Kära Qvinns! Var hittar ni ert flow, er energi? Var finner ni tröst? Var samlar ni kraft? Har ni över huvud taget en alldeles egen frizon där ni är alldeles nakna inför er själva, där ni släpper allt och bara får va. Säg mig, hur ska vi göra för att inte förgöra oss själva. Jag pratar om mig, dig, ni, oss, alla kvinnor. Vi blir sjuka och utmattade, vi separerar, vi är helt slut. Vi pallar inte mer.
”Ibland när jag vaknar på morgonen
så vill jag bara skrika rakt ut, håll käften och
låt mig för helvete va ifred”
Ändå fortsätter vi. Konstigt. Vi är så jävla rediga, framför allt inför varann. Vi tränar flera dagar i veckan, arrangerar fester och middagar, planerar en långresa, shoppar, vi jobbar heltid , bloggar, nätverkar och allt fan vi gör. Vi har det perfekta hemmet med den perfekta inredningen. Vi har det perfekta livet OCH vi sköter marktjänst. Vi är så jävla lyckliga i vårt fantastiska liv vi lever, eller?
Än så länge tror jag att jag hänger med. Man vill ju va med. Försöker låtsas att man är bekväm och hur avslappnad som helst. Jag är en duktig, glad, inspirerande, energisk, högpresterande kvinna, kanske till och med en superkvinna. Vet ni vad, ibland känner jag mig helt slut. Prestige! Jag lurar er. Ni tror att jag är en superkvinna. Vi är många superkvinnor! Men bakom allt detta är vi kvinnor som har oro, ångest, livskriser, depression, sömnbesvär och värk och många av oss gråter i sin ensamhet och det känns som vi ska explodera och gå upp i miljoner atomer för vi pallar inte trycket mer. Ibland när jag vaknar på morgonen så vill jag bara skrika rakt ut, håll käften och låt mig för helvete va ifred.
Vi har tappat bort oss själva och vad vi står för i en sinnessjuk hysterisk värld där vi alla hetsar varann att leva upp till ett ideal som ingen levande människa kan.
”Berätta för varann att
det ÄR ok att vi inte pallar, att vi är trötta,
att vi inte alltid på alla plan
ligger på topp”
Toppen på hysterin hamnade för mig ganska exakt när jag fyllde 40. Min kropp och min hjärna sa stopp på alla sätt som det gick. De flesta av er kommer hamna där om ni inte gör ett aktivt val i förebyggande syfte. Sorry. Så, på måndag så går vi alla till gymmet i ett par sunkiga mjukisbyxor, osminkade och låtsas inte va så satans pigga och glada och happy som man oftast inte är en måndagsmorgon. Förlåt, jag vet att det finns en del som faktiskt är det men jag vet också att vi är minst lika många som känner för att skrika håll käften en måndagsmorgon. Istället ögnar man nyinköpta träningskläder och lyssnar på folk som verkar ha haft En HELT magisk helg ännu en gång. Jag vill spy. Dessutom är jag själv en av dem. Hur ska vi nånsin kunna bryta detta? Kära superkvinnor! Vi måste hjälpas åt med detta, att visa och berätta för varann att det ÄR ok att vi inte pallar, att vi är trötta , att vi inte alltid på alla plan ligger på topp, för det finns ingen som klarar det utan att gå sönder på insidan. Alla måste ha en frizon, en tillflyktsort, en medicinlåda där man hämtar kraft att orka det vi hamnat i.
Sätt dig ner och fundera hur DU får kraft och energi och vad du gör för att boosta dig själv.
Min medicinlåda innehåller:
*Tidig morgonpromenad vid havet eller i skogen, ensam! Det finns få saker som ger mig så mycket kraft som detta. Tystnad. Inga människor. Krispig morgonluft. Jag bara stiger rakt upp ur sängen o går rakt ut.
*Min familj. Bara vara, utan att göra nåt, bara ligga huller om buller på golvet och kramas berätta om sina drömmar för varann. Få saker som gör mig så lugn, genomvarm o lycklig.
*Träna. Min största ventil i livet. Ni som känner mig vet att ni inte ska snacka med mig när jag tränar. Hög musik i öronen. Håll käften och låt mig va. Förlåt alla, men jag orkar inte va social på gymmet, också. Svettas.
*Händerna i jorden. Min trädgård. Jag älskar det.
* Kundaliniyoga. Jag kan inte i ord beskriva nåt som gett mig så mycket inre kraft och ro och tröst som yogan.
*Sex!Med min man. Med mig själv. Förlösande.
*Omges av folk som inspirerar mig och gör mig trygg och glad och ger mig energi, rensa bort energitjuvar.
*Vänner! Våga bjud på spagetti och köttfärssås en lördag kväll i jeans och t-shirt. Skippa ”trerätters, dyra viner, städa hela huset, planera hela dagen grejen”, det suger ju musten ur dig kvinna! Been there done that.
*Säga nej utan att få dåligt samvete.
Do what ever makes you happy och lev ett liv som passar DIG utan extra allt, du är superkvinna ändå.
/ yours. Fittdr.
- Just wanna view more of
- Body and mind
Kommentera
Marie
Hej där! I dessa tider kan jag inte låta bli att bli väldigt trött på att du använder ordet Fittdoktorn! Jag har aldrig känt att jag har en Fitta utan ett kön,en vulva, en snippa, en vagina, en slida MEN aldrig en Fitta! Säger du till dindotter eller ngn annans dotter, att mensen kommer från fittan? 2019 skriker fortfarande män och killar FITTA till mig, till mina döttrar och användandet av ordet , avdramatiserar INTE skändandet avvårt kön som de skrikande männen avser, utanförstärker och upprätthåller! Som en man sa häromdagen,-jag kan väl kalla dig för fitta, du är en,du har en. NEJ, SA JAG INTE FITTA! Jag är en människa, en kvinna och jag har en Vagina och den har gett liv, den har gett mig smärta och njutning men den har inget namn som fitta, det ligger hos dig och dina tankar. Han lommade iväg….undrande ?
Jasmin
Kan inte svara för Annika, men tycker själv att ”fitta” är ett utmärkt ord 🙂 Helt ok att tycka olika såklart, men att vi inte ÄR varken fittor, vulvor, snippor eller vaginor för att vi HAR dem, kan vi vara ense om. Med det sagt: det är väl inte i ordvalet felet ligger? Eller hade det känts bättre om dessa idioter till män hade skrikit ”din jävla vagina!” istället..?
Annika
Hej!
Istället för att provoceras av namnet på min blogg så fokusera på innehållet i den, eller välj att inte läsa. Att du eller någon kvinna blir kallad för könsord, vilket i sig är helt galet, har absolut ingenting att göra med min blogg , tanken med den eller vad jag står för iallafall.
Ha en fin dag! /fittdr.
Marie
Hör vad du-ni säger och står fast vid vad jag sagt tidigare. Nej till att kalla mitt kön för fitta och självklart kan jag fokusera , tänka på annat som är så otroligt mkt viktigare, jag arbetar m frågor som berör framförallt kvinnor och därjag möter mängder av tjejer och kvinnor och där de flesta valt att inte kalla sitt kön för fitta och som säger sig -ta illa åt sig – av att bli kallad för fitta, att deras kön kallas för fitta . En liten stund, ett ögonblick när jag skrev mitt första inlägg, svarade jag utifrån den känslan, jag hade kvar efter ett möte med en ung kvinna som levt i en relation med både fysisk och psykisk misshandel, Hon berättade hur hon känt sig utsatt och äcklad av henhes killes porrtittande och hur han beskrev hennes kön som fitta. Hon sa till mig, att det inte fanns ngt fint, sunt eller kärleksfullt i hur han behandlade henne och hur förnedrad hon kände sig när han pratade om hennes fitta och inte en enda gång sa hon, skall hon någonsin låta någon kalla hennes kön för fitta igen. Jag säger Tack och hej för mig och går vidare ….
Klara
Ett inlägg som blir numera mina budord. Klokt, sant, tänkvärt och något vi alla kvinnor behöver påminna oss själva om.
Om alla bara hade taggat ner och slutat försökt vara så jäkla perfekta eller är ner på dem som inte orkar vara ”det”…
Vi för detta. Helt rätt just nu, för mig, den som börjar njuta av att känna sig imperfekt!