2020-07-01

And you, the white people, got to ask yourselves why.

Min väg in i genusvetenskapen går att härleda till en enda fråga: hur skapar vi rättvisa?

Tänk vilket sprudlande samhälle vi skulle ha om alla fick plats, om alla människor var självklara och inkluderade. Hur färgstarkt, brokigt och rikt det skulle vara. Det skulle givetvis innebära konflikter. Det skulle kräva en samhällelig och personlig självrannsakan av sällan skådat slag. Vi som är privilegierade måste lämna plats åt de som saknar privilegier. Detta kommer givetvis leda till konflikter. Men dessa konflikter måste vi kunna ta och ha, och ta oss förbi. De är inte farliga. 

 

”Det viktiga är inte exakt vad vi gör, bara att vi gör något som gör skillnad”

 

Vad som är farligt är att avhumanisera en annan människa. Att ta bort de mänskliga attributen på grund av hudfärg, kläder, klasstillhörighet, sexualitet, kultur, etnicitet, religion och funktionsvariation. Att förhålla sig till människor som vore de ting utan värde. Det är farligt.

Att inte se den stora variationen inom en särskild grupp utan att klumpa ihop alla till en stereotyp icke-människa. Det är farligt.

Ändå sker det hela tiden.

George Floyds död, som i all sin vidrighet inte var en unik händelse, gav den svarta medborgarrättsrörelsen ny fart. Under försommaren spred sig demonstrationerna från USA till Europa, Afrika och Asien. Alla människor som deltog i demonstrationerna kände samma sak: Det är nog nu. Det är nog med våld, nog med diskriminering, nog med stereotypisering. 

Och de svarta ska inte längre behöva utkämpa denna kamp själva. Det är dags för de av oss som är vita att ställa oss bakom de svarta på allvar den här gången. 

Vad kan vi göra?

Vi kan lyssna mer,  lära oss mer.

Säga ifrån när det behövs. Öppna en dörr där vi kan.

Det viktiga är inte exakt vad vi gör, bara att vi gör något som gör skillnad.

 

”Eller ännu värre, låta allt blekna — tills det sker igen”

 

Den judisk-amerikanska författaren och nobelpristagaren Elie Wiesel, skriver i boken Natten: 

We must take sides. Neutrality helps the oppressor, never the victim. Silence encourages the tormentor, never the tormented. Sometimes we must interfere. When human lives are endangered, when human dignity is in jeopardy, national borders and sensitivities become irrelevant. Wherever men and women are persecuted because of their race, religion, or political views, that place must – at that moment – become the center of the universe.

I slutet av maj 2020 blev Minneapolis i USA tillfälligt universums mittpunkt, efter att en vit polis tryckte sitt knä mot George Floyds hals i nästan 9 minuter och kvävde honom till döds.

Sedan dess har ytterliga svarta fallit offer för polisvåldet.

Om vi ska ta oss vidare, i vår strävan mot en mer rättvis värld, så får vi inte fastna med blicken där och då. Eller ännu värre, låta allt blekna — tills det sker igen. Vi måste istället rikta en granskande blick mot samhällsstrukturerna. Vår historia. Det är bara när vi förstår hur allt hänger ihop som vi verkligen kan avpollettera rasismen. 

Vi kan börja med att kika närmare på den svenska historien och Carl von Linné. Vars statyer senaste tiden blivit ifrågasatta och klottrade på. Von Linné sammanfattade själv oblygt sin livsgärning med orden: “Gud skapade, Linné ordnade”. Och som han ordnade Linné, inte bara bland växter och djur. Även bland människor ordnade han. I Systema Naturae (1760) beskriver han fyra olika grupper av människor enligt följande:

Asiaticus: gulaktig, tungsint, stel. Håret svartaktigt. Ögon mörka. Hård, högdragen, sniken. Styrs av inbillning. 

Afericanus: svart och trög. Tillplattad näsa, uppsvällda läppar. (Kvinnornas bröst ger rikligt med mjölk). Senfärdig, lat, försumlig. Styrs av godtycke. 

Americanus: röd, hetsig, enkel, ivrig. Styrs av stridslystnad.

Europeus: vit, uppsluppen, smart, muskulös. Håret gulaktigt, rikt flödande. Ögon blå. Karaktärslös, slug, uppfinnare. Styrs av sedvänja.

Linné var en tidig rasbiolog. En väsentlig hörnsten i att plöja upp den väg som ledde till kolonialism, imperialism och slavhandel. Han var naturligtvis en man av sin tid; hans samtid blev säkerligen inte chockad över hans renodlade rasism.

Men, varför är Linnés rasbiologiska gärningar utstädade från våra historieböcker?

Varför görs vi okunniga om hur etablerade de rasistiska tankemönstren är i Sverige, hur djupt rasismen går?

Utan kunskap kan vi inte hitta tråden. Vi tar oss inte vidare.

 

”Det går inte att förstå rasism om vi inte också förstår vithetens privilegier”

 

I dokumentärfilmen I am not your negro (2016) —  som går att streama gratis på CinemAfrica under ett par veckor just nu — säger den amerikanske författaren och svarta aktivisten James Baldwin alldeles i slutet av dokumentären: “The question you’ve got to ask yourselves: You, the white people, invented [the negro]… and you’ve got to find out why.”

Carl von Linné var verksam vid Uppsala universitet. Samma universitet öppnade det rasbiologiska institutet 1922. Efter önskemål från alla då sittande riksdagspartier. Man ansåg det viktigt att bevara den överlägsna vita rasen. Nazisterna i Tyskland hämtade mycket inspiration ifrån det rasbiologiska institutet i Uppsala. 

Så löper tråden genom den svenska historien. Och så blir det svårare att placera problemen “där borta” på andra sidan Atlanten, i nazi-Tyskland, eller ens i “särskilt utsatta områden” som Södra Sofielund, Bergsjön eller Tensta.

You, the white people, invented [the negro], and you’ve got to find out why.

Det går inte att förstå rasism om vi inte också förstår vithetens privilegier. Den brittiska samhällsteoretikern och feministen Sara Ahmed skriver: “Det har blivit vanligt att framställa vitheten som osynlig, som det osedda eller det omarkerade, som en icke-färg, som den närvarande frånvaron, eller den dolda referenten mot vilka alla andra färger blir avvikelser. Men vitheten är naturligtvis bara osynlig för dem som besitter den.”

Som vit går det att segla rakt igenom hela livet utan att någonsin upptäcka vithetens privilegium.

Men de svarta upptäcker dem snabbt. När de läser barnböcker och alla huvudkaraktärer är vita. I make-up-avdelningen där alla produkter enbart är anpassade för ljus hy. När de söker jobb och deras namn låter afrikanska eller arabiska. När de fäller upp luvan på sin hoodie. Polisen som kollar lite extra… Det vita privilegiet är att kunna ha på sig vilka kläder man vill utan att omedelbart bli stämplad som kriminell.

Den amerikanska kulturjournalisten Ta-Nehisi Coates sa i en intervju med Björn af Kleen i DN: “Rasism tillåter vita människor att vara mediokra och ändå uppnå positioner som svarta måste vara oklanderliga för att nå. Det är så det fungerar. Man behöver inte fullständigt utesluta oss. Man kräver bara mer av oss.”

Diskriminering och förtryck verkar till större delen i det dolda. Vi som lever med vithetsprivilegier måste anstränga oss mer för att få syn på var det sker, och förstå att polisvåldet bara är den yttersta manifestationen av förtrycket, av avhumaniseringen.

Ytterst skulle jag påstå att rasismen mot svarta är ett vitt problem. 

And you, the white people, got to ask yourselves why.

___________________________________________________________________________

Vidare läsning och kunskapsinhämtning här:

James Baldwins böcker The fire next time och Nobody knows my name

Ta-Nehisi Coates böcker We were eight years in power och Between the world and me

Jamaica Kincaid Mr Potter

Sara Ahmeds svenska antologi Vithetens hegemoni

Den prisbelönade dokumentären I am not your negro här: https://cinemafrica.se/black-lives-matter/

Instagramkonton:

rachel cargle,  – building an intellectual legacy through teaching, storytelling and critical discourse.

layla f saad, författare

blklivesmatter, global network

blackhistory,  – because there is more to our history than Egypt and slavery

svarthistoria, Panafrikansk historia i bite-size format

svartkvinna

polisbrutalitetiorten – Unga i Ortens berättelser och upplevelser av rasprofilering

action4humanity_se – Ideell organisation som drivs av svensk-gambianska Lovette Jallow, som mottog Raul Wallenbergs pris 2019. 

Slutligen, om du kan: 

Arbeta med eller anställ någon ur en marginaliserad grupp. Ta reda på vilka det är.

Promota ett företag med en svart ledning eller en svart influenser.

Skriv en barnbok med en svart protagonist.

Om du jobbar med make-up, se till att det finns smink för alla hudfärger där du jobbar.

Fyll gärna på med mer tankar i kommentarsfältet. 

 

 

12

Kommentera

Nastasja Thor

TACK för det här inlägger mvh white person som läser läser läser allt nu för att ta ikapp förlorade historielektioner där vi lärde oss noll om vår roll i rasism. Skitbra skriver och jättebra tips!

Eleonor

Tack, glad att jag kan vara till hjälp. <3

Terrence

Thank you Eleonor! Your insights and perspectives rang true and it’s important to come from you. It’s about understanding the roots of the racism but also wants to find a way to move forward by acknowledging and owning the issue. Well done!

Eleonor

Thank you Terrence. It’s so important to me that people with white privilege join black people in their fight for being treated with respect, and like any white person is. <3

Skriv ett svar till Nastasja Thor Avbryt

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.