2018-08-03

Några dagar i stan

Klart vi lyckas pricka in de absolut varmaste dagarna i stan. De senaste dagarna har varit ganska påträngande och skitjobbiga. Jag vet, viiiiiiiinteeeeerrrrnnnn. Men både jag och Algot är ur funktion när det är såhär varmt och kvavt. När vi frågar Algot om vi ska gå ut pga det tryckande dåliga samvetet från oss föräldrar säger han “nej, vill va hemma”. Så har vi legat på soffan istället med varsin fryst vetekudde (lifehack i värmen) och kollat på tv. Lägg till tryckande pre-menssmärtor. En dag åt vi alla fall frukost på Lotta Love, och även om råkost inte är min kopp te direkt så passar det perfekt denna heta sommar.

Igår var det tillräckligt svalt. Eller ja, den galna fuktigheten från dagen innan var inte lika illa så vi gjorde ett par ärenden på stan. Köpte en påse bilar på loppis och lunchen var räddad för trötta vuxna. Men trots att livet med en tre åring stundvis är ganska (mycket) krävande så är det också väldigt, väldigt mysigt att få spendera sommaren med Algot. Jag skrattar varje dag. Inte hela dagarna, men varje dag. Förutom att han kallar mig “den” när jag blir arg på honom (han går till Anton, drar honom fram till mig, pekar och säger “den är arg“). Lika ljuvligt är det att va med honom när han är mysig. Som igår, när Anton är ute med vänner och jag och Algot bara myser och busar i hans säng. Livet är så enkelt då. Tänkte sen att de stunderna, av ren genuin glädje och kärlek, är lika svåra att gestalta som livets baksidor (även om jag alltid försöker ge en nyanserad bild så gott det går). Ingen står med kamera när jag känner mig så förälskad i Algot att det känns – på riktigt – som att inget annat behövs någonsin. Och så ska det väl va. Hans och mitt ögonblick. Därför blir det en bild från ett creddigt lunchställe istället.

Julie på gamla väster. Fint ställe, har iof bara ätit lunch, men den kan jag rekommendera. Beställde in en extra tappas, sardiner och rostat bröd. Alltid gott men blev så himla himla gott i denna värmen. Ge mig salt. Så rekommenderar det också.

En kaffe på Noir såklart. Fick en liten känsla av höst när vi sprang runt på de vanliga ställena under vardagen. Men kände samtidigt att det är faktiskt bara augusti. Är inte redo än. Lite mer semester kan man allt ha.

18

Kommentera

Åsa

Åh! Va jag tycker om sin blogg. Känslosam, inspirerande och varm!

midis

TACK! Vill att det här ska få vara precis en sån plats. Fint att få höra att man lyckas med det from time to time. Kram!

Åsa

(Läs: din!) inte sin <3

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.