad har det med stil att göra? Jo ska jag berätta. Ninas sätt att ta sig an livet, musiken, våga och aldrig stå med mössan i handen genomsyrade även hennes stil – hon var en rebell och fighter rakt igenom. Hon körde sitt eget race! Hennes accessoar och hair game var stark och alltid så välmatchade med hennes outfits. Kolla t.ex. pärlorna hon hade i ansiktet. Här gör jag *hjärtögon emoji* fast IRL.

Alla bilder i detta inlägg är från Pintrest! Vi hörs snart igen. /@monikakichau

PS. Aldrig hört talas om Women Crush Wednesday? Kolla in t.ex. #womancrushwednesday på Instagram

7

En outfit jag minns är från början faktiskt inte min egen, den är min mammas och har i princip format all min förkärlek för set. Så pass mycket att jag tänkte redan som barn ”när jag blir stor ska jag bära set för det är så snyggt”. Så låt oss ta det från början och välkommen till min nostalgitripp.

Jag har alltid mints att min mormor och mamma stickade detta set tillsammans (mormor bodde med oss). Jag har en tydlig bild av hur det fanns en ljusare förlaga i sömnadstidningen Burda, den var på omslaget och det pratades en hel del hemma om hur snyggt detta set var. Jag har även ett minne av hur min mormor förbereder det petroleumfärgade garnet, förtvättar det m.m. Sen det här med minne från när man är 6-7 år alltså. Jag var helt övertygad om att min mormor stickade hela setet på sin stickmaskin (hon satt väldigt mycket vid maskinen) men när jag tittade närmare på det petroliumfärrgade setet så märkte jag att mitt minne inte riktigt stämde med verkligheten, det såg ju faktiskt ut att vara stickat på stickor. Så jag ringde min mamma innan jag skrev inlägget för att höra om hur det egentligen låg till. Creddade tydligen helt fel person under en massa år i mitt huvud. Min mamma har stickat hela setet själv, ingen stickmaskin var inblandad i varken kjol eller överdel. Mamma sydde även ihop alla färdiga delarna och broderade de vita pärlorna på blommorna. 

Jag minns hur min mamma stolt bar detta set och hur hennes vänninor häpnade över hur snygg hon var i sitt set från Burda.  Till kontexten hör att allt detta utspelar sig i Sovjet där jag är född 1982 och bodde till 1991 (med undantag när mina föräldrar och jag bodde i Tanzania i 1,5 när jag var toddler). Burda fanns i limiterad upplaga och var eftertraktad bland mode- och sömnadsintresserade i Sovjet för innehållet var västproducerat. Och så klart så innebar det att detta set även bar på ett slags statusstoff från väst som var himla habägerligt i det från övriga världen stängda Sovjet. 

Så blev jag vuxen och jag minns det så väl när jag köpte mitt första set. Det kom från Rodebjer och bestod av en svart tröja och tillhörande tight kjol. Och jag kände mig som min mor. Så där cool, ståtlig och snygg som hon var i sitt set.  

Jag var under en lång tid övertygad om att setet min mamma en gång bar inte fanns längre. Vi hade flyttat 1991 till Sverige och mestadels av grejerna vi ägde i mitt barndomshem hade antingen hittat nya ägare eller blivit slängda.  En dag satt jag och min mamma och pratade och jag sa något om det där setet som jag mindes så väl och mamma sa: Jag har faktiskt kvar det, vill du ha det?  Ja, svarade jag och blev väldigt glad. För trots att det hör hemma i min barndoms 80-tals minne så känner jag mig lika snygg som jag minns mamma var när hon bar det back in the days.

Som vuxen så upptäckte jag fördelarna med set. De är otroligt variationsrika och varje set jag har köpt har varit välinvesterade pengar. Sen i mitt jobb som stylist brukar jag ofta prata och rekommendera set som en bra bas att utgå ifrån pga de variationsrika fördelarna oavsett om det är ett kjol- eller byxset (men icke att förväxla med kostym det är lite av en annan historia även om det finns många likheter i användandet). Finns så många fina set där ute just nu. Och jag vet att t.ex. Stilkontot-Marie också skrivit ett inlägg om hur mycket hon gillar sitt set  som är så himla fint.

Tycker att det är viktigt att hitta det setet som funkar i ens egna vardag och hitta egna variationer och kanske oväntade kombinationer. Så för att visa att jag lever som jag lär har jag med utgångspunkt från setet Made by my Mama satt ihop några looks. Skorna, örhängena och setet är återkommande men allt annat varierar. Blir sommaren kall här uppe i Umeå har jag definitivt ingen rätt att säga den gamla gnälliga klyschan ”Jag har inget att ha på mig” (det har jag alltid men ibland är man trött och oinspirerad) för här nedan har jag dokumenterat riktigt fina looks som jag känner mig riktigt snygg i. Älskar 80-tals feelingen i mitt set. Cause this gurl just wanna have fun! 

Tröjan från setet med höga shorts från Carin Wester/Åhléns. Min gamla shopper-väska från H&M knyter ihop tröjan, shortsen och skorna så himla fint tycker jag.

Skinnjackan från Weekday och jeansen är den svarta basen i looken. Tröjan, skorna och de vita örhängena blir färgaccenterna i denna outfit. Perfekt outfit om man ska ta en drink i sommar på en uteservering som den värmande solen glömde.

Go big or go home! Står faktiskt vid häcken utanför vårt hus så det är väldigt nära hem här om jag har misslyckats.  Tycker om stora iögonfallande accessoarer och här tycker jag att de kompletterar setet så fint. De stora rosetterna i sammet på mina älskade pastellfärgade mules från Zara, tillsammans med de stora stickade blommorna, örhängen och den silverfärgade Back-shopper vikt som kuvertväska gör att det stickade ull-setet levlar till trés chic med accessoarer från nutiden.

En favoritkombination – stickad överdel + skinnkjol! Älskar kontrasterna mellan materialen men också den neutrala färgen med de klarare kulörerna och pastell. Kjolen är från H&M Premium Quality.

Har ni något plagg från barndomen ni bär med er som ett fint minne i vuxenlivet eller likt mig bär med er en relation till plaggen från förr? Berätta gärna! Ser fram emot att höra era stories / @monikakichau

18

Hej! Kanske känner ni igen mig från Instagram @monikakichau, ibland syns jag på TV, vi kanske även setts på klubb, eller under hashtaggen #jwhfstylechallenge på Insta som jag deltagit i två ggr under våren.  Jag är stylist och DJ bosatt i Umeå, är nyblivenisch mama som är föräldrarledig men klämmer in frilansjobb emellanåt. Är ingen erfaren bloggerska som min två fantastiska föregångare här på JWHF Style Challenge bloggen. En gång i tiden led jag t.o.m. av något jag kallar för Internet-skräck typ att skriva så andra kan läsa på t.ex. blogg och bli hittad via Google, och guuud vet av vem, var typ det värsta jag visste. Någon slags prestationsångest inför andra och känslan av att det man gör inte duger och är ointressant härjade under en lång tid i mitt huvud. Så till slut tog jag ett riktigt djupt andetag och en massa mod och klev ut i www skaffade Facebook, Instagram, tumblr osv. Sedan dess har det hänt massa fantastiska saker.

År 2019 känns den där skräcken ett minne blott även om en generell självtvivel ibland kan härja lite då och då… Men sen blir jag påmind om att inget ger mig så mycket pepp som att hitta forum där intresse kring kläder och mode kan diskuteras och erfarenheter kan delas med andra. Har hittat så många fina och mäktiga likasinnade modenördar via sociala medier!

Just därför blev jag så himla glad när jag upptäckte Just Wanna Have Fun Style Challenge och ännu gladare när jag blev tillfrågad att gästblogga här! Så låt oss börja med mitt första inlägg på temat ”En outfit som är Jag”. 

Älskar kavajer som har ett ”maskulint” snitt eller som andas Power Look á la 80- och tidigt 90-tal. Har sådana kavajer i både vintage och nya som denna från Carin Wester/Åhlens. Är ej bangen på att matcha en sådan look med och kjol eller klänning, den här kjolen är från Zara och den här mintgröna kavajen och breigea (brun + beige) lirar så fint fint ihop. Och så har vi accessoarerna. De ska synas, gärna var stora och får absolut kännas ”för mycket” – då är det helt rätt. Mina stora vita loppade örhängen går absolut under den kategorin, de känns Las Vegas. Midjeväskan är från Zara och scarfen är från Lindex – älskar att bära scarf hängandes på bälte eller midjeväska som i bilden, det skapar en intressant dynamik i en outfit tycker jag.

Något jag sällan tar av mig är min mormors ring (rektangulär form med blå sten och silver). ”Den där är inte direkt diskret” sa någon en gång till mig. Typiskt icke-komplimang men jag tog det som något som är till min fördel! Den där ringen bars av den modigaste kvinnan jag känner och diskreta smycken var inte hennes kopp té heller. När jag bär den ger den mig mormors superkrafter. Har den jämt när jag jobbar i direktsändning på Gokväll. Skor skulle jag kunna skriva en helt egen modeblogg om. Hade jag börjat 2007 och skitit i den där Internet-skräcken redan då hade jag nu varit världskänd med min skoblogg. LOL. Nej det vet jag egentligen ingenting om men det finns en gedigen samling här hemma och intresset är enormt det är en sak som är säker. Och dessa i brun mocka kommer från Rizzo.

Ja så här älskar jag att se ut, detta är så Monika Kichau även om jag älskar att leka stil-skizzo och kan också ibland falla in i en minimalistisk anda men maximalisten i mig sipprar alltid ut ändå. Hahaha * skrattar barockt Monika Kichau skratt™ *

Välkommen till min gästvecka! Vi kommer ha kul ihop det är jag alldeles övertygad om. CU! / Monika Kichau

PS. För er som bor söder över och undrar WTF syrenerna har slutat blomma för typ 3 veckor sedan ju…  I Umeå är det prime time syrén-moment i detta nu. Välkommen till Norrland Växtzon 5 som nosar på zon 6. DS.

 

16
  • Just wanna view more of
  • Style

Okej, detta blir mitt sista gästbloggningsinlägg här på Just Wanna Have Fun, och nu ska jag slå in en ENORMT öppen dörr, men är det inte lite fint med vitt ändå? På sommaren? Jag fattar att alla himlar med ögonen nu och ba ÖH JA ALLA VET ATT VITT KAN VARA FINT PÅ SOMMAREN?! Men jag har fan aldrig fattat det förr. Eller rättare sagt, jag har blivit nykär i vitt. Nyupptäckt det! Fantastisk färg. Så då får det räknas som en ny matchning. Helt enkelt. Jag har införskaffat ett flertal plagg i vitt. TILL OCH MED VITA JEANSSHORTS! Det är helt kritvita och underbart fina, men jag har inte använt dom än så det finns ingen bild. Har också en ny vit skjorta (min första nånsin typ!) men den har jag inte heller använt än. De ligger i garderoben och väntar och längtar efter varmare väder. Vitt och värme är ljuvligt.

Men jag bar vitt idag. Faktiskt. Och kände mig tjusig. Enkel. Effortless. På bästa sätt.

 

Vitt plus denim är, igen, en given sommarklassiker, men aldrig tidigare i min värld. Det är så himla fint. Så ursomrigt! Med slarvigt hår, trassligt av havsbad, och början början till lite solfärg på huden. Så såg jag ut idag. Och kände mig som en sommardröm. Jag har tidigare nämnt att känslan är allt. Jag klär mig helt på känsla och när känslan är rätt så känns allt så lätt. Så kul! Tänk vad en liten jeanskjol matchad med en gammal vit blus kan göra för humöret.

Tack för den här tiden! Det var jättekul att gästblogga här! Eller, för att säga som min treåring säger, ”supermegakul!”.

Vill ni se mer av denna person med snurrig stil och noll koll på läget, men med mycket glädje i kläder och som alltid vill åt en lös känsla, så finnes jag på @kobranhuggertill på Instagram! Där finnes, förutom outfits och såndant, även en del kroppspepp och en stor dos naket! Vi ses!

/ Kajsa, eller Kobranhuggertill

11

Jag gillar att variera mig. Omväxling förnöjer. Jag vill använda olika plagg hela tiden. Jag vill använda alla mina plagg (en bra dag, en dålig dag vill jag inte använda något alls, då är alla usla!) (men det var ju inte det detta inlägg skulle handla om). Jag vill byta varje dag. Älskar förändring. Men! När jag tittade igenom min mobil så var det ett plagg som dök upp om och om igen. Och igen!

Nämligen denna kjol! Det är en ganska nyköpt kjol som jag fick till halva priset, även fast den inte var nedsatt egentligen men den var felmärkt (eller ja, rättmärkt, för min del) så de fick stå sitt kast. Tack för det! Den är i alla fall helt underbar. Och matchar till allt! Det är det bästa med leopardmönster (eller djurmönster överlag), det matchar typ allt. Otroligt lätt att bära. Och man känner sig alltid snygg.

Jag är ett stort fan av kjolar, och har alltid varit. De har varierat i längd genom åren. I högstadiet var det knälångt som var grejen. I gymnasiet såg man fan inte vad som var bredden och vad som var höjden på kjolen pga så korta. I dag är de oftast lite längre, en klassisk vadlängd är ju urtjusigt. Även om en kortare kjol alltid har en plats i mitt hjärta.

Den här kjolen, som alltså tydligen är mitt mest använda plagg utan att jag ens märkt det, är ganska fantastisk. I sommar ska jag bära den utan strumpbyxor med bleka sommarben. Jag längtar! Tror den kommer vara fantastisk över en bikini. Eller att ta på mig på kvällen, när middag ska ätas. När jag har duschat och skrubbat sanden av kroppen. I skymningen. Precis innan kvällsbadet. Då kommer denna kjol verkligen leva upp. Leva ut! Den här kjolen är ett sånt plagg som gör en outfit så mycket roligare. Om jag inte riktigt vet hur jag vill klä mig är den ett säkert kort. Fin till t-shirt eller randigt eller stickat. Rosa, gult, vitt, svart, blått. Matcha leo med leo, varför inte? Det blir bra!

 

/ Kajsa, eller Kobranhuggertill

11

En outfit som alltid alltid gör mig glad, är en go jäkla simkostym. Badkläder! Jag älskar’t. Kanske för att jag älskar att bada så himla mycket. Men en snygg bikini eller baddräkt som en verkligen gillar och trivs i, finns det nåt bättre på sommaren?

Badklädesinspo kommer här:

Jag blir så himla, himla glad av trevliga badkläder! Helst badar jag dock ändå naken, men det är ju inte helt tillåtet på stränder med folk överallt. Då får härliga badkläder duga.

I många år använde jag endast svarta badkläder, pga ser ”smickrande ut”. Fy jäklar vilket tragiskt badliv. Att gå runt och vilja se ”fin” ut för någon annan. ALDRIG MER. Jag är inte på stranden för någon annans skull. Inte där för att ”visa upp” mig. Jag är där för min skull. För att ha kul. För att bada och simma och njuta i solen. Säkert fika lite också. Äta minst en glass! Och då vill jag bära bekväma strandkläder som jag kan göra allt det i. Badkläder jag trivs i. Som passar det jag vill göra och hur jag vill se ut. Det är det enda viktiga. Jag är inte skyldig någon snygghet. Att vara snygg är inte priset jag måste betala för att få vistas på stranden. Jag får vara där och se ut exakt hur jag vill (ja, kanske inte helt spritt språngande naken då) (fast det finns stränder för det med!). Jag är i min fulla rätt att existera på stranden, i badkläder, halvnaken, och se ut precis som jag gör. Så här härligt naturlig. Med gråblek hy, celluliter, hudbristningar, håriga ben och full buske i bikinilinjen. Eller vad det nu skulle vara. Det får finnas. En vanlig kropp får finnas på stranden. Alla kroppar får.

Vill man se ÄNNU tjusigare ut på stranden (eller klipporna eller bryggan!) så är ett härligt sjok mitt absolut bästa.

Att svepa in sig i ett vackert stycke tyg gör vem som helst glad. Jag lovar!

Slut på badkläderrapportering!

Kajsa, eller Kobranhuggertill

14

En stark klänning är nästan en hel outfit i sig. Liksom det är allt en behöver. Denna klänning är en av mina favoriter, men jag har nog bara använt den en gång. På ett bröllop (är det någon gång en riktigt bra klänning ska användas, så är det väl på ett bröllop?).  Obs, att bröllopet var 2010 och att bilderna således är därifrån. En riktig bloggare hade letat fram klänningen och tagit på sig den och jämfört hur den ser ur nu, men jag är ju inte en van bloggare, jag är ju bara en gästis, så det blir endast bilder från 2010. Lev med det!

Här kommer klänningen i alla fall:

Den är alltså en prima 90-talsmaräng med blommönster i alla världens färger på ceriserosa botten. Med axelvaddar och rejäl volang i kjolen. Som det ska vara! Den är lite extra allt och ännu bättre/värre i verkligheten. Jag hittade en bild på alla bröllopsgästerna på Facebook, och alla andra damer bar ljust, vitt, beige eller grått. Lite ljusa blommor, på sin höjd. Jag stod ut på gruppbilden, så att säga. Men vad gör det? Det kan vara ganska najs att stå ut. Alla tillfällen blir ju lite trevligare om en faktiskt klär sig exakt som en trivs bäst. Alltså, nog ska en följa klädkoder osv, det handlar ju om rent hygglighet mot värden, men sen KÖR PÅ inom de ramarna! Det blir roligare då! Ös! Var lite extra allt ibland. Och särskilt sommaren som är i antågande är ju en ypperlig tid att bara köra på!

När jag skriver att det är en nittiotalsblåsa, då fattar ni ju att den inte är nyköpt. Men den är inte heller ett second hand-fynd. Det är faktiskt min mammas gamla klänning. Som hon bar på ett bröllop! In fact var det samma man som gifte sig! Min mamma bar den på hans första bröllop på 90-talet och jag bar den på hans andra 2010. Jag funderade en stund om det var ofint att återanvända en klänning som kanske på nåt sätt representerade mannens tidigare äktenskap, men tydligen så bestämde jag mig för att skita i det. Bra bestämt ändå! Tror icke att någon, varken brudgummen eller någon annan gäst, mindes klänningen från första gången. Förutom jag då! Kände mig allt lite lurig.

 

/Kajsa, eller Kobranhuggertill

5

Jag är den okrönta drottningen av felköp. Tyvärr. Det är inget att skryta om, för det slösar både på mina pengar och på vår gemensamma planet. Det är onödigt. Jag vet ju det! Men ändå. Jag fortsätter. Felköp efter felköp. Till stor del vad jag ju vad detta beror på. Jag köper allt med hjärta och inget med hjärna. Jag VILL HA. Känner så starkt kring någon jag sett, eller en känsla jag vill åt. Jag kanske sett en tv-serie och vill känna mig som huvudrollen och BEHÖVER därför en ljus, vadlång kjol (nej, Kajsa, det behöver du inte!). Eller så har jag lyssnat på Håkan Hellström och tittat på syrenbusken utanför mitt kök och drömt mig bort till ungdomsår och utehäng och folköl och stulna cigaretter och då MÅSTE jag faktiskt ha en jeansjacka (nej, det måste jag inte!). Ni fattar!

Och drömmarna, hjärtat, vinner alltid (nästan! helt orimlig är jag inte) Lägg till att jag även är en sucker för rea och billigt, så förstår ni att det blir många felköp. Många köp som känns helt rätt just precis då, visserligen, men som inte är rätt i längden. Jag använder helt enkelt inte plaggen nog. Eller alls. Ofta handlar det om material. Att jag köper svettig polyester, fast jag lovat mig själv att inte göra det. För sådana plagg slutar nästan alltid med att bli garderobsvärmare. Jag bär dom inte, för de är helt enkelt obekväma. Osköna. Och så kan man ju inte ha det. Gå runt och vara alldeles obekväm. Nej, det vill jag då rakt inte. Men! Istället för att rafsa runt i alla mina felköp, så tänkte jag att vi kunde titta på ett plagg som tekniskt sett borde vara ett felköp, det tangerar till ett felköp, men har faktiskt hamnat i rättköpshögen.

Det är då denna lilla leopardblus! Jag köpte den på supersommarrea, 70% på reapriset typ. Jag var höggravid och det var smällvarmt. Blusen är först och främst i en udda färg, som jag aldrig använder. Rejält jävla kleinblå. Inte min färg alls. Vidare är blusen en omlottblus. Ett plagg jag aldrig nånsin använder. Omlott kan vara superfint på andra, men inget jag brukar välja (förrän nu då, tydligen). Men jag var ju höggravid och tankar som ”den passar magen” samt ”kommer vara jättebra att amma i” fladdrade runt i mitt huvud när jag hittade den. Blusen har även, om en ska vara ärlig, jävligt konstiga ärmar? Som en halv trumpetärm. Den är liksom skitkonstig, men jag älskar den!

Exakt varje gång jag använder den tänker jag dessa tankar, och jag kan bara bära den på dagar då det liksom känns rätt. En avig dag så är den verkligen ett felköp och jag känner mig helt off i den, men en dag då jag känner för en heludda, leopardmönstrad omlottblus i superblått så är den 10/10.

Bonusbild på supergravid i stark blus:

 

/Kajsa, eller Kobranhuggertill

12