2018-03-12

Inne i sommarhuset

Tacka vet jag Instagram ibland. För enligt SMHI var det lika grått vid sommarhuset som i Malmö i lördags. Men så såg jag storys som var fyllda av solsken vid kusten. 1 – 0 till Instagram för huset fullkomligt badade i sol. .

Kanske att sparka in en öppen dörr men sommarhuset är ju verkligen som allra bäst när solen lyser. Jag drömmer ju om ett växthus på tomten för att kunna få den här härliga ute med inne känslan som diverse arkitekter (Anton) tjatar om stup i kvarten. För utan solen dagar – veckor – i rad så kan huset kännas väldigt litet och hela vår 8000kvm stora tomt ekar tomt utanför.

Fördelar med ett hus som inte är isolerat för fem röda ören är att man behöver inte oroa ihjäl sig över fukt. Doftar som en frisk vind. Nackdelen. Det blir jävligt kallt. Så det gäller att pälsa på sig. I färg förstås. Istället för att omfamna romantiska drömmar i hemmastickade tröjor tar jag en liten bit av stan med mig till landet. Vad är det man säger? Man kan ta flickan ur city men inte city ur flickan. Eller något.

Jag har inte varit i huset sen nyår men vissa festrester blommade fortfarande tappert. Ytterligare en fördel med ett kylskåpskallt hus.

Fem minuter in och bombnedslaget Algot hade exploderat. Leksaker överallt. La ut den här bilden på Instagram och kommentarerna kring hur lång Algot haglade in. Typ. Men ja. Han har blivit väldigt lång. Fick akutköpa lite nya kläder till honom förra veckan när allt slutade vid knäna och det var minus fem grader ute. Inbillar jag mig eller växer dom där små i skov?

Vi köpte ju huset när Algot var knappt året. Han tog till och med sina första steg här. Ramlade stup i kvarten för huset är så snett. Hur han växer och hur livet förändras blir så märkbart när man kommer tillbaka till samma ställe men periodvis. Han når helt nya höjder nu.

Vi köpte någon ljud-mackapär sist vi var i huset för att hålla mössen borta. Verka faktiskt funka. Vi fick ju lära oss den hårda läxan att städa ur och stänga huset innan frosten kommer. Första året gjorde vi inte det utan lät hela sommarfesten ligga kvar. När vi kom tillbaka i oktober var det musbajs ö-v-e-r-a-l-l-t. Jag är nog fortfarande lite ärrad från det. Tvingar Anton att gå in och scanna av huset innan jag går in. Som sagt, stadstjej. Men va fan. Jag är bra på mycket annat.

Möss, mördarsniglar, dåligt vatten och vattenpumpar som fryser till is. Det var ingen som berättade om det när dom drömde högljutt om sommardrömmen. Men det är i alla fall skönt att oron lägger sig. Första året blev både jag och Anton kallsvettiga så fort en propp gick. Nytt må vara spännande men även läskigt och stundvis svårt, helt enkelt.

0

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.