2020-06-27

Ett hus

Nu tänkte jag att jag skulle släppa in er till en av mina favoritplatser på jorden, nämligen min familjs sommarhus i Gagnef, cirka 1,7 mil nordväst om Borlänge.

Alla mina somrars hem.

Huset byggdes tidigt 1930-tal, och då i funktion av en filial, i.e. en liten speceri- och kaffeaffär. Familjen som ägde det bodde då i samma hus, och de stora fönsterna som ni ser på bilden ovan var affärens skyltfönster.

Idag ser det i stort sett lika dant ut, men skyltarna är borta sen länge, och det är målat i falurött trä med vita knutar. Det är långt ifrån perfekt, och det finns nästan alltid något att fixa.

Men det är också lite det som gör det tänker jag.

Min farmors föräldrar (alltså min gammelfarmor och -farfar) köpte huset efter att filialen stängt någon gång på 50-talet. Under 60-talet byggde de om det från en butik till ett bostadshus och åkte runt på aktioner, ropade in möbler och inredde det efter eget tycke.

Jag tycker att de gjorde ett helt otroligt jobb.

I vad som är idag är en bokhylla i vårt sällskapsrum stod förr varorna som såldes, och en affärsdisk stod mitt rummet, troligtvis med en gammal kassaapparat på.

På denna tid hade min unga farmor med föräldrar ett semesterboende på annat håll i byn, och hon har berättat minnen från när hon som barn besökte affären för att köpa t.ex. mjöl och socker som hälldes upp i små bruna papperspåsar på lösvikt, eller ägg i styckpris som försiktigt lades ned i korgen man hade med sig.

Genom de f.d. skyltfönstren i sällskapsrummet går solen ned i orangerött varje kväll. Ställer man sig med en kikare i det lilla fönstret och ser upp mot klacken kan man få en skymt av en familj pilgrimsfalkar. De brukar häcka i grottan uppe vid bergstoppen.

Min farmor och hennes syster ärvde huset av sina föräldrar, och idag är det min pappa och mina två fastrar som har huvudansvaret. De har likt mig och mina syskon och våra kusiner också spenderat sina barndoms somrar där.

Mina farföräldrar och farmors syster är dock fortfarande involverade, och besöker huset varje sommar.

Ett tag var det på tal att eventuellt sälja allt. Jag var kanske 6 eller 7 år då. Exakt bakgrund minns jag inte, men det var nog inte mer komplicerat än att gamla hus kräver underhåll och pengar och tid som kanske inte fanns.

Inför visningen spikade jag upp lappar med snirklig barnhandstil där det stod att det spökade, så att ingen skulle våga köpa det.

Det säger ändå mycket om att jag redan då kände så himla starkt för den här platsen. Och det är inte så konstigt. Några av mina favoritminnen som barn har skapats där, i det huset, i den byn.

Ingen la ett bud.

Jag minns att vakna tidigt medan alla andra sover, och smyga ned för den knarrande trappan. I köket luktar det kaffe och rostmackor, för farmor är vaken, alltid vaken före alla andra, och går runt i hennes gröna sammetsmorgonrock. Vi slår på sommarlovsmorgon och äter frukost i vad som känns som flera timmar. Alltid en sista rostmacka med smör ost och apelsinmarmelad. Eller två.

Jag minns sena sommarkvällar när vi trängt ihop oss i TV-rummet till Morden i Midsomer. Jag dansar balett till introt.

Jag minns en kväll vid Daläven när jag, farmor och pappa hade stått och fiskat i flera timmar. Vi får inget, precis som alltid. Det har börjat skymma. Precis när vi tänkt promenera hem får pappa napp på sitt kastspö, och vevar in en grå och taggig brax på sandbanken där vi står. Jag tar med den hem och lägger den i en balja med vatten. Morgonen därpå flyter den nästan i sidleds, och kippar efter luft med gälarna. Vi går tillbaka till exakt samma ställe och släpper ut den.

Den kvicknade till efter ett tag och simmade iväg i det svarta vattnet.

Jag minns en annan kväll när vi stod och diskade i köket då ett svart pälsstycke, nästan som en vålnad, plötsligt strök förbi som en pil genom sällskapsrummet, in i den andra hallen, och ut ur synhåll. Det var en katt som fött ungar i ett dike eller liknande nära vårt hus, och sedan förflyttat alla, en efter en, till en litet skrymsle längst inne i vårt förråd under trappen. Eftersom att jag var minst i sällskapet då (5 eller kanske 6 år) fick jag krypa in och försiktigt plocka ut dem. Katterna fick bo hos oss i ett par dagar medan vi luskade fram vem ägaren var. Vi gjorde ett hem av en gammal kartong och ett par rena handdukar.

Vilken hisnande tanke, inser jag nu, att nog ingen av de kattungarna som föddes den dagen lever idag, ca 19 år senare. Fast vem vet. Bondkatter brukar ju kunna bli långt över 20.

Jag minns lyckan som barn när hela huset var fullt av familj och släkt. Samlad flock.

Eller åren som ung tonåring på Peace & Love när vi var för små för att få campa, och pappa hämtade oss i Borlänge varje kväll.

Jag minns också senare minnen, när jag har kunnat introducerat huset själv för vänner, och Patrick. Är så glad och tacksam över att få kunna göra det.

Jag minns doften när man kommer in i hallen, av sjöarna, av Coop-affären som faktiskt luktar helt annorlunda än i Stockholm.

Mjölksyran i låren när man har gått upp för alla trapporna från sjön.

Smaken av Rälta tunnbröd, och av Rättviksbagarns källarfranskor. Känslan när man kör över Dalälven för första gången på väg 70 vid Avesta, och hur all stress bara lämnar kroppen då, också i takt med att lupinerna börjar dyka upp i dikena.

Ack, Dalarna. Kanske den enda platsen jag förnimmer någon slags nationalromantik till? Okej, ganska mycket.

Men det bara ÄR något med Dalarna.

atmosfären
de faluröda husen
älvom
skogarna de stora
och bergen de blå

Jag hoppas så innerligt att vi kommer att ha kvar och ta hand om huset länge.

Dalarna lämnar jag hur som helst aldrig ifrån mig.

 

23

Kommentera

Andrea

Gud vilket mysigt inlägg. Fick längt efter min barndoms somrar och blev helt nostalgisk!

gabriellaskog

Men å vad fint!!

Emelie

Åh det här var så vackert! Blev alldeles varm och påmindes om mina egna somrar. Så fint att få en inblick i någon annans kärlek till sitt sommarställe!

gabriellaskog

Men vad glad jag blir, mysigaste känslan ju!

Agnes

Älskar detta! Fick mig att tänka på alla fina minnen jag har från min pappas släkts sommarställe. Är ju lite partisk inför Dalarna eftersom jag är born and raised i Falun men håller med om att det känns som något speciellt nationalromantiskt med just Dalarna?? Älskar min familjs sommarstuga utanför Uppsala men drömmer absolut om en liten stuga här i Dalarna när jag blir äldre

gabriellaskog

Det ÄR verkligen något med Dalarna! Falun är också så himla vackert. Min pappa är ursprungligen från Mora, men hela släkten bor i Stockholm/Uppsala nu. Så glad att vi har kvar stället i Gagnef! Men om vi skulle sälja skulle jag definitivt se mig om för en egen liten stuga också.

SÅ Fint! 😍 Vi har hus i Leksand, men kommer nog inte dit i sommar, tyvärr…

gabriellaskog

Åh, Leksand som är så fint! Hoppas att ni kommer dit nästa sommar ☺️

Marie

Åh, vad vackert skrivet! Tack för att vi får följa med! Sådana nostalgiska, fina, vackra somrar och sommarminnen en bär med sig.

Gabriella Skog

Men å, tack snälla Marie! Vad kul att du läser! Och ja, så fint att allt är kvar inom en. Blir alldeles varm av tanken!

Maria

Så vackert skrivet om mitt älskade landskap och en känner igen känslan när man passerar bron mot Avesta. /en kulla boende i Stockholm..

Sofia Wahlgren

Min andra kommentar för dagen…hahah.

Herregud va vackert skrivet. Det roliga är att jag också många gånger i min barndom på mitt landställe trängt i ihop mig i ett tv-rum och tittat på Morden i Midsummer, så när jag läste texten fick jag mina minnen i tankarna och började till om med nynna på musiken i introt.

Jag ska till Dalarna i sommar med min mamma, pappa och bror i fem dagar. Vi har tänkt besöka fulufjäll, idrefjäll, carl larsson och anders zorn. Har du några smultronställen i Dalarna som man inte får missa? Saker att hitta på eller ställen att fika på?

Skulle verkligen vara jättetacksam för svar!

Gabriella Skog

Haha så kul och välkomnat <3 Ja åh, Morden I Midsomer har verkligen rört många hemma i folkhemmen.

Å vad roligt Sofia! Absolut, jag skulle kunna skriva ihop en liten Dalarna-guide i ett inlägg? Puss!

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.