2021-02-10

Mitt barnfria pandemi-jag

En tanke slog mig här om dagen. Hur hade det varit om allt var som vanligt förutom att jag inte hade barn exakt nu? Alltså, hur hade jag och Philip hanterat den här pandemin? Vad hade vi gjort? Hur hade en typisk dag sett ut och så vidare? Jag kan inte låta bli att leka lite med tanken där. Av någon anledning väljer jag att se ganska ljust på en pandemi-tillvaro utan barn. Jag tror absolut att jag hade haft sååå mycket mer tid och ork till att göra grejer, men så behöver det ju inte alls vara. Men jag vill gärna se det så. Så vi låtsas.

En del av mig känner att jag säkert hade utvecklat diverse intressen. Jag ser framför mig hur jag hade bakat ännu mer än jag gör idag. Jag hade garanterat börjat experimentera med surdeg och jag tror att vi båda lagt mer tid på att laga roligare mat. Testa nya recept och så. Jag ser framför mig att jag hade haft ett städat hem hela tiden. Jag hade legat i fas med att tömma diskmaskinen och allt sånt. Självklart hade jag kollat massor på serier och film också. (Man kan ju inte hitta på grejer hela tiden.) Kanske hade vi betat av ett gäng klassiker som varit osedda alltför länge. Jag hade absolut stickat minst lika mycket som jag gör idag, kanske unnat mig lite helgstickning mitt på dagen en lördag. Mmmm, vilken dröm!

Möjligheterna känns liksom oooooändliga utan barn och jag hade säkert kommit ut på långa härliga promenader. Naturligtvis skiner solen också på de här promenaderna. Jag hade stannat på bageriet och köpt med mig en bulle eller två. Suttit på en parkbänk och lyssnat på fåglarna. Mmmm. Tränat hade jag hunnit med också. Utomhus träning eller hemmaträning. Jag hade säkert varvat båda beroende lite på känsla och humör. Absolut.

På ett sätt känns det som att med barn blir man lite tvingad till att ha fasta rutiner på ett annat sätt. Är Edda hemma är det ganska mycket samma sak alla dagar. Vi vaknar tidigt, äter frukost, går ut och leker i en park eller gör något annat utomhus. Äter lunch i rimlig tid, ser till att handla och allt sånt. (Även om kylskåpet gapar rätt tomt emellanåt pga att vi inte orkar styra upp oss.) Så jag tror att vardagen är så mycket mer vardag med barn mitt i en pandemi. Eller jag tänker i alla fall att det blir så.

Men sen kan jag väl också tacka Edda för att jag har någorlunda rutiner och en vardag nu mitt i den här konstiga vardagen. Kanske hade jag totalt slöat ner mig och bara ätit chips och kollat Netflix utan barn? Vad vet jag?!

Men låt mig drömma lite och tänka att jag hade varit en power-version av mig själv. Tänk om alltså. Så imponerad av mitt barnfria pandemi-jag!

♡ Följ mig gärna på Bloglovin’InstagramPinterest & Facebook

22

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.