2019-06-27

Hitta lä

Illustration: Julia Hermansson

Jag tillhör dem som tycker om ordspråk fast de av många anses cheesy. Livet är bitvis ostigt. Fast ok, jag hoppar de mest uttjatade och klämkäcka. Det står exempelvis inte “Carpe diem” över vår säng. Det står ingenting över vår säng.

Inte desto mindre tycker jag om ordspråk. Fast mer av typen “Idel solsken – öken” så man får tänka lite hellre än rena uppmaningar som “Dream big!” eller “Chase your dreams!” På sådan prestationshets blir min trotsiga respons “orka?” Det kan ju upplevas som lite knasigt eftersom att jag själv väl gör just allt det där i och med mitt egna företagande. Men om någon sa det till mig? Då hade jag blivit provocerad. Gjort tvärtom. Min treårings tröjor är av samma anledning lika blanka som vår sovrumsvägg. Hon får jaga vad hon vill, oftast hönsen, eller låta bli.

 

”För att våga och orka vara modig och testa på nya saker så finns det en poäng i att först hitta eller upprätta lä”

 

På en loppis för ett tag sedan hittade jag en bok med “All världens ordspråk” för en femma. Förstå den samlade klokskapen för det lilla myntet?  Eller ok, mindre romantiskt, det swishbeloppet? Ordspråken var från jordens alla länder och många hade flera hundra år på nacken. Ändå var de så snarlika. Det gladde mig. Så som jag alltid blir glad när en känsla av samhörighet träder in. Över landsgränser, över tid. Var det kossor i ett exempel så var det kameler i ett annat och åsnor i ett tredje. Beroende på vilket dragdjur människorna i de landet använde sig av och nu ville spinna en talande metafor kring.

Ett mer samtida ordspråk menar att “Life begins at the end of your comfort zone” Mm. Visst händer det grejer där. Massvis faktiskt. Och av spännande, utmanande karaktär. Ändå blir jag så trött? Låt mig förklara.

För att lämna sin comfort zone måste man först veta vad som är ens comfort zone. Var känner jag mig trygg, sedd, älskad och bekväm. Om inte av andra, så åtminstone av mig själv? Långt ifrån alla har den plattformen. Att då jäktas ut i snålblåsten utanför sin “comfort zone” är att börja i fel ände.

 

”Härifrån kan du sedan försiktigt spana ut på alla andra arenor där du förväntas vara självsäker och chic”

 

För att våga och orka vara modig och testa på nya saker så finns det en poäng i att först hitta eller upprätta lä. Vart i mitt liv blåser det som minst? Var kan jag undslippa vinden som viner? Vart får jag vara ifred? Är det på farmors kökssoffa, i samförstånd med syrran eller nere vid bryggan med fötterna i vattnet? Sätt en flagga på den mentala plats, fysiska position eller person som utgör din comfort zone. Det finns handledda övningar i medveten närvaro där man kan få hjälp att formulera sin egna trygga plats för sitt inre. På så sätt går den att frammana vid behov och är tillgänglig jämt. Andra behöver ett fysiskt näste.

Till exempel vardagsrumssoffan. En sån har de allra flesta. Gör den till ditt fort. Unna dig kuddar du vill klappa på – och klappas av (om så vore möjligt), en filt att placera strax under ögonhöjd och ända ner över tåspetsarna. Härifrån kan du sedan försiktigt spana ut på alla andra arenor där du förväntas vara självsäker och chic. Omge dig med allt som är återhämtning för dig (poesi, skvallertidning, musik, broderi för ditt bryderi) om möjligt; skippa mobilen. Sociala medier kan likställas med en vind som viner. Oavsett om den är kall och trollig eller smickrande ljum. Lä handlar också om att minska inputen ett slag och då gör du bäst i att låta mobilen ligga och ladda för egen del i ett annat rum.

 

”Succéfaktorn låg i min snabbt upprättade comfort zone”

 

Mitt tydligaste lä-exempel, och vitsen med att finna eller upprätta lä, var när jag arbetade som projektledare för olika bomässor runt om i Sverige (jag har haft så många jobb…) Mitt arbete bestod, bland annat, i att sälja mässmonterplatser, helst för över miljonen. Lägg därtill att jag avskyr sälj. Att det inte kommer naturligt för mig men att jag ändå kan vara rätt bra på det. Egentligen bara för att jag verkligen är intresserad av andra människor.  

Jag hade en veckas jobb inplanerat i Sandviken och Gävle. Agendan bestod av en radda, för mig krävande, möten. Helst skulle jag också briljera på dem. Allihop. Och det gjorde jag! En vecka på plats i Sandviken motsvarade ca 1,5 månads jobb hemifrån där mail och telefon stod för kontaktytan. Succéfaktorn låg i min snabbt upprättade comfort zone.

Jag planerade tiden för mina möten omsorgsfullt. Jag visste hur kämpig uppgiften var för mig. Mellan varje nytt handslag hann jag därför hem till dubbelsängen på hotellrummet för att ladda om. Väl där slet jag av mig de tjusiga kläderna och kröp ner under täcket. Här läste jag böcker, tecknade, såg serier, smsade med min flört för tillfället och preppade sedan försiktigt nästa möte. Så klädde jag på mig och gick ut i snålblåsten igen och “levererade”.

Det här kan vara min mest effektiva arbetsvecka någonsin. Chefen var imponerad och jag hade min energi intakt. Alla nöjda. Sen bytte jag jobb igen. Men insikten om lä – den tog jag med mig.

 

Illustrationen är gjord av fantastiskt Julia Hermansson.

 

 

4

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.