Sen vi byggde till vårt hus med en studio till Jens och mig så har även barnen fått mer plats att sprida ut sig på. Den stora ytan som vi kan bygga miljöer för foto på är ibland tom och ledig för dem.

Jag lever efter devisen ”inred för stunden”. Så när barnen är inne i en rit-period så gör vi plats för det. Här tex så använde vi ett tapetbord för en temporär rithörna bredvid vår kontorsplats.

Sen pyntade jag med allt som är kul och inspirerande. Som den fina affischen för utställningen Reklam på Landskrona museum. Den lilla kvadratiska bilden är ett porträtt på mina föräldrar och bredvid hänger Linda Spåmans tarotkort och högre upp pappersdockorna Frida Kahlo och Diego Rivera. På bordet ligger Charley Harpers massiva illustrationsbok som är funkar väldigt bra som papperspress om man nu behöver det i sitt projekt. Plus lite annat smått och gott som jag plockat på mig under mina 39 år här på jorden.

Här, några steg bort sitter jag och jobbar.

Här ser ni en poster jag snott från Fox Mulders kontor samt några bilder från vår art shop jennyojens.com och min snygga band-jacket som jag köpt på loppis i Köpenhamn.

och här har vi Jens.
Ses i morgon, för ni har väl märkt att jag håller min ”en bloggpost om dagen” denna vecka.

17

Vi plåtar ju hela dagarna här hemma och det verkar ha smittat av sig. Vår dotter Viola filmar allt. Jag borde bara anställa henne för att producera en videodagbok från vårt hem. Här har Viola klippt ihop en liten film från när Jens hjälper henne plugga atomer.

8

God morgon måndag!

Lämnat barnen i skolan, satt igång CNN och tänt i brasan. Måndag är min bästa dag. Jag planerar veckan och skriver in i min kalender. Knyter ihop eventuella lösa trådar och säger till mig själv på skarpen om vad som är viktigast att fokusera på just nu.

Denna veckan är det faktiskt denna blogg som är viktigast.

Jag var i Varberg i helgen och väl där haffade jag bloggproffset Krickelin för att helt ogenerat pick her brain på goda råd. Så imponerad av hennes driv. Hennes dagbok på nätet tuffar på oavsett dag eller dagshumör. Jag vill också behandla min blogg så. Som något som man INTE kan skjuta upp.
Jag kommer aldrig kunna blogga varje dag. (Herre gud jag följer så många olika TV serier) men för att hitta min rytm och mitt bloggspråk så ska jag posta varje dag denna vecka. So stay tuned 

19

Så fort vi flyttat in i vårt hus (2006) målade jag om det befintliga köket och ytterdörren i min favoritfärg. ROSA!

Sedan dess har allt i vårt hus provat på denna härliga färg, men sen ett par år tillbaka har rummen sakta målats om i mörka färger som brunt och svart och grått.

Precis som vårt helt nya kök.
Som ni ser på bilden är det svart som natten och idag har vi plåtat det så jag kan visa er “före och efter bilder”, men det blir först nästa vecka.

PS: Innan ni slänger er in i kommentarsfältet och skriker frågar “Hur kan du byta ut ett rosa kök?” så ska jag svara, det var så skabbigt och slitet. En salig blandning av loppis och gammalt bråte som helt enkelt inte orkade med att vara ett kök längre.

Just de två skåpen som var i bäst skick sålde vi vidare, de var dessutom de äldsta.

23

Boka mig för fotografering:

jennybrandtgronberg@gmail.com
www.jennybrandt.com
LinkedIn

Köp min konst:

www.jennyojens.com
Instagram: @jennyojens
Facebook: Jenny & Jens
Pinterest: Jenny & Jens

Följ mig gärna här:

Facebook: Jenny Brandt Grönberg
Instagram: @jennybrandtgronberg

 

 

Ystad 2019-01-30

Välkommen till världen lilla blogg! 

Innan jag berättar lite om mig själv vill jag visa mitt nya visitkort. Tadaa.
Precis som kortet antyder så heter jag Jenny Brandt Grönberg och har mustasch.
Jag är 39 år gammal, bor i en liten kyrkby utanför Ystad med min man Jens och våra barn Viola (13år) och Frank (9år).
Jag har bloggat i en hel evighet. Började 2006, som nybliven mamma på blogg.se under namnet Sammy Rose. Efter det startade jag bloggen Dosfamily.com tillsammans med min kära vän Isabelle McAllister. Jag älskar den bloggen så mycket. Tack vare den har jag dokumenterat i ca 10 år, livet som småbarnsförälder, fotograf med eget företag och husrenovering, allt det som tog upp min tid då. De vardagliga uppdateringarna påminner mig om händelser som jag utan bloggen antagligen glömt bort. Men tiden går, livet förändras och vi kom av oss med Dosfamily, vi tappade sugen helt enkelt.

Nu har det gått ett tag och jag saknar verkligen att blogga. Så nu är jag tillbaka. Denna gången på svenska.
Tack JWHF för möjligheten att vara med i ert gäng.

41