2018-10-28

Klimatkrisen och rädda jorden 101. Illustrerat med giffar.

Hej och välkommen till kursen hur löser vi klimatkrisen – rädda jorden for dummies.

I den första delen av klimatskolan kommer vi prata om våra förutsättningar och hur forskare tror att vi kan lösa klimatkrisen. Förutsättningarna är rätt bra. Åtminstone så finns allt som behövs för att lösa krisen redan. Det är en bra grej.

Såååå i början av oktober släppte FNs klimatrapport som sammanfattas rätt bra av BBC. Det här är alltså vår utgångspunkt:

Agera nu, dumhuvuden. Det är the final call och klimatkrisens Hesa Fredriks tjuter alarmerande. Vi har tio år på oss att rädda jorden. Om vi gör det kommer det bara blir lite kaotiskt istället för katastrofalt. Om tio år kommer mina barn vara tretton och sexton år. Jag kommer vara trettiosju. Det gör ont i mitt hjärta!?

Jag måste erkänna att jag är lite nervös att publicera det här inlägget på en portal som nu heter Just Wanna Have Fun. Men hallå om vi vill fortsätta kunna ha kul så måste vi ha en jord att bo på liksom.

Först måste vi enas om att det här är ett problem som behöver lösas på politisk och industriell nivå, inte på individuell nivå. Right? Mer än 70% av växthusgaserna som släppts ut sedan 1988 kan spåras till hundra företag (bland annat Shell och BHP) enligt Carbon Majors Database. Meeeeen de som tjänar mest är knappast de som kommer ge upp det som råkar vara sina vinstintressen först. Because:

Här har vi ändå konsumentmakt. Ingen förändring sker av sig själv. Vi kan organisera oss och se till att det inte är en ekonomiskt lönsam grej att förstöra jorden. Man kan välja att äta vegetariskt istället för kött, resa med andra färdmedel än flyg, använda grön el och sluta köra bil. Gräsrotsrörelse och upp till kamp!

Varför folk inte gör det? Det är lätt att fastna i en norm. Det är bekvämt att förneka hotet så man kan fortsätta leva lajf (att det ens är en diskussion huruvida man tror på klimathotet eller inte är ungefär som att man skulle diskutera huruvida man tror på att fem plus fem är tio). Det kan till och med kännas kul att förstöra jorden pga fashion är kul, leksaker är kul, resa är kul, att bo i ett stort fint hus är kul, etc. I feel you all!

Alla som har pluggat och då ständigt sköt upp inlämningsuppgifter till sista sekund räcker upp en hand! Pluggar bäst under stress? Så fungerar det lite med klimatkrisen: vi drabbas inte ännu. Vi är inte heller de som kommer drabbas först. Man tänker att redan Sverige gör heltokej bra jämfört med andra länder och jag själv är vegetarian (förutom när jag är full) och åker nästan alltid kollektivt. Det får ligga på någon annans bord. Men ändå lever jag som att det finns mer än ett jordklot.

I slutändan handlar det ändå inte om vad privatpersoner gör. Därför blir det här oerhört märkligt att diskussionen kring alarmerande forskningsresultat hamnar här:

Det här är inte en fråga om charterresor, plastpåsar, glödlampor och flintastek. Att det skulle lösa klimatkrisen är som att försöka släcka en skogsbrand med ett deodorantsprut.

Så vad är det egentligen forskare menar när de säger att det är möjligt att stoppa klimatkrisen men det kräver stora omställningar? Förutom obvious things som att lägga av att bruka jordens fossila kol, återplantera skog, och så.

Det här: vi måste ifrågasätta vårt ekonomiska system och systemets egenintresse. I att förstöra jorden.
Såhär skriver meterologen Martin Hedberg på sin blogg:

”Vi försöker nämligen laga systemet med samma metoder som skapat problemen. Linjärt tänkande och kontroll …”Lösningen” på fossila bränslen heter biobränslen. Men så visar det sig (big surprise) att det i sin tur skapar problem med biodiversitet, utrotade växter och djur, jorderosion… och ännu mer utsläpp av växthusgaser.

 Lösningen på fattigdom heter ”trickle-down”, Lösningen på brist på grundvatten heter Borra djupare, Lösningen på klimatrelaterade värmeböljor heter luftkonditionering eller resa bort, Lösningen på luftföroreningar heter luftfilter”
Osv

Debatten måste liksom kretsa kring rätt grejer. Om man ska göra en (1) sak för klimatet så är det att fokusera på rätt ställe. För all del: sluta äta kött och sluta konsumera kläder och bensin och vara kunder till de som vinner på att förstöra vår jord. Men gör det inte pga ditt egna dåliga samvete, utan för att det är ett sätt att påverka de verkliga *skurkarna* och hur lönsamma de blir. Gör det för att du inte vill vara med och stötta det system som bidrar till att en liten andel personer förstör mycket och samtidigt vinner mycket.

Såååå hur kan vi ifrågasätta vårt system? Vad menar forskare när man jämför det vi behöver göra med USAs ekonomi inför världskrigen?

Jo. Till exempel en ekonomi ned nolltillväxt. Vår ekonomi måste anpassas efter naturens gränser. Det är lätt att ropa grönsakskommunism, meeeen:

Alltså normen när man antagit hur framtiden ser ut är en fortsatt tillväxt. Ett högt BNP och stark tillväxt är en bra grej säger man. Det har dominerat den politiska agendan.

Tre grejer om BNP och tillväxt bara:
1. BNP är inte ett mått på välfärd. Det mäter bara den ekonomiska aktiviteten inom ett land, men inget om vad som konsumeras och investeras i. Det kan lika gärna vara vapen och knark som skolor och utbildning. ¯\_()_/¯

2. Fortsatt och ständig konsumtion är inte grunden för tillväxt, förutom på väldigt kort sikt. Tillväxt på längre sikt kommer främst från teknisk utveckling aka kunskap som gör att vi kan göra saker effektivare.

3. Det finns noll vetenskapligt stöd för att samhället skulle rasa ihop utan tillväxt. Faktum är att stark tillväxt bara förekommit under en mycket kort period i mänsklighetens historia. I Sverige de senaste 200-300 åren bara.

MEN (!) mycket i vårt ekonomiska system bygger på antaganden om konstant ekonomisk tillväxt (till exempel pensionssparande, försäkringar). ANTAGANDEN. Det finns dock skäl att tro att tillväxten kommer avta i framtiden. Oavsett om vi jobbar för eller emot det. Det handlar om åldrande befolkning, klimatförändringar och de demografiska förändringarna som förväntas ske som kan leda till minskad tillväxt.

Då är ju en bra grej att forska kring hur vi ska hantera det och planera inför situationer med minskad tillväxt.  Sju forskare från bland annat KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet, har tagit fram fyra möjliga framtidsscenarion i en värld där nolltillväxt bidrar till ett hållbart samhälle som också är mer tillfredsställande att leva i.

Sverige år 2050:

 Kollaborativ ekonomi. Sååå människor har blivit medvetna om att konsumtionssamhället bidrar till dåliga grejer. Därför vill vi istället dela, låna, byta och hyra. Det privata ägandet har minskat till förmån för gemensamt ägande, produktionen sker istället i lokala kooperativ och nätverk. Gränserna mellan privat och offentligt, konsumenter och producenter har till stor del suddats ut. Makten är spridd över många aktörer.

Lokal självförsörjning. Landsbygden utvecklas och Sverige tar tillvara lokala resurser och förmågor och har en hög grad av självförsörjning inom små lokala sammanslutningar aka kooperativ.  Export, import och konsumtion minskar till förmån för lokala marknaderna. Människor lever frivilligt enkelt och har självmant valt att minska sin konsumtion.

Automatisering för livskvalitet. Alltså robotar och automatisering har ersatt mänsklig kraft och arbete är inte i fokus för samhällsdebatten. Man jobbar cirka tio timmar per vecka och resten av tiden ägnas åt *meningsfull fritidssysselsättning*. Den materiella konsumtionen är låg, det räcker att man har tillräckligt. Teknikföretag har stort inflytande över den offentliga politiken.

Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten. Återanvändning och återvinning! Avfall existerar inte längre som begrepp då allt kan demonteras och återvändas. Istället för BNP och ekonomisk tillväxt finns nya indikationer på hållbar ekonomisk utveckling. Staten tar majoriteten av besluten mot ett resurseffektivt samhälle.

Årets nobelpristagare i ekonomi har integrerat klimatet i ekonomin för en långsiktig hållbar utveckling. Om man vill läsa mer om det så finns till exempel boken Climate Casino.

29

Kommentera

midis

Meningen är ju att allt ska få plats här. Tack för ett bra och redigt inlägg!! As always.

Sjukt intressant. Tack för ett väldigt bra inlägg.

SÅ bra <3

Alltså. Detta är riktigt klimatprat! Tack Ida, för att du får oss att förstå. Ska dela dela dela detta inlägg <3

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.