Kan Coronaviruset föra något gott med sig? 

8 potentiellt långsiktigt goda effekter av tvärtom-livet just nu

Den kolossala tvärnit COVID-19 inneburit för människors vardag världen över saknar motstycke. Att pandemin har förödande effekter på en rad områden ifrågasätter ingen. Inte heller det faktum att vi fortfarande befinner oss i början på eländet med nya omskakande bud timme för timme. Så till krönikans allt för tidigt ställda, och därmed absolut provocerande fråga;

Kan inte Coronaviruset också föra något gott med sig?

Alla som någon gång avlagt ett personligt löfte om att stressa mindre, vara mer närvarande, käka bättre eller börja motionera vet hur vansinnigt svårt det är att förändra ett beteende. Efter några halvhjärtade försök att cykla till jobbet eller stämpla ut och faktiskt gå hem vid 17:00 fortsätter vi ungefär som vanligt. Tar bilen trots schyssta cykelbanor och arbetar över fast att relationerna där hemma knakar betänkligt.

Kanske tröstar vi oss med att vi i alla fall försökt. Det räcker inte.

Så vad händer när läget blir akut och bestraffningen kollektiv? Kan denna påtvingade förändring i beteende gagna oss på något sätt? Som otålig, nyfiken och själv mer förändringsbenägen än konservativ gissar jag att COVID-19 kommer att påverka oss på mängder av sätt. Både förutsägbara och otippade. Om några år har vi analysen klar, fakta och facit. Säkert också en näve efterklokhet. I skrivande stund får vi nöja oss med yrvakna spekulationer. Därtill från perspektivet av en mycket privilegierad diskbänksrealism. Nu kör vi!

Tänk om…

1. VÅRT FLYGANDE FÖRÄNDRAS  I GRUNDEN

COVID-19’s inverkan på vårt flygande lyckades, om än temporärt, med vad miljörörelsen inte haft en suck att få till stånd. Flygresors prioritet är äntligen uppe för diskussion. Den inhemska turismen ökar och för passagerare i Business Class med Business Ärenden blir videosamtal mer regel än undantag.

2. VI FÅR SYN PÅ FAMILJEN

Minsta förkylningssymptom i, let’s be honest – mycket normala förkylningstider, möts av en röd stoppskylt på förskolan, skolan och arbetsplatsen. Det vabbas och vobbas något vansinnigt just nu. Äkta makar möts lika ofta som på bondesamhällets tid då gården var den gemensamma arbetsplatsen och barnen spenderar nära nog all tid hemma. Vad händer då?

Säkert uppstår en situation av upptrappade konflikter, frustration och känslan av frihetsberövelse initialt. Vi är helt enkelt rätt ovana vid att spendera så här mycket tid med varann. Men sen… Vad gulliga dom är ändå? Männen, kvinnorna, barnen och djuren som vi delar hem med. Forskning visar faktiskt att föräldrar och barn som spenderar mycket tid tillsammans bråkar mindre.

3. FLER FÅR ARBETA HEMIFRÅN

COVID-19 tvingar, på statlig inrådan, också de mest konservativa och närvarovurmande företagsledarna att gå med på arbete hemifrån. Stackare (ja, stackare) med timslånga pendlingsavstånd till öppna kontorslandskap får äntligen uppleva äkta arbetsro liksom fröjden och den dubbla effektivitetet  i att kunna lägga i en maskin tvätt, eller vattna blommorna på lunchen.

4. VÅR SOLIDARITET FÅR SIG ETT REJÄLT UPPSVING

Insikten om att vi inte längre kan resa runt i världen som aningslösa kolonisatörer blir uppenbar. Vi ser till vårt eget ansvar i syfte att skydda utsatta grupper. Inom landet; äldre och sjuka. Globalt; utvecklingsländer med svårigheter att skydda sig mot pandemin.

5. KVINNODOMINERADE YRKEN BENÄMNS (ÄNTLIGEN) SOM SAMHÄLLSVIKTIGA

Det är de såklart alltid men i kristider görs det extra tydligt. 2017 utgjordes exempelvis landets samlade sjuksköterskekår av 88 procent kvinnor och 12 procent män. Äntligen benämns dessa yrkesgrupper som samhällsviktiga. Liksom alla klassiska kontaktyrken. Se till deras förutsättningar och löna dem dubbelt därefter.

6. VÅR KOMMUNIKATION FÖRBÄTTRAS

Så kom krisen.  Den globala. Den som vi svenskar nästan raljerat om. Tuff men inte utan att tuffare prövningar går att visualisera. Nu ses alla länders förmåga att kommunicera med varandra och med sin befolkning över. Hur är det med förtroendet? Som en brandövning på mellanstadiet x 1000. Instanser i samhället vars förutsättningar bedömts som undermåliga (ex. tillgången till akutvårdsplatser) uppmärksammas och åtgärdas.

7. SVENSK PRODUKTION VÄRDESÄTTS PÅ RIKTIGT

Dansk design är snygg. Italiensk ost är god. Franskt flaskvatten smakar… typ som svenskt flaskvatten? Utan att klippa banden till övriga världen eller sluta att inspireras av den, ser vi efter COVID-19 på vårt land lite mer som vore det en ö. Vi värdesätter hantverkskunnandet och att har åtminstone en inhemskt kontrollerad produktion per basvara. För säkerhet i liknande situationer och för att inga barn sitta och sy våra redan allt för billiga klädesplagg.

8. VABRUARI BLIR ETT MINNE BLOTT

COVID-19 tränade oss alla i minimerad smittspridning i förkylningstider. Sjuknärvaron (då vi går till arbetet uppenbart krassliga) blir ett minne blott och händer tvättas på rutin. Landets befolkning, till och med den kysstokige arkitekten Gert Wingårdh, lägger kindpussarna åt sidan vintertid och hälsar istället med milda leenden och ödmjuka bugningar.

Och kanske, som om ovan åtta potentiellt positiva aspekter av det annars så elaka Coronaviruset inte vore nog, slipper någon nära utmattningens rand att bli sjuk av stress? Kanske får någon överarbetad människa äntligen tillfälle att vila upp sig. I statligt ordinerad karantän. Ett annorlunda undantagstillstånd delvis på gott.