2018-02-21

Ett statement, motvind och en gubbe på väggen

-Det här inlägget innehåller gåvor-

lite-statement-och-vinyl-guy

Medan jag var inlåst i lägenheten förra helgen och början av veckan så hade jag mycket tid på att fundera på vad jag skulle ha på mig när livet börjar igen. Vilket är till helgen typ, när jag ska ut med en när och kär vän. Ser så mycket framemot det!  Vännen alltså. Men sen är det ju kul att planera också. Och det är något ruggigt behagligt över det banala i att stå och testa kläder. Känner mig som jag är 17 igen och väntar hela dagen på att få gå ut med mina vänner. Älskar den känslan. Primitiv, okomplicerad och bara kul liksom. Och även om jag inte är den stora smyckes-personen så saknade jag något på handleden. Något rejält, kul och (färg)starkt. Lite Kalabalik låg ju minst sagt top of mind. Så frågade Lina om jag kunde ta en dagens outfit över en lunch istället för betala för frakten. Det gick bra och hem kom jag med Lite Statement armband. Älskar färgen!

lite-statement-och-vinyl-guy

Passade på att köpa med mig lite blommor hem. Medan januari var full fart framåt, så har februari varit en aning segare. Tappade lite jävla anammar på vägen. Det är ju iof okej, jag är inte den enda som drabbas av februari-blues, men det är ju en ganska oskön känsla. Den när man bara går runt och väntar på att livet ska börja. Vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Vänta ut den eller ta kol på den? Men sen kan man ju bli rejält motarbetad. Försökte mig på en mysig eftermiddag. Jag hämtade Algot med hans springcykel under armen och idéen att vi skulle gå och fika. Istället fick jag d-r-a hem en unge som arg-grät hela vägen hem. Fattade inte riktigt hur jag gick från att vara en mamma som bjöd sin unge på kanelbulle en mysig eftermiddag till hon som inte vågade möta någons blick för att Algot grät som om hon vore hell on earth. Jag blir så himla frustrerad när det (han) blir så och jag inte fattar hur jag ska lösa det. Det hände inte ens när han var bebis. Jag har alltid kunnat trösta Algot, så detta är extremt utmanande och skitjobbigt om man nu ska vara ärlig. Vilket man ska. Tror varje föräldraskap behöver det.

lite-statement-och-vinyl-guy

Hängde i alla fall upp den här gubben idag som jag fått av Jenny (som också ska fota vår lägenhet om några veckor). Så kul – älskar verkligen hennes förhållningssätt till inredning. Opretentiöst, coolt och kul. Precis så som jag vill att hela livet ska va.

2

Kommentera

DU är ett (Lite) Statement!

Kram!

Christin

<3

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.