2018-07-09

En prickig klänning & kalas

I lördags var det kalas! För Mathilda som fyllt 3 år. Bara några få månader yngre än Algot (tänk om jag och Lina känt varandra under vår föräldraledighet 💥). Hur som –  Mathilda tar igen med buller och bång och visar Algot var skåpet ska stå. Tänker ändå att världen behöver fler tjejer som tar plats och pojkar som låter dom. Även fast det alltid, alltid slår mig hur lite könsroller det finns mellan Mathilda och Algot när dom leker. Min poäng är väl egentligen att jag aldrig vill att det ska försvinna.

Jag hade på mig mina nya och underbara klänning från Gestuz. Kul att ni var så himla många som gillade den. När jag testade den lite trevande skrek jag ur provrummet “kan verkligen se mig själv äta glass i denna i sommar”. Det fick bli så.

Sen puttade Algot bort mig från väggen och sa “min tur“, tror jag odlar fram en liten bloggare i den här ändå. Hade varit fint!

Bästa sortens plagg. Skön, fin och går att klä upp och ner till alla sommarens tillställningar. Höstens också för den delen.

Värdparet! + Mathildas pappa såklart. Linas frysta bananer var oväntat goda, ska lätt testa det.

Kanske Malmös snyggaste tårta. Så jäkla bildskön och god förstås, även om inget slår Hollandias passionsfruktstårta.

Så himla fint på Linas innergård. Om vi någongång flyttar får det hemskt gärna vara till de här huset. Så charmigt!

Kompisar!

Mathilda fick ansiktsmålning (som blev generell kroppsmålning)och som var en hit. Målade optimistiskt svenska flaggan på kinden i någon nervös hyperventilering.

Skor från Tretorn som jag kommit att älska, därav den smutsiga looken.

Kollade på en sorglig fotbollsmatch och lekte med två sockerhöga barn. Ändå sjukt att jag och Lina har lyckats jobba i den ljudnivån. Herrejävlar. Barnkalas (och då var det bara Mathilda och Algot) är en helt ny energislukare jag måste anpassa livet efter. Efteråt var jag helt slut i rutan. Även om jag vet att om ett halvår från nu kommer jag längta tillbaka och prata om hur fint det var. För så var det ju också.

15

Kommentera

en-lang-blondin

Blir helt varm i hjärtat av att läsa och se ditt inlägg. Vilken lyx att ha bloggande vän. 🙂
Och senast ikväll försökte jag förklara för killen hur fint det är att det är Algot som är den mjuka, kramiga och lite känsliga. Att jag tror man tänker mer på det för att han är pojke. Och Mathilda är ju den o-kramiga, orädda och lite buffliga. Kommer skälla ut första bästa som säger att “hon har skin på näsan”. Och hoppas innerligt att Algot får vara Algot livet ut. Mer kramar åt folket.

midis

Att Algot får vara Algot och Mathilda, Mathilda. Då har vi gjort vårt! Ser framemot hela resan dit! kram! <3

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade *.