Ahhh. Får lite panik av att tänka på att det verkar som vår soffa börjar sjunga på sista versen. En bäddsoffa som jag fick i inflyttningspresent när jag flyttade till min första egna lägga. En ful jävel på Storgatan. Lägenheten alltså. Soffan agerade säng i flera månader när jag och Josef senare flyttade ihop, innan vi köpte en hundraåttis sultan. Mitt hemmakontor. Fredagsmys objektifierat. Josef börjar klaga på att hans rumpa känner av plankorna. Saker försvinner i springorna. Inte bara enkronor och hårnålar. Utan mer som om det skulle ha utvecklats någon form av kvicksand av osynliga avfallspartiklar av mexikanska chips och pizzamiddagar framför teven. Snart sugs hela familjen ner i avgrunden. Stampe först. Hon är ju minst.
 
Får lite mindre panik av tanken på en Poet av Finn Juhl (helst utan vattenstämpel dock):

0

Att bli förälder har ibland varit lite som att kliva in i en ny kultur. Kanske en ny planet. Med nya koder och språk att läsa av och känna på och förstå. Lite som att en laxhane ska ha stor underkäke vid lektid, att tjuren ska råma högst eller ett festivalkid ha fjortonhundra aningen surluktande hultsfredsarmband på armen. Wikipedia menar att för att flockdjur ska kunna fungera tillsammans krävs det regler för hur individerna ska bete sig mot varandra. Det kan handla om Chill Norway, Mini Rodini for Bugaboo, närproducerade ekologiska och hemlagade smakisar, Tripptrappstolar, konstigt inklippta foton med djurmotiv på pyjamasar, guldiga nappar som har levnadslängd en halv dag i detta hushåll pga tuggalen katt, osv.
Vissa saker kan jag absolut relatera till. Tycka om. Till och med älska. Mini Rodinis tigermönster och kartor från förra våren. Vid vårt köksbord står en Stokkestol. Och jag tror att varenda en av Stampes måltider har varit hemlagad.
Sedan finns det saker som jag verkligen verkligen är helt ointresserad av. Till exempel barnvagnar. Har alltid tänkt att en vagn ser ut såhär:

Inte att man fantiserar, drömmer, byter flera gånger om året och spenderar några månaders (CSN-)inkomst på följande roboz:

Kära medföräldrar, jag respekterar er av hela mitt hjärta men nu får ni förklara för mig! Varifrån kommer dessa ideal? Mercedes-Benz Fashion Week? Porrindustrin? Finns det någon praktiskhet som jag ej kan relatera till pga bor i en norrländsk skog som saknar trånga tunnelbanevagnar och förbereder mig på 6 månader snöslask? Säg mig! Varför? Varföööör?

0


Med den här plutten såg jag på Nyhetsmorgon i ottan. På pluttens begäran. Alltså tänk att dom säger att hon har ärvt dom där ögonen från mig.

Sedan klädde vi på oss och gick ut. Jag såg ut som en kille på Sweden Rock. Glammigt leopard, rockig skinnjacka, gummistövlar för leriga konsertfält och ovårdat headbangarhår efter fyra år i tält.

Fast istället för Sölvesborg gick vi hit. För lite lördagslunch med familjefadern och Fröken Jag Vill Bara Stå Upp. Det blev prosciuttopasta. Efter det niomånaders lufttorkade skinka-förbudet försöker jag nu retroaktivt kompensera upp detta.

Och sedan åkte vi till Stampes gudmor och lekte i lekparken. Hurra!

0


Idag var vi och resten av Norrlands höstlovsfamiljer på IKEA. Köpte bland annat ljusstaken Björkefall som står på nattduksbordet. Redo att tändas när man måste tassa till dass mitt i natten i mörka december. Bara tomten är vaken. Osv.

Och en ram! I den ska en halvmeter tyg bo. Boet ska sedan sättas upp i hallen tillsammans med två små små ritningshurtsar som Josef ska få från en kompis mammas kompis. Tack tack tusen tack! Så många snälla människor det finns i världen! De får dock inte plats på något annat ställe än hallen, märks kanske att vi innerst inne är lite sugna på att flytta till något större. Så fort vi vet i vilken stad vi ska bo.

Sedan avslutade vi Operation Ny Färg På Stokke. Det blev vitt alltså.

VITT!

0


En särskilt positiv sak med att vi åter degraderades till höst är att man kanske hinner använda höstjacka. Kanske en grön dubbelknäppt om man får önska fritt.

0




Pluspoäng: Att den oändliga bibliotekskön äntligen tog slut och därmed blev det min tur att lägga tassarna på Konsten att vara kvinna. Efter flera månaders väntan. Alltså sant. Typ som att gå i väntans tider i år igen.  Även plus till påbörjad operation färga-om-stokke. Och att ha pappan i huset hemma på en vardag.
Minuspoäng: Snösmälta!

0





Idag har vi agerat bagare med höstlovslediga morbröder och mostrar. Och nu känns det som fredag i hela kroppen för familjefadern har långhelg. En sån fest! Jag och S har planer på att hänga i hans famn dygnet runt i fyra dagar nu. Världens bästa!

0


Idag blev Stampes lekkamrat alldeles för förkyld för deras dejt. Och ställde in. Stampe dränkte sina sorger i gröt.

Aga trasslade in sig i en gardin.

Och ma & pa hade datenight med god mat och tända ljus, romantisk stämning och lättdryck med päronsmak i vinglas.

Detta självklart i vår flottaste stass.

0




0


Om man vill ha världens bästa inomhusdag kan man börja med att vakna upp bredvid den här. Eller annan valfri person som man älskar mest i världen.

Äta en söndagsfrukost fastän det är måndag eller tisdag eller vilken dag man vill.

Och titta ut genom fönstret och bara bestämma att vi struntar i allt idag. Att vi stannar inne. Vi betalar den där förseningsavgiften till bibblan istället. Obs snöstorm obs!

Sen så har man på sig dubbla tjocktröjor och bakar banankaka med Stampe en hel dag. Fast hos föredrog jordärtskocksmos. Egentligen.
 

0