2018-08-06

Vänskaper och en möhippa

Vilken helg. Satte mig på tåget kl 07 lördag morgon för att vara i Helsingborg kl 08. Allt för min fina vän Marie som gifter sig om en dryg månad. Extra speciellt eftersom Marie är en av mina finaste och äldsta vänner. Från galenskaperna i gymnasiet ända ner till altaret, båda rörande överens att det är det att vi har varandra som hjälper oss hålla förståndet när vi sicksackar oss genom livet.

Marie, Marie, Marie – en av de varmaste, mest generösa människorna i mitt liv. Ibland  ger hon så mycket att jag oroar mig för om det finns någon kvar till henne. Aldrig dömmande, alltid hjälpandes. Inte för att vi inte bråkat genom åren, men kunde inte låta bli att reflektera över varför just vi klarade oss och landade i att vi alltid stöttat varandra och aldrig jämför oss med varandra. Speciellt det sistnämnda är en viktig nyckel. Och jag vet inte riktigt hur eller varför man får till det så med vissa. Det bara blir. Har tyvärr många vänskaper som gått i kras i jämförelseträsket. Såklart även från min sida. Ibland handlar det inte alltid om att en direkt varit avundsjuk eller så, utan bara att man ibland blir så ofantligt ledsen för sin egen skull att man inte orkar känna glädje för någon annan. Då skär det sig lätt, speciellt när man är ung och dum.

Och så har vi verkligen tagit oss ann vuxenlivet tillsammans. Även fast vi lever helt olika ibland, så förstår vi varandra så bra. Aldrig en dömande min. Bara gapskratt och en tröstande hand. Som när jag satt på hennes jobb och grät när det var som jobbigast mellan mig och Anton i vintras. Då la hon sin hand på min, grät och skrattade om varannat tillsammans med mig. Fullständigt ovärderligt.

Vi åkte hela vägen upp till Stenungsbaden. Perfekt mix av häng, sommar, gött och nattklubb. Så varmt att hela gänget höll på att svimma på kuppen. Men när vi avslutade hela kalaset med ett nattdopp vid bryggan och huset (på bilden!) så tänkte jag verkligen “det blir inte bättre än såhär“. Underbara jäkla sommarminnen, alltså!  Älskade sannerligen livet i den stunden.

Och igår tutade vi hem igen utmed eftermiddagen. Tappert kört av Kajsa i full fart medan resten av bilen sov, så jag skulle hinna hem och säga godnatt till Algot. Så underbart att känna att det går att ha allt ibland. Kom hem trött men så glad över att få ha vänner och familj i en salig blandning.

17

Kommentera

Marie

Älskade vän. Du är ovärderlig. Du liksom får fram alla nyanser i livet på ett sådant där jävlar-anamma-konfettisprakande sätt.
Är beyond tacksam att du är en del av mig. /Marie

midis

<3

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.