2021-02-28

Check in

Bildkälla.

Hej, hur mår ni? Här är det… sådär. Det märks onekligen att det snart gått ett helt år av det här undantagstillståndet. Men jag vet samtidigt inte. Är det covid eller är det bara februari-mars i allmänhet? Gick tillbaka i arkivet och detta är mitt enda inlägg från mars 2020. Hade kunnat skriva typ exakt samma sak idag. Ordagrant. Förutom det där om barnvakt då, för det har vi ju inte haft på ett år… Förutom några ovärderliga timmar förra helgen då världens bästa gudmami Vicky tog hand om våra tokstollar medan vi brunchade på Mygel. Det var helt otroligt. Att få ha vuxen-ensamtid med Per i mer än en halvtimme. Oj vad jag längtar till den dag vi tänker tillbaka på allt detta och skakar på huvudet. Så ser åtminstone mina priviligierade önskningar ut… Nu när tillräckligt med tid gått för att börja utvärdera kommer ju uppgifter likt dessa: ”Viruset och restriktionerna dödar lika många” (Sydsvenskan) där man kan läsa bland annat att forskare befarar att ett årtiondes hälsoutveckling kan ha gått förlorad på bara ett år. Det är så deppigt att jag inte ens vet var jag ska börja. Självklart är de stora förlorarna som alltid de med minst medel, i störst utsatthet. Imorgon var det ett år sen min farbror gick bort i cancer och jag kan inte hjälpa att tänka även på alla de som får nödvändiga behandlingar och vård uppskjuten och bortprioriterad. Men min februaritrötta hjärna väljer att fokusera på de där orden som sades om att vaccinerade ska kunna krama sina barn och barnbarn igen. Min mamma har redan fått sin första dos <3

51

Kommentera

Frida

Här är det också sådär och även om det kanske inte var tanken så var det så skönt att läsa att det är sådär hos någon annan också så man inte känner sig helt knäpp. <3

Skriv ett svar till Frida Avbryt

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.