2019-09-05

Fittdoktorn om: dina rättigheter i gynstolen

Illustration: Julia Hermansson

För inte så länge sedan berättade en tjej för mig att hon blivit gynundersökt av en manlig gynekolog UTAN handskar. FEL! Eller till och med – ett övergrepp. Någon har berättat att då hon ligger i gynstolen spatserar det in ett antal läkarstudenter och frågar om de också får känna för att lära sig. Flera stycken på en gång, en efter en. FEL! Själv har jag blivit undersökt med vaginalt ultraljud utan minsta försiktighet. FEL!

En gynundersökning är ett hantverk. Med fingertoppskänsla. För kvinnan. För situationen. Du har rätt att få information om vad som ska göras INNAN du lägger dig i stolen. Du har rätt att få klä av dig ifred, inte vid doktorns eller barnmorskans skrivbord medans de tittar på. En gynundersökning ska INTE göra ont. En gynundersökning är ibland det mest utlämnande och jobbigaste en kvinna vet. Hon har ingen kontroll. Det är obehagligt att visa sitt bara underliv för en främmad människa som dessutom sätter på strålkastaren. Min fulla respekt. Jag försöker alltid avdramatisera. Normalisera. Snacka lite. Gynstolen ska stå så att ingen kan rusa in genom dörren och se hela ditt underliv. Finns ett draperi eller skärm ska denna sättas för. Instrumenten som används ska sköljas i ljummet vatten eller användas med glidslem. Undersökaren ska ha handskar på sig. Vidare ska hon eller han berätta vad som ses, vad som känns, varför och hur.

 

”Du har rätt att säga nej”

 

Vid gynundersökning inspekteras först yttre genitalia, sen tittar man inne i slidan med hjälp av instrument som förs in i slidan. Ett lätt tryck bakåt ändtarmen och upp mot urinblåsan kan kännas. Man tittar på slemhinnan, eventuella flytningar, livmodertappen, ev förändringar. Vid cellprov borstar man av celler från livmodertappen, klamydiaprov är en vanlig bomullstops som man drar mot väggarna i slidan. Inget av det ska göra ont. Efter detta tas instrumenten ut och man känner med två fingrar i slidan. Där håller man livmodertappen medan man med andra handen känner utifrån över livmoder och äggstockar, att det känns normalstort och är oömt och att inga resistenser känns. Ibland tittar man med vaginalt ultraljud för att titta hur det ser ut inne i livmodern och på äggstockarna. Man kan se förändringar i slemhinnan och eventuella cystor som inte är helt ovanligt och oftast helt ofarligt. Vaginalt ultraljud är en stav som förses med kondom och glidslem och som ska föras upp med försiktighet i slidan. Du har rätt att få veta vad som ses och titta på skärmen samtidigt om du vill.

Ibland har barnmorskan eller läkaren studenter som måste få en chans att lära sig. Detta kan innebära att två personer kommer utföra alla moment. Aldrig fler än två personer. Du har rätt att informeras och ta ställning till detta INNAN du lägger dig i gynstolen. Du har rätt att säga nej. Du har rätt att be dem avbryta närsomhelst, eller berätta att något gör ont. Kvinnor som har incest och övergrepp bakom sig kan uppleva gyndersökningen mycket obehaglig och det brukar lätta lite om man berättar detta innan undersökningen. Du har rätt att få torka av dig och klä på dig i lugn och ro utan att någon beskådar dig. Efteråt har du även rätt att igen i lugn och ro med kläderna på än en gång få information om vad man undersökt, varför och eventuell uppföljning. Många kvinnor är så nervösa för hela situationen så att de glömmer helt vad som sagts och gjorts. Då har du rätt att höra av dig och fråga eller be om en journalkopia.

 

”Det är din rättighet att du går därifrån och är nöjd och blivit undersökt med värdighet”

 

Innan allra första gynundersökningen har du rätt att få grundlig information om hur det går till och varför. Ingen kan någonsin tvinga dig till gyndersökning och det är aldrig ett måste. Däremot rekommenderar vi cellprov vart tredje år från 23 år. Och ifall du får besvär så är det ju bra att kolla läget. Någon gång ska va den första. Ingen tycker det är särskilt kul. De flesta tycker det känns pinsamt och jobbigt. Min fulla förståelse. Jag arbetar som barnmorska. Detta är mitt jobb. Inget jobbigt, pinsamt, eller farligt alls. Ett underliv är en kroppsdel precis som vilken annan. Det är min skyldighet att utföra det på bästa sätt med full respekt mot dig och situationen. Det är din rättighet att du går därifrån och är nöjd och blivit undersökt med värdighet. Om inte, så berättar du det!

You go girls!
Kram fittdr.

 

Illustrationen till inlägget är gjort av Julia Hermansson.

 

 

9

Kommentera

Linda

Fantastiskt skrivet o beskrivet hur det ska gå till. Jag personligen har inga problem med gynundersökningar har alltid mött bra o vänliga läkare.
Däremot har min dotter (18) väldiga problem. Hon är livrädd. Redan innan hon gjorde en undersökning. För ca 1 år sen va hon dock tvungen pga smärta.
Detta blev katastrofalt fel. Slutade med panikångest o en icke fulländad undersökning. Nu säger hon att hon aldrig mer gör detta. Hon avstår hellre från sex resten av livet o kan tänka sig att operera bort allt som finns för att slippa. Detta är helt utan nån glimt i ögat.
Så iaf jag va med under undersökningen för att stötta. Märkte då att det va just instrumenten som va problemet. Önskar att jag där o då hade frågat om det hade varit möjligt att börja i andra änden. Alltså med fingrar för att få en ”mjukare” start. Då kanske hon hade hunnit slappna av o då kanske det hade fungerat med instrument och ultraljudstaven? Kanske kanske.
Vet inte om detta är möjligt. Är jag knäpp som tänker så?
Dottern frågade efteråt om hon kunde få lugnande/muskelavslappnande om hon skulle våga nån annan gång. Men det viftades bort som om hon va sjåpig.
Jag önskar av hela mitt hjärta att hon bara va sjåpig. Tyvärr gick hon från livrädd till fobisk.
Har du några tips?
Ledsen mamma

Annika

Hej! Ni ska kontakta ungdomsmottagningen o få tid till en barnmorska o ev kurator där hon i lugn o ro får berätta om sin upplevelse. Jag brukar först informera om hur en gynundersökning går till o visa vilka instrument man använder. Sen att hon får provsitta i gynstolen med kläderna på o vid vårt tredje möte prova att göra en gynundersökning i lugn ro i hennes takt o inget tvång till något! Om hon behöver lugnande så ska de kunna hjälpa er med det. Lycka till! Med vänlig hälsning, Annika

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.